En filosofisk fundering

För att göra en kort historia lång så lägger jag lite bakgrund till min fundering...

Är på jobb igen och trodde att jag skulle få mycket att göra denna tur och några turer framöver.

På måndag var jag stressad eftersom själva produktionsarbetarna och förmännen skulle sätta igång hela skiten. Saken var den att jag anlände till arbetsplatsen vid 16.00 och produktion jobbar på till 19.30.

Nåja, väl framme så går jag ut och pekar med hela handen i ca 15 minuter. Och se på fan, dom har lyckats få till något utan min närvaro.

Så resten av timmarna gör jag inte ett smack.

Dagen efter, på tisdag alltså, går jag runt med förmannen och visar han några jobb.

Efter det har jag inte gjort ett smack.

Så om ni nu har orkat läsa ända hit så kommer frågan, som är av filosofisk form.

Går tiden eller kommer den?

"Time is an illusion, lunchtime doubly so."

Svarar gärna på frågan men vill först veta var den där filosofisken lever någonstans? Och hur det kommer sig att den kan ställa frågor?

Tiden finns och så går den..kanske, eller så kom den o gick igen

"På Samhall står klockan stilla när Andrejs jobbar"

/Fantomen

Kan det vara så att tiden bara förjer dig på sidan om?

Men då undrar jag samtidigt...Hur bred är tiden?

Kan det vara så att tiden bara förjer dig på sidan om?

Men då undrar jag samtidigt...Hur bred är tiden?

Exact lika bred som ett snöre är långt

I Sverige räcker den till Finland. Sen blir den tjockare, typ..

I Sverige räcker den till Finland. Sen blir den tjockare, typ..

Tack, där fick jag ledtråden som jag behövde. Så den kommer och går beroende på vilket väderstreck man reser.

Är då tiden lika lång.

Det jag har hört är att pensionärernas tid går medans den kommer till oss vanliga människor.

Tidens gång, tidens riktning

Många människor upplever tiden som något som vi rör oss fram igenom, eller så upplever de det som att vi står still men att tiden kommer som en ström, ungefär som en sten som ligger still i en flod med forsande vatten. I båda dessa fallen upplever många det som att en rörelse är inblandad; en rörelse som skiljer sig åt från vår rörelse i rummet. Till skillnad från rörelser i det vanliga tredimensionella rummet så sker denna rörelse automatiskt, vare sig vi vill det eller inte, och till skillnad från rörelser i rummet så går tiden bara i en viss riktning - det är en tydlig skillnad mellan det förflutna och framtiden. Tiden tycks vara asymmetrisk.

Men är det verkligen så? Inom fysiken har tiden snarare samma ställning som de rumsliga dimensionerna. Om vi inte ser på tiden ur någon specifik betraktares synvinkel, så finns det ingen tidpunkt som är mer speciell än någon annan, det går inte att hitta någon punkt som är mer "nu" än andra. I den klassiska fysiken (Newtons fysik och även Einsteins relativitetsteorier) styr fysikens lagar entydigt vilka händelseförlopp som är möjliga, och det går att beskriva världen som ett fyrdimensionellt rum fyllt av statiska geometriska strukturer vars former helt och hållet bestäms av dessa lagar och som inte förändras. Bilden till höger visar ett exempel där en pendel som svänger fram och tillbaka kan ses som en vågformad struktur genom rumtiden (en av rummets tre dimensioner har tagits bort för att detta ska kunna visualiseras). Det finns egentligen inget i denna bild som ger någon upplysning om i vilken riktning tiden går. På atomernas mikroskopiska nivå är detta ännu påtagligare. Här råder symmetri mellan det förflutna och framtiden, och olika fysiska processer kan lika gärna ske i vilken tidsriktning som helst. Det är sålunda ganska svårt att hitta någon riktig objektiv fysisk eller matematisk beskrivning av vad tidens gång egentligen består i.

Det var först på 1800-talet som fysiken lyckade få grepp på tidens asymmetri. Med utvecklingen av termodynamiken infördes begreppet entropi som ger en förklaring tidens irreversibilitet och dess obönhörliga gång i en enda riktning. Entropin är ett mått på oordning: ju större ordning desto mindre entropi, ju större oordning desto större entropi. Enligt termodynamikens 2:a sats ("entropilagen") tenderar entropin i ett slutet system att öka och kan inte minska. Denna "vandring" från ordning till oordning kan ses som ett rent statistiskt fenomen och är inte skönjbar på atomernas nivå, men på makroskopisk nivå blir det påtagligt: Ett glas med vatten som faller till golvet och går sönder kommer inte av sig självt att sätta sig samman igen, och vattnet förblir utspillt. Detta beror på att de få ordnade tillstånd som representerar ett helt glas med vatten i är så ofantligt mycket färre än alla andra kombinationer av glas- och vattenmolekyler, så sannolikheten att molekylerna av en slump skulle ordna sig i denna formation är nästan obefintlig. Notera dock gärna att alla andra specifika kombinationer har en lika stor statistisk sannolikhet. Denna ständiga ökning av systemets oordning är det som skapar asymmetrin mellan förflutet och framtid, och ger "tidens pil" dess riktning.

Då uppstår genast en följdfråga:

Vilken tid menar du: Min tid eller din tid eller någon annans tid?

//Singha711

Då uppstår genast en följdfråga:

Vilken tid menar du: Min tid eller din tid eller någon annans tid?

//Singha711

Som du ser i något inlägg ovan så har jag redan fattat hur det händer ihop.

Pensionärernas tid går medans helt normala människors tid kommer.

Som du ser i något inlägg ovan så har jag redan fattat hur det händer ihop.

Pensionärernas tid går medans helt normala människors tid kommer.

När tiden går då måste den alltså röra sig inifrån och ut eftersom pensionärernas tid är ute och går.

Den svåra frågan är om den är ute för pensionärerna när den kommer in.

Och när är tiden inne för det.

Är det när den är ute den blir mogen?

Mogen till vad?

Att gå in igen?

Som du ser i något inlägg ovan så har jag redan fattat hur det händer ihop.

Pensionärernas tid går medans helt normala människors tid kommer.

Ja, då är jag lungt.

För slutsatsen av ditt svar är att du med pensionärer endast kan avse människor som har varit pensionärer före begynnelsen av din existens.

Detta följer av det faktum att exakt samma händelse som ligger i framtiden för vissa människor samtidigt som den tillhör det förflutna för andra inte kan avse människor som existerar samtidigt. Observera att nutiden är endast ett teoretiskt begrepp, dvs den icke existerande tidpunkten (=oändlig liten, dvs nolltid) där det förflutna angränsar till framtiden.

Alltså kommer även nu levande pensionärers tid.

q.e.d.

//Singha711

Ja, då är jag lungt.

För slutsatsen av ditt svar är att du med pensionärer endast kan avse människor som har varit pensionärer före begynnelsen av din existens.

Detta följer av det faktum att exakt samma händelse som ligger i framtiden för vissa människor samtidigt som den tillhör det förflutna för andra inte kan existera samtidigt. Observera att nutiden är endast ett teoretiskt begrepp, dvs den icke existerande tidpunkten (=oändlig liten, dvs nolltid) där det förflutna angränsar till framtiden.

Alltså kommer även nu levande pensionärers tid.

q.e.d.

//Singha711

Förutsätter inte det att man umgås med dom?

Pensionärerna alltså.

Dom fattar så trögt att det som är nutid för dom är det förflutna för alla andra

Pensionärernas tid går medans helt normala människors tid kommer.

Är inte pensionärer normala människor? Eller är det någon kod på samhall?