Nu är det dags att berätta något jag hållit hemligt en tid. Exfru Chang vill inte att jag berättar på detta forum, men jag har pratat med son Chang och för honom är det OK. Detta hände maj 2009.
Det var så att son Chang hamnade i samma klass som en Hmong dam, låt oss kalla henne M. Hennes utbildning i Chiang Mai plus kost och logi bekostades av västerländska kristna missionärer. En slags teknisk högskola om jag förstått rätt.
Kärlek uppstod, och M flyttade ihop med son Chang. Detta var inte populärt hos missionärerna... ett liv i synd! Allt stöd till M drogs in, och exfru Chang fick bära kostnaderna med viss hjälp av mig. Nästa problem blir då att Hmong-familjen kräver att son Chang och M ska gifta sig, om de nu absolut ska bo tillsammans.
Jaha, bröllop får det väl bli då, och det tar plats i Chiang Mai. Jag och exfru Chang delar på kostnaderna för mat och dryck, och man kan ju se på denna bild att hon inte är särskilt nöjd med situationen när vi går och handlar inför bröllopet.
Jag är glad att vi får med oss Beer Chang!
Några kylda också.
Dags att åka till bröllopet.
Nu har vi anlänt platsen för bröllopet, och den får väl rent ut sagt betraktas som slum.
Son Chang är ytterst motvillig att byta till Hmong-kläder inför ceremonin. OK, byxor kan jag väl ta på mig.
Exfru Chang tycker dock att han ska ta på sig tröjan också.
Här försöker hon föregå med gott exempel genom att själv ta på sig Mhong-kläder. Det hade jag gärna också gjort, men det var ingen som begärde det.
Bruden prepareras.
Och nu ger son Chang upp och gör som alla vill.
Det ska vara något slags skynke också.
Ja, här har vi brudparet redo för bröllopet. Lägg märke till mynten på son Chang... det är inte sin sod 
Ska du verkligen gifta dig nu?
Här har exfru Chang fått på sig Mhong-kläder.
Bordet står dukat.
Mor och son.
Chaufför Khun Go har också fått på sig lämplig utstyrsel.
Det här förstod jag inte.
Här ska sin sod placeras så småningom.
Ingen brist på mat och dryck.
Nu börjar det ta sig i sin sod skålen.
Borden börjar bli fullsatta. En tråkig omständighet var att son Chang och M icke kunde bjuda in sina klasskamrater på denna tillställning. Tydligen var det lite känsligt att två klasskamrater gifter sig. Exfru Chang planerar ett flott bröllop när de avslutat studierna om två år.
Jag fick en Mhong mössa i varje fall.
Här kontrolleras sin sod THB 30000 av brudens far, en utgift som jag och exfru Chang delade på. Är det äkta sedlar?
Efter att sin sod är räknad och godkänd ska alla knyta ett vitt snöre runt armen på brudparet.
Son Chang dricker normalt inte öl, men Mhong seden är att alla gäster bjuder brudparet på någon dryck, vanligtvis öl. Som brudparet förväntas dricka upp... Det finns dock en utväg, någon annan kan dricka i deras ställe. Jag offrade mig ett antal gånger, förutsatt att det var Beer Chang
Vanudå, en öl till? Dags för mig att komma till unsättning!
Jag passar också på att knyta snöre runt brudparets armar.
Det blir lite ansträngande att dricka all öl man blir bjuden på.
Det går att öppna en Beer Chang med en sked.
Bruden fick många bröllopspresenter i form av kläder vilket fadern här inspekterar.
Den här var ju fin!
Här har vi mannen som spår i händer, denna gång med exfru Chang. Vad han sa till henne fick jag inte veta... När spådde mig fick jag bara veta "du har bara en fru".
Det gick ju åt en hel del öl, och tomflaskorna la man obekymrat under borden.
Jag har säkert glömt något, men nu får det vara slut på denna bildberättelse.
För den som undrar kan jag tillägga att det just inte var någon bröllopsceremoni. Man bara firade paret som jag uppfattade det.
Herr Chang har talat.
Mvh Maitan.
