Den långa resan till havet
Nu hade jag fått min eftertraktade stämpel i passet som gav mig ytterligare 60 dagar i Thailand. Nu var det dags att resa till havet igen !
Jag hade bokat tre biljetter med en kvällsbuss och anledningen till att det bara blev tre biljetter, det var att den fantastiska fyran skulle splittras igen 
Gerry hade lite ouppklarade affärer i Udon, bland annat ett rum som han fortfarande hyrde och en del bagage att hämta så han skulle ta sig dit och ordna upp allt. Och jag fick den stora äran att umgås med töserna på egen hand 
Vår packning hade svällt ordentligt och när vi skulle åka så såg jag troligtvis ut som en tibetansk bagagebärare.
- Nu får du sherpa dig. Tenzing !

På stora vägen var det full kommers som vanligt

- Ta mig till havet och gör mig till.drottning !

När vi tuffade på med grisbilen så såg jag två bussar som vände på vägen och jag hoppades på att vi skulle få åka med någon av dem.
VIP-diligenser ?

Det var inte någon av de bussarna som vi skulle åka med men vår buss var heller inte fy skam. Det var lite oklart vad det var för klass på bussen för bolaget hade garderat sig och märkt upp bussen med både fyrstjärnig "first class" och VIP.
- Jag rullar ! 

Det skulle bli en lååång resa till Bangkok och den första biten skulle bli en halsbrytande tur över berg och dal innan vi skulle komma ner mot planare mark och rakare vägar. Jag tyckte att det var lika bra att ta ett snack med chauffören innan vi åkte.
- Nu, grabbar, ser ni till att köra som folk och inte som några flåbusar !

När vi var på rull med bussen så tyckte jag att det var lika bra att sätta på sig säkerhetsbältet i alla fall. Jag trevade och letade men jag kunde inte hitta något bälte. Vad märkligt ? Jag tittade på sätet framför och då såg jag varför jag inte hittade mitt bälte !
Smart, sk-tsmart 

Det blev som jag befarade en spännande resa över bergen och det blev många idi*tomkörningar i uppförsbackar och skymda kurvor. Men vi överlevde även den här gången och till slut så var vi framme i Bangkok.
Det är bekvämt att resa med två töser från Thailand för de nosade upp en minibuss som gick från den norra busstationen raka vägen till Hua Hin 
Nu hade det börjat regna och det brukar vara farligt att vistas på vägarna i vanliga fall men i regn ökar risken betydligt.
Det dröjde inte länge förrän vi kom till den första olyckan.



Det dröjde inte länge innan vi kom till nästa.

Vi hann knappt få upp farten innan det var dags igen.

Om jag själv hade suttit bakom ratten så hade jag givetvis lagt ihop ett och ett och fått resultatet två och därmed kört väldigt försiktigt efter att ha passerat fyra olyckor med över totalt 15 bilar inblandade.
Men vår "eminenta" chaufför hade också räknat och kommit fram till ett annat resultat än jag hade gjort !
Han gasade på som en idi*t för att försöka köra in tiden som vi hade förlorat på grund av olyckorna 
Mot alla odds så kom vi fram i ett stycke och nu var vi äntligen vid havet igen 

Det kommer mera !
// Luke the Drifter












