Har aldrig riktigt förstått mig på dom Pattisälskare som retar upp sig på definitionen "riktiga" Thailand och att inte riktigt få vara med där. Men det beror ju på att Pattaya väl mer är att likna vid ett Disneyland och inte går att jämföra med de 98% av landet som inte är turistort.
Dock är det "riktiga" Thailand inte speciellt långt bort ens i Pattis, räcker nästan att ta sig bort till third rd för att vara där redan och åker man så långt bort som till andra sidan järnvägen så är man definitivt där.
Det riktiga Thailand är i min definition där thailändarna är i klar majoritet, såväl bland servicepersonal, kunder som gäster. Där restauranger, nöjestutbud, affärer, marknader osv är anpassade för thailändska kunder och inte västerlänningar.
Det riktiga Thailand går dock att hitta på alla turistorter i landet, bara att gå bort till dom kvarter där thailändarna själva bor.
Sedan.. det riktiga Thailand är varken bättre eller sämre än det turistanpassade Thailand, bara annorlunda. Behöver väl inte kännas prestigefyllt att vistas i varken det ena eller det andra. Så varför reta upp sig på definitionen?
Personligen trivs jag bäst av att kunna växla mellan turistort och det mer genuina Thailand och blir ganska fort uttråkad av alla platser. När en dag börjar likna den andra så är det dags att börja röra på sig enligt mitt sätt att se det.
Men att ha ett stamställe att alltid kunna återvända till är också skönt och mitt högkvarter är sedan många år nu en liten by i Surin where everybody knowes your name, som Surin_P3 så träffande beskriver.