Riktigt schyst tråd. Men helvete vad bilder du har tagit.
Mycket spring i tempel och annat vettigt.
Tack så mycket. Ja, kameran har varit med precis hela tiden. Frugan retade mig faktiskt lite för det tidigare idag.
Riktigt schyst tråd. Men helvete vad bilder du har tagit.
Mycket spring i tempel och annat vettigt.
Tack så mycket. Ja, kameran har varit med precis hela tiden. Frugan retade mig faktiskt lite för det tidigare idag.
Ja, då var man tillbaka i Tharae, efter en mycket trevlig bilsemester.
Men backar bandet tillbaka 2 dagar till i fredags, då vi valde att ändra lite i planerna. Vi kände oss inte alls mätta på Norra Thailand än.
Frugan hade sätt ett program på TV från Doi Inthanon Nationalpark, och hade en önskan om att åka dit istället för att börja hemresan. Och jag var inte svårövertalad.
Tanken var att eventuellt också hitta ett boende där uppe.
Men vi började iallafall dagen återigen med en superfrukost på hotellet. Måste säga att det var ett nöje att bo på Holiday Inn. Mycket trevlig och hjälpsam personal.
Börjar med ett par bilder från hotelfoajén.
Doi Inthanon ligger ca. 100 km från Chiang Mai, sedan är det ca. 45 km upp till toppen.
Man får betala inträde för att köra in i nationalparken, det var antigen 100 eller 200 Baht för falang och 20 Baht för Thai. Så vi pratar inga blodiga pengar.
Sedan fick man en liten broschyr, där man blev informerad om de olika sevärdigheterna som fanns på vägen upp. Och en beskrivning om det var lätt eller svårt att ta sig dit från huvudvägen.
Vårat första stop gjordes vis ett av vattenfallen.
Uppkallad efter Drotning Sirithan
Sedan gjorde vi inga flera stop på vägen upp. Vi hade tyvärr lite oflyt med vädret denna dagen.
Det var tyvärr rätt dimmigt, så det var ingen idé att stanna vid de 2 viewpointen som fanns.
Så vi stod på oss hela vägen upp. Det tar ju sin lilla tid, då det går uppåt och svänger rätt mycket.
Frugans ansiktsutryck är helt obetalbart ![]()
Det var 11 grader där uppe, och duggregn. Frugan hade iallafall en liten jacka. Jag hade endast t-shirt,shorts och sandaler.
Vi var inte helt ensamma där uppe iallafall.
Efter en liten promenad, på en jättehal trekonstruktion( lyckades att ramla 2 gånger), så
kom vi fram till Thailands högst belägna cafeteria. Trodde aldrig att jag skulle behöva
dricka en varm choklad i Thailand för att få värme i kroppen.
Vi tog med oss våra varma dryckor och begav oss tillbaka till bilen. Denna gången utan missöden.
Vi hade som sagt funderingar på att hitta ett boende här uppe, men efter detta kyliga bemötande bestämde vi oss för att börja hemresan samma dag istället.
Fanns dock några resort lite längre ned, så möjligheten att bo där finns iallafall.
På vägen ned gjorde vi ett par stop, men återkommer i nästa inlägg. Har en lite osäker internet-uppkopling.
Synd att berget inte blev som tänkt. Dec/jan behövs nog ordentliga vinterkläder (åtminstonne för thai), så jag kan nog tänka att det blir en resa utan thaisällskap.
Vattenfallet väckte mina minnen, i varje fall. Vi besökte några byar med meofolk (tror jag) de hade fantastiska blommsterodlingar, få se om det kommer.
Första stoppet på vägen ned gjordes vi ett tempel.
Sista stoppet gjorde vi på en kombinerat ris-farm och resort. Fanns en del enklare bungalover.
Den lokala Statoil-macken
Denna lilla bron blev sista bilden från Doi Inthanon.
Sedan började resan hemåt. Vid 18-tiden var vi tillbaka i Lampang, och vi kände oss båda hungriga och möra. Så det blev middag på Pizza Company. Och sedan tog vi in på samma hotell som förra gången , Lampang Wiengthong Hotel.
Som sagt, vi var vel inte helt nöjda med själva besöket i Doi Inthanon. Men vi är iallafall rätt nöjda med att ha varit på Thailands högsta punkt.
Synd att berget inte blev som tänkt. Dec/jan behövs nog ordentliga vinterkläder (åtminstonne för thai), så jag kan nog tänka att det blir en resa utan thaisällskap.
Vattenfallet väckte mina minnen, i varje fall. Vi besökte några byar med meofolk (tror jag) de hade fantastiska blommsterodlingar, få se om det kommer.
Man kunde besöka de lokala byarna, men detta var man enligt våran broschyr tvungen att anmäla till Nationalparks-myndigheten i förväg. Och sedan vi bestämde oss för att inte stanna där över natten, var valde vi bort detta. Ett sådant besök hade förmodligen lyft vårat totalintryck rätt mycket. Fanns dock en hel del blomsterodlingar längs med vägen, men de var inte så vackra. Förmodligen för att det var fel årstid.
I dec/jan så är det 0-gradigt där uppe. Men det är då det är som mäst populärt. Tjejen i cafeterian sade att på den tiden hade hon 4 anstälda för att hjälpa till med att servera.
Många Thailändare är nyfikna på isen som dannas av kylan där uppe.
Sen är det mycket klarare i luften under denna perioden. Måste vara mycket imponerande att stå att titta utöver berget från utsiktsplatserna då.
Vilka fina bilder!
Tidigare i tråden talade du om bussar med hög musik. Jag har sett och hört några sådana vid Hat maerumphung. Har de utvändiga högtalare eller? De vill verkligen höras.
Nois Cafe o restaurang på Maerumphung har jag också åkt förbi, men jag stannade aldrig. Jag undrar också hur det är. Man missar ju inte alla svenska flaggorna på muren och allt. Är de kanske duktiga på att laga svensk mat? Vet någon?
Vilka fina bilder!
Tidigare i tråden talade du om bussar med hög musik. Jag har sett och hört några sådana vid Hat maerumphung. Har de utvändiga högtalare eller? De vill verkligen höras.
Nois Cafe o restaurang på Maerumphung har jag också åkt förbi, men jag stannade aldrig. Jag undrar också hur det är. Man missar ju inte alla svenska flaggorna på muren och allt. Är de kanske duktiga på att laga svensk mat? Vet någon?
Ja,annars far du offra dig och vara forsokskaninin for alla pa MPR, om du fortfarand ar i Rayong ![]()
Tack sa mycket for beroemmet
Hej, idag blir det tyvarr inga Svenska tecken. Sitter pa det lokala internetcafet istallet for hemma hos svarforaldrarna. Da detta ar mycket snabbare.
Fortsatter vaaran resberattelse, med resan hem fraan norr.
Resrutten blev sa har: Lampang-Utaradit-Dan Sai-Loei, som blev slutetappen pa den dagen.
Vi hade en tidig frukost, derfor vi hade en tanke pa att hinna hem till Tharae under dagen, Men saa blev det altsaa inte.
Vi gjorde ett stop i Utaradit, dar det blev lite shopping langs med vagen.
Vi koepte en hylla och ett stativ har. men som ni ser saa kunde de aven leverera upp till en villa.
Gillar dessa Thailandska trahus. Tycker de ar riktigt vackra.
Otroligt manga fina korsningar och rondeller i Thailand. Alla dessa var i samma korsning, i Utaradit har jag foer mig. Ar dock lite osaker pa detta.
Vid ett vatten och bransle stop, sag jag detta konstvark.
..och en hottad Yaris.
Nar vi kom till Dan Sai, var det varsta traffik-kaoset.
Efter ett tag fattade vi varfor. Deras Mask-festival pagick.
Tyvarr verkade det som att det hade avslutats for dagen, och alla var paa vag hem.
Annars hade vi definitivt stoppat ett tag.
De har mask-festival, for att samla det onda inne i maskerna, sedan branns alla maskerna.
Det ar altsaa inte bra att ta med en mask hem, om man hittar den. Daa den ar full av ondska.
Vi fick iallafall tatt ett par bilder fran bilen, nar vi passerade.
lite synd att det var over, verkade vara en riktig folkfest.
Nar vi kom till Loei, kande vi att det var dags att ta kvallen, vi var bada hungriga och troetta.
Vi korde runt lite i Loei, och fastnade efter ett tag for Loei Palace Hotel.
Bilgodis parkerad utanfor
Blev lite impad av minibaren som aven inneholl kondomer ![]()
Hotellet hade aven en liten historia. De raakade namligen ut for en kraftig oversvammelse i 2002.
Vattnet nadde 2,1 m. upp pa vaggen i bottenvaningen.
En av de som jobbade dar, berattade att de var fast pa andra vaningen i en vecka.
Vattenmassorna kom fran ett narliggande berg.
Med detta onskar jag God natt fran Isaan.
den bilden var nice skulle vilja ha det svärdet lol
Sedan var det dags att köra sista biten hem till Tharae.
Loei-Udon Thani-Sakon Nakhon-Ban Thare blev sistares-rutten.
Hade gärna stannat, och utforskat Loei lite, då jag förstått på andra medlemmar att det är mycket vackert här. Tyvärr var frugan inställt på att komma hem till Tharae itid för att rösta. Och sedan vallokalerna stängde redan kl. 15:00, så blev det en tidig frukost. Och hemresa direkt efter.
Sista etappen gick smidigt, enda stoppet gjordes i Phan Khon mellan Udon och Sakon.
Här finns det många som säljer kyckling, och den är lite extra god jämfört med den som finns hemma. Så frugan stannar allrid här för kyckling-köp, när vi kommer denna vägen.
Kycklings-affären
Här gick det i över 100 km/t och hunden stod med tassarna uppe på kanten.
Körde också ifatt denna gamla 520:n.
Här är sista bilden från bil-semestern. Som ni ser så hade det handlats rätt friskt.
Var även rätt fullt i bagage-rummet.
En del var delikatesser från norr. Vi hade bl.a. köpt 5 kg korv från Chiang Mai, som vi hade packat i en kyllåda. Vi fick byta ut is till denna 2 gånger på resan hem.
Om man ska sammanfatta denna delen av våran resa. Så var Chiang Mai en helt underbar stad, som helt klart hade varit värd ett längre besök. Så nästa gång det blir aktuelt, så kommer vi flyga upp. Och sedan säkerligen stanna minst en vecka.
Men samtidigt var det kul att ha sätt dessa ställen vi stannade på. Särskilt imponerad blev jag av naturen uppe i Khao Kho och Nam Nao Nationalpark.
Måste säga några ord om trafiken i Thailand också. När man kört så långt som vi gjorde på dessa dagar, så har man tyvärr bevitnat flera nästan olyckor. Ofta bilar nästan bytte färg med varann vid omkörningar. Vi råkade som tur var inte ut för nåt. Men var interessant att åka bakom en Honda,som saknade bromsljus nedför ett berg i några mil. Vi bevitnade 2 olyckor.
Den första blev en hund påkörd, detta gick som tur var bra tror jag då hunden bara blev "nuddad" i baken och studsade upp omedelbart efteråt. Såg ut som den haltade något dock.
Iallafall skär det i hjärtat när man ser det.
Den andra var en äldre herre på en motorcyckel inne i Loei, som körde ut rätt framför en bil.
Bilen hann inte att stanna, så det blev en vurpa. Detta verkade också gå rätt bra, då jag såg att han rörde båda armar och ben. Så han var nog bara chockad, hoppas jag. Vi valde att inte stanna då det var flera andra som gjorde detta.
Bortsätt från dessa sista tråkigheter, så var det en fantastisk fin vecka.
Men efter hemkomst till Tharae, så var det raka vägen till vallkolerna.
Lite bilder från den lokala vallokalen. Inte så bra, då de är tagna från bilen med stängda rutor. Frugan sade att hennes namn var det sista som ströks från listan. Men valresultatet vittnar ju om att det var månda i denna delen av Thailand som röstat.
Nu årestod endast en sak på programmet, nämligen att tvätta den lånade bilen och lämna tillbaka den.
Detta gjordes på Tesco Lotus, för 280 Baht, med ett strålande resultat.
Det blev en bit över 200 mil, på dessa dagar, så det var skönt att ha en såpass fin bil. Hade inte alls blivit lika angenämt i våran gamla Nissan.
Imorgon åker vi till Bangkok, för sedan att flyga hem till Sverige på fredag-kväll.
Så ångesten över att semestern snart är över har börjat infinna sig.
Med det säger jag God Natt ifrån Nord-ost.

Stanna aldrig (som farang) vi trafikolyckor, ok om du har sjukvårdsutbildning och räddar liv. Men i övrigt riskerar du att få betala kalaset...
Stanna aldrig (som farang) vi trafikolyckor, ok om du har sjukvårdsutbildning och räddar liv. Men i övrigt riskerar du att få betala kalaset...
Ja, Odin. Har ocksa hoert detta vid tidigare resor. Var derfor glad att det var andra som stoppade. hade ju inte kants ok att inte stanna, om det inte var nagon annan som brydde sig. Men nu stannade hon som var inblandat och ett par bilar till. Sa da kandes det ok att bara kora vidare.
Nu sitter man pa ett internetcafe i MBK, och har bara en natt kvar i Thailand for denna gangen ![]()
Ska forsoka lagga inte lite flera bilde ikvall, annars blir det efter hemkomsten.
Jaha, då var man hemma igen. Blev lite dårligt med tid för uppdateringar sista dagarna.
Men ska forsöka hinna med lite ikväll.
På måndagen, altså dagen efter återkomsten till Tharae, så började frugan och jag dagen med en bauta shopping på Big C.
Systern från USAs besök skulle förberedas. Hon hade inte varit hemma i Thailand på 10 år, så ville hon spendera så mycket tid som möjligt med familjen, och slippa börja besöket med en massa shopping. Så hon undrade om vi kunde ta oss av lite shopping för henne och hennes 2 döttrar.
Frugan och jag lyckades fylla 2 shopping-vagnar med bra att ha saker.
På vägen hem gjorde vi ett frukt-köp stop.
Frukthandlarn låg brevid den nya , så berömda 7-11 affären i byn.
Fick även reda på att i december så skulle det påbörjas byggning av en Tesco Lotus affär i byn. Så det är verkligen utveckling i den lilla byn.
På kvällen ville frugans bror och hans fru bjuda oss på en avskeds-middag.
Så vi åkte till en av de lokala restaurangerna i Thare.
Kommer ivanlig ordning inte ihåg namnet, men det var en kombinerad restaurang och karaoke anläggning, som låg alldeles intil Nong Han Lake. Maten var kanongod.
Inget fel på utsikten heller.
Många som kom ut på denne gräs plattan, för att titta på solnedgången.
Frugan värkar lösa nåt världsproblem med sin bror.
Denna brodern är rektor på en skola, och kommer senare iår att bli klar med sin doktor-degree.
Isamband med detta kommer han att få göra sin första resa till Europa.
Brodrens fru och ena dotter
I sann MPR-anda får det ju bli en matbild också.
Karaoke-delen av restaurangen. Som tur var klarade jag avstyra att vara med på nån karaoke. Är inte kul, varken för mig eller de som tvingas lyssna.
Så efter maten, blev det hemgång istället för sång.
När vi är här uppe i hos frugans familj, så tvingas man anpassa sig till en lite annan dygnsrytm, än man brukar ha på övriga semestern. Här blir oftas att lägga sig vid 10-tiden, och sedan ideelt gå upp lite tidigt också.
Men av någon anlädning hade jag ett extra gott sov-hjärta under tiden här uppe, så det blev tidigt i säng, och sent upp för mig.
Brukar ivanliga fall klara mig med 7-8 timmars sömn, men vid vårat besök här uppe kunde det bli 10-11 timmar sömn i dygnet.
Dagen efter, var vi bjudna på lunch i Sakon Nakhon av frugans kompis. Den samma som har Korean barbecue restaurangen vi var på tidigare. Till frugan stora glädje och överaskning hade kompisen även med sig sin mor. Min fru blev jätte glad för detta, då hon under perioder bodde hemma hos kompisen och hennes mor under sin skol-gång.
Men av någon anlädning lyckades jag missa att ta några kort under lunchen.
Men lyckades iallafall fota ett par bilar på utsidan ![]()
Dels denna läckra klassiska Nissan Skyline-modellen.
Tyckte den var värd en bild extra
Sedan dök det upp en mycket elegant kvinna i denna
Blev även en bild på Sakon Nakhon buss-station, som ligger mitt imot restaurangen vi lunchade på.
Detta var den sista kvällen i Tharae, vi skulle åka till Bangkok nästa förmiddag. Så var tanken iallafall, men mer om det senare.
Det blev lite sista minuten-shopping efter lunchen, och sedan på kvällen blev det packning och göra iordning vårat rum för den Amerikanska systern och hennes 2 döttrar. Dessa hektiska dagaqr i Isaan ![]()
Så var dagen kommen för att åka till Bangkok. Vi hade bestämt oss för attstanna 2 nätter i Bangkok också.
För mig är det alltid med lite blandade känslor man lämnar Tharae. Ibland kan jag tycka att det blir lite i lugnaste laget här uppe, samtidigt som att det är mycket avslappnande. Och sedan älskar jag Bangkok. Men samtidigt vet man ju också att när man lämnar Tharae, så är det också starten på resan hemåt till Svergie. Och känslan denna gången var att våra veckor hade gått ovanligt snabbt. Sedan blir det ju svåert att inte få en klump i halsen när svärföreldrarna sitter med tårarna i ögonen när vi stiger i bilen, som ska ta oss till flygplatsen.
Men innan frugan syster kom för att hämta upp oss blev det iallafall lite tid för skratt och skoj tillsammans.
Sedan kom syrran och hennes man , för att köra oss till flygplatsen.
När vi kom till flygplatsen, notterade vi att det inte stog nåt plan och väntade på oss. Men resonerade som så att det dyker nog snart upp. Och mycket riktigt ungefär 20 minuter innan planerad boarding, landade Nok Airs ATR-maskin, som skulle ta oss till Bangkok. Men tyckte det tog ovanlig lång tid att göra iordning planet för våran resa. Som tur var, så jobbar en av frugans gamla klass-kompisar på Sakon Nakhon Flygplats, så frugan gick iväg och lätade upp sin kompis.
Hon fick då reda på att detta samma plan hade haft problem redan dagen innan. Då fick de vända tillbaka till Don Muang direkt efter take-off i Bangkok, med något form av problem. Det slutade med att de passagerarna fick åka till Udon Thani istället, och blev sedan fraktaded med buss till Sakon Nakhon. Frugan kompis gissade att vi också skulle bli fraktade till Udon, och flyga derifrån istället.
Gick iväg för att berätta detta till en Amerikan jag pratat med tidigare. Men när jag hittade honom, stod han och pratade med en av flygvärdinnerna från Nok Air. Och hon var mycket säker på att vi skulle åka med ATR maskinen inom en timme, att det var bara en bagatell. Måste säga att man fick blandade känslor över denna nyheten, då jag samtigt ville komma till Bangkok, så snabbt som möjligt. Men kunde ju inte påstå att jag var direkt sugen på att åka med det flygplanet längre.
Sedan var jag rätt irriterad över den knapphändiga informationen, men hade inte hjärta att gå och gnälla till personalen från Nok Air, då de fick skäll från tillräckligt många ändå. Och det var ju inte deras fel att flygbolaget inte hade sätt till att det kom ett flydugligt plan upp till Sakon Nakhon den dagen.
Sedan efter 2 timmars väntan fick vi reda på att kaptenen bestämt att det inte gick att flyga med et planet, och att vi skulle bli fraktade till Udon Thanis flygplats istället. Och sedan åka med 18:30 planet derifrån istället. Detta betydde att vi skulle landa 19:30 i Bangkok, istället för kl. 12:30 som vi planerat från början. Samtidigt som att jag var glad för att slippa åka med ATR:n, så gick en dags planering i Bangkok upp i rök.
Vi fick göra vårat bästa för att att slå ihjäl tiden till bussarna skulle dyka upp.
Frugan ville ha en bild på ett gammelt hus som ligger intil flygplatsen.
Det krånglande flygplanet, fick stå kvar och skämmas medan vi av passagerarna som inte avbokat våra biljetter fick åka i 3 minibussar till Udon Thani.
Blev mycket text om denna saken, men kändes bra att skriva av sig lite frustration över Nok-Air. Och inget dårligt som inte har nåt gott med sig. När sådant inträffar träffar man ju alltid nya mäniskor som man delar öde med. Så utöver den redan nämde Amerikanen, kom vi också isnack med en tjej som bodde i Västra Norge. Hon hade på 4 år lyckats lära sig Norska mycket bra, vilket jag var mycket imponerad över.
Jag kom iallafall på vad NOK-Air står för. Not OKej Air.
Jag kan köpa att man får problem, och att man då får anpassa sig. Men när man hörde att de haft problem med detta planet redan dagen innan. Tycker jag att de hade tillräckligt med tid för att lösa det. Så kändes som att de stal en dag av min semester. Sade till frugan att jag skulle maila NOK-Air efter hemkomsten och klaga. Men vi får se, orkar nog inte att bry mig om det.
Noterade att det stod en 747:a parkerad på Udons flygplats, som verkade stått där ett tag. Nogon som vet nåt om den?
Här kommer iallafall ett par dårliga bilder på den.
Tillslut var det iallafall dags att äntra planet till Bangkok, endast 7 timmar efter planen.
Vi hade bokat rum på Royal River Hotel.
Så snabbt vi kom dit var det att gå ut och få i sig lite mat.
Brevid hotellet låg en restaurang, som såg lovande ut.
Som låg mycket vackert till brevid Chao Praya.
Efter en delikat sen middag, så ville frugan gå och lägga sig då hon var trött efter en lång dag. Själv var man sugen på ett par öl. Så tog en taxi till Nana, där det blev en liten bar-rond.
Fick ett par skamliga förslag, som jag respektfult tackade nej till. Hade en plan om att komma upp hyfsat tidigt dagen efter, så blev inte allt för sent.
Lämnade för en gångskull kameran på hotellet, så finns tyvärr inga bilder från Nana-besöket.
Ber om ursäkt för det sista ![]()
Logga in för att svara.