
Ok, Anns äldsta farbror började att knyta en tråd runt tjejens och min handled.

Min teknik och det faktum att bomullstrådarna var lite korta ställde till bekymmer och problem för alla som skulle knyta fast det på mig.

Nu var det Anns tur och efter lite vägledning från folket runt mig så börjar jag fatta lite hur jag ska agera.
Skulle symboliskt stödja Anns arm när de knöt bandet runt hennes handled, men jag hade svårt för det och glömde det ofta så släkt/vänner fick påminna mig lite då o då!

Nu börjar det ta fart, alla skall knyta band runt våra handleder.

Gammal som ung...

En del släktingar gav oss pengar också men det ställde till lite problem för mig. Var skulle jag göra av dem när jag fick ett nytt band?
Såg säkert roligt ut när jag krånglade och hade mig med pengarna 

Nu börjar man att få många band runt handen men samtidigt så började det att kännas i ben och kropp att man satt på knä på ett hårt golv. Kramp varning modell större...

Pappa Kong knyter sitt band.
Tråkigt att lämna honom och byn för efter vi besökt risfälten och träd odlingarna så kändes det att vi kommit varandra lite närmare.
Jag började att förstå lite hur och varför han var/är som han är.

Far och dotter...

Ann ser lite orolig och nervös ut här och det beror på tallriken låg två kokta ägg som nu den gamla damen under stor spänning öppnar.
Vad jag fattar så betyder det stor otur och olycka om äggen inte är hela och fina när de öppnar dem!
Vi hade tur och de var ok till allas glädje...

Efter att de äldre damerna undersökt äggen så återstod det bara för mig o Ann att äta upp dem.
Vet fortfarande inte vad allt detta innebar...

Jag fick "fuska lite" och dricka lite vatten till! 

Ann, pappa Kong och en trött och krampaktig berättare...
Knappt någon känsel i benen vid detta tillfälle.

Nu verkade ceremonin var över och det var dags att festa lite 

Men hela tiden kom det nya människor så vi fick återgå till knäandet...

Mera!

Äntligen så får man sträcka ut sina onda ben!
Jag i samtal med släktingar som inte kan engelska och en annan kan ju inte ett ord thai/lao/issan.
Men med lite Leo för mig och mycket Lao Kao för dem så funkade det hyfsat! 

Mycket släkt och vänner kom det för att ta avsked...