On 4/8/2017 at 11:19, skrev Soengsang:
Helt underbar berättelse av HC som vanligt, även jag är lite fundersam på valet av boende, några nätter ok men sen skulle jag nog viljat ha ett riktigt rum med eget badrum. Men jag vet inget om prisbilden, kanske var läget på denna skokartong outstanding ?
Weltklasse-tråd i vilket fall!
Jag betalade 248 kronor per natt, eller drygt ¥3000 per natt. Hotellbarens bartender blev förvånad, då ordinarie pris tydligen är det dubbla.
On 4/8/2017 at 14:47, skrev edvardpop:
Min "djärvaste" fråga hittills i denna eminenta reseberättelse från Tokyo till Herr Chang... Hur uppfattar du de japanska damerna,
reserverade och tillbakadragna eller framåt och intresserade?
Hehe... jag skulle vilja säga att det beror mest på hur bra de är på engelska, vilket givetvis varierar. Men det verkar ju inte finnas någon motvilja mot att kommunicera lite med utlänningar. Och man är intresserade av var jag kommer från, Sverige verkar vara ett ganska populärt svar. Många gånger fick jag som svar direkt höra IKEA 
On 4/8/2017 at 18:14, skrev Nicholas:
Netflix:
Atelier.
Skickat från min SM-N910F via Tapatalk
Ja, den serien har jag sett innan jag åkte. Speciellt intressant då den utspelar sig i en liten butik i Ginza. Jag gjorde några halvhjärtade försök att hitta inspelningsplatsen, men det lyckades inte.
Men nu ska jag försöka avsluta denna reseberättelse utan att upprepa mig för mycket. Jag hade ju bestämt mig för att checka ut från skokartongen 05.00, så vid midnatt hade jag gett upp alla tankar på att sova något under natten. Men först en taxi till hotellet, och det var ju ganska strikt ordnat med taxikö där jag befann mig. Alla väntade snällt här.
Det var väldigt många taxi ute vid midnatt, vilket utan tvivel beror på att tunnelbanan är stängd 00.00-05.00. Jag försökte stoppa någon av alla dessa lediga taxin, men se det gick inte. Förarna gestikulerade att jag skulle gå längre bort och ställa mig i kö.
Efter att ha kommit till min skokartong skrev jag föregående kapitel, packade ihop allt jag skulle ha med mig och lyckades checka ut ganska exakt 05.00. Lite oro över om jag skulle få tag i taxi då, men jag behövde bara vänta fem minuter utanför hotellet innan jag fick tag i en taxi som körde mig till Tokyo Station. Jag är där redan 05.15.
Detta var ju betydligt tidigare än jag hoppats, så slav under nikotinet noterar ett antal bänkar utanför stationen där man möjligen skulle kunna röka innan man går in. Jaha, rökning förbjuden... men skylten är ju ganska väl dold i grönskan så jag väljer att ignorera det
Jag har ju för all del endast vistats i en starkt begränsad del av Tokyo, men jag kan ju utifrån det jag sett konstatera att tiggare finns ej. Ej heller besvärande berusade personer. De må vara lite brötiga inne på barer, men icke ute på gatan. Det närmaste jag kom var denna märkliga person som bara satte sig på bänken bredvid mig och somnade.
Nu börjar jag fundera på om jag ska hitta till rätt tågperrong... biljett har jag redan, men vart ska jag gå? Tokyo Station är enormt stor, Göteborg C och Stockholm C ter sig som vischan i jämförelse. Det visar sig dock vara bra skyltat, även om det blir en lång väg att gå.
Inga trappor ner i underjorden, man ska ta hissen.
Nu verkar jag ha hittat rätt perrong, klockan är bara 05.40 och mitt tåg ska gå 06.18. Jaha, men hellre för tidig än för sen
Det blir en liten tråkig väntan, men så kommer mitt tåg. Jag hittar min vagn och plats, och sen är det avgång exakt 06.18. En praktisk hållare finns för mitt gröna te, spikat med Red Bull och vodka
Tåget ska anlända Narita terminal 2 och 3 07.15, och det gör det. Nästan på sekunden. Min flight avgår 11.00, så gott om tid för att fylla angelägna behov.
Jag bedömer att cirka 5% av de jag sett gående i Tokyo har haft på sig ansiktsmask, eller vad det nu heter. Inget jag tänker göra själv, och det är ju lite skrattretande att se en rökare ta undan sin mask för att kunna röka.
Med detta avklarat så blir det dags att ta sig genom alla kontroller. Boardingkort har jag redan ordnat på hotellet, så nu är det först passkontroll som gäller. Köerna ser lite avskräckande ut, men det tog nog bara 15 minuter att komma genom där, och sedan 10 minuter i säkerhetskontrollen.
Nu vet jag inte hur det är med tillgänglighet vad gäller gaskammare inne på Narita, så när jag ser en så måste jag bara nyttja möjligheten. Jag har ju gott om tid.
Jaså, HC vill ha en bärs i gaskammaren? Ja, det går väl bra... endast 60 kronor!
Ja, här kan jag väl sitta en stund innan lång promenad mot lounge och sedan gate.
På mitt boardingkort inbjuder Finnair till Qantas Lounge, för man har tydligen ingen egen. Denna Qantas Lounge blir väldigt svår att hitta, det är för övrigt väldigt dåligt skyltat vad gäller lounger. Någonstans står det att Qantas Lounge finns i satellite terminal S7, men någon skyltning dit finns ej. Dock mycket bra skyltning till alla gater. Jag blir reducerad till att gå in och fråga på kafeer, och man pekar ju åtminstone åt rätt håll. Nu börjar jag bli irriterad... jag är hungrig på lite frukost!
Jag anländer Qantas Lounge 08.25, men det är stängt... öppnar 08.30! Gud sig förbarme... Men till slut kommer jag in där och kan få mig en blygsam frukost.
Och det beror ju främst på att utbudet är ganska begränsat och lite märkligt. Kylen är inte så välfylld.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tro... är det för japanska resenärer eller är det för tidigt på morgonen?
Och så bara öl och vin...var är spriten? Men vänta lite nu! Här har vi ju en liten diskret skylt.
Jag blir ju tvungen att fråga personal om var "workstations" finns. Och ser man på, här har man ju fem fina iMac som kan användas av gästerna!
Spriten har man gömt undan här.
Tja, ett acceptabelt utbud. Gin finns, men ingen tonic.
Äsch, får väl bli vodka och tomatjuice då.
Nu börjar det gnaga i mig att boarding time närmar sig... ska man hinna hitta en gaskammare innan? Finns ju ej i denna lounge. Det vore ju gott med något att dricka i eventuell gaskammare... ska man köra en HC?
Ojdå, råkade visst tappa ner ölburken i jackfickan
Vilket flyt jag har... finns en gaskammare precis vid min gate.
Fast att i sista stund hoppas på något "adult" är nog att hoppas för mycket.
Jag har i varje fall utmärkt utsikt över min gate så jag kan se när boarding påbörjas, och innan dess få i mig tillräckligt med nikotin.
Det är inte bara jag som tänker så.
Boarding påbörjas som annonserat, och dags för sista promenaden i Tokyo denna gång.
Jag får bekänna att det känns mycket tillfredställande att kunna gå till vänster här.
Mitt säte 2A är till belåtenhet, och det finns ingen plats för någon att sitta till vänster eller höger om mig.
Boarding completed snabbare än jag förväntat mig.
Planet lyfter något före tidtabell, och snart blir det dags för lunch.
Med viss möda får jag fram mitt bord.
Finnair använder av naturliga skäl diverse produkter från Marimekko, bland annat bordsdukar.
Soppan var god
Så även fisken.
Fast godast var nog glassen!
Sen orkade jag väl bara titta på en film innan jag slocknade. När jag vaknar kan jag se ut över de tusen sjöarnas land, och jag har tydligen missat frukosten. Men jag kan få en GT
Vi anländer Helsinki 20 minuter före tidtabell, och kanske tur det. Det var ju bara 40 minuters bytestid enligt tidtabell. Resten av resan till Göteborg inte mycket att säga om. Jag är mycket nöjd med min resa, endast små bagatellartade missöden.
Jag får tacka för allt visat intresse, och min nästa resa går till Florens 2 maj.
Herr Chang har talat.
