Nu råkade jag en missa att tala om en detalj i sammanhanget som hade en mycket stor betydelse för händelseförloppet.
Då jag och Lappen hade passerat säkerhetskontrollen så stod vi och väntade på tjejerna och då fick jag syn på ett bekant ansikte som kom ut från kontrollen.
Det var en bekant kis som jag har träffat i Udon Thani flertalet gånger så vi stod kvar där och samspråkade i väntan på tjejerna. Det var då Månen kom ut till oss med svettdroppar i pannan.
Hon talade om att Mai hade fått problem i passkontrollen och bad mig om hjälp med att lösa det här lilla bekymret. Nu visste jag ju inte alls vad det handlade om men sa att jag kunde försöka hjälpa till.
Jag gick tillbaka till luckan och frågade passpolisen vad som var bekymret och hon frågade då om jag kan prata thailändska och kan tolka för det var visst lite språkliga bekymmer då Mai inte var så duktig på engelska.
Visst kan jag några ord på thailändska men absolut inte vad som verkade behövas här. Jag svarade helt sanningsenligt att mina kunskaper i det thailändska språket lämnar en hel del övrigt att önska.
Passpolisen sa då att jag inte var till någon större hjälp men jag undrade i alla fall vad som var bekymret. Passpolisen gav mig då beskedet att det kunde hon inte tala om för mig.
Jaha, säg god dag då!
Nu ville jag ju lösa problemet och undrade febrilt hur jag kunde hjälpa till 🤨
Lösningen var mycket närmare än jag trodde, den stod bokstavligen rakt framför mig!
Min vän från Udon reste tillsammans med sin thailändska fru och hon pratar naturligtvis klockren thailändska men även mycket bra svenska.
Jag gjorde en chansning och frågade om hon möjligen kunde tänka sig att tolka och efter en viss tvekan så gick hon med på att göra det.
Hon gick tillbaka in till passkontrollen och efter några minuter så kom hon ut till oss tillsammans med Mai och meddelade glatt att hon hade löst problemet.
Lite senare då vi satt i en bar och tog en öl tillsammans så frågade jag kompisens fru vad som hade hänt nere i passkontrollen och hon berättade då vad som skett.
Tyvärr så kan jag inte berätta vad som hade hänt men vid det här laget så hade jag nu kommit på ett nytt namn på Mai.
Hädanefter så får hon heta Slarv-Maia!
Ack och ve. Vi har inte ens lämnat Sverige men jag hade redan fått utstå fler vedermödor än jag hade trott skulle drabba mig på hela den här resan!
To be continued.