[size=6]Ett trevligt återseende som firas med en moppeutflykt[/size] 
[size=4]Efter att jag och "Violen" hade varit ensamma några dagar i Laos så kom min vapendragare Gerry och resesällskap upp för att trösta oss i vår ensamhet [/size] 
Jag har varit här ensam en hel del och gjort många utflykter både med cykel, moppe och till fots och jag ville nu få någon nytta av mina utflykter.
Jag föreslog att vi skulle göra en kort utflykt med moppe. Sagt och gjort, vi hyrde varsin raket och åkte ut.
Bort från allfarvägarna !
Vi åkte uppför och nedför, passerade risfält och små byar, vinkade till både barn och gamla som glatt vinkade tillbaka. Efter ett tag så hade både Gerry och jag fått lite rethosta pga de torra och dammiga grusvägarna så vi var tvungna att stanna i en by för att dricka lite.
Vi tog in en varsin beer Lao och livet lekte. Men Gerry verkade lite fundersam och frånvarande 
Han hade fått tag i en klase bananer och satt och vägde mellan klasen och sin öl.
??
Jag blev lite orolig för honom och frågade hur det var fatt egentligen. Han började då prata osammanhängande om bananer, näring, bambuhyddor, moppar, och jag minns inte vad.
Jag bad honom vänligen men bestämt att hänga tillbaka bananerna där de hörde hemma och dricka upp sin öl för jag befarade att han led av vätskebrist
Seså, drick på nu !
Jag fick syn på en entrepenör som var ute med sin issaan-merca. Jag fick fart på min fantasi och kom fram till att han hade fått i uppdrag av byaffären att åka ned till den stora byn och köpa en back Lao beer. På väg dit så stannade han till vid sin odling och skötte om den lite innan han fortsatte. Han fick med sig lite grödor som han åkte till marknaden med och fick dem sålda och för pengarna köpte han de där kastrullerna som granntanten hade pratat om att hon skulle köpa nästa gång hon skulle till byn.
På vägen tillbaka så såg han en cykel i vägkanten och ägarinnan till cykeln var nere i bäcken för att tvätta upp lite kläder. Den sluge entrepenören smög fram och släppte ut luften ur ett däck och körde några hundra meter fram och väntade. Han behövde inte vänta länge innan damen kom ledande på sin cykel.
Vilken otrolig tur hon hade ! Entrepenören stod där med sin issaan-merca och var villig att låta henne åka med hem till byn ( mot betalning såklart ). Inte nog med det, han kunde hjälpa henne att fixa ( den inte existerande ) punkteringen ( ja du vet, mot betalning såklart )
På väg mot byn så gick två damer som hade varit ute och sett till sina grödor och de var trötta och slitna men den allt gladare entrepenören lät dem åka med ( mot betalning såklart, vad trodde du )
Gissa varför entrepenören ser så glad ut ! 
Jag slet mig från mina vilda fantasier och ägnade mig åt mina egna affärer. Eller rättare sagt mina tillfälliga värdars affär. Jag försökte konversera men det gick väl sisådär om man skall vara snäll.
Frugan pratade ett underligt språk och jag tror att hon kom från Kambodia och hennes man sa inte mycket men skulle tydligen vara ifrån Vietnam.
Fru och barn.
Gå och tvätta dig, skitgris !
Efter vätskepausen så fortsatte vår lilla roadtrip och vi behövde inte åka långt innan det var dags för betydligt mer vätska. Jag är och har aldrig varit guds bästa barn och har gjort en del dumt i mitt liv och nu fick jag sona för det.
Passera syndafloden.
Med tanke på syndaflodens storlek och styrka, som mest påminde om en liten rännil, så måste jag nog ändock ha varit en hyfsat gudfruktig själ 
Odlingar nere i dalgången.
Och "Luke", han bara myser !
Moppeturen fortsatte i samma stil och vi kom tillbaka till hotellet utan att behöva åka på samma väg två gånger.
Det kommer mera !
// Luke the Drifter
Att det blev en trippelpost gör absolut ingenting, du vet väl att man aldrig kan få för mycket av beröm. 
.gif.c1a0cd7426b0b1069dc20fe918ae5550.gif)
så någon tid till dop blev det inte men känner mig som en 
ändå 
