Efter en tidig start igar sa var det lage att ga att sova tidigare an vanligt igarkvall. For forsta gangen pa flera ar somnade jag innan midnatt - med en onskan om att vakna upp till en tryggare och trevligare stadsdel att blicka ut over. Det kandes hoppfullt da roken efter Bangkok Bank och Channel 3 branningarna lagt sig och det varit lugnt ett par timmar. Klockan 02:00 vaknade vi av skottlossning - inte en bit bort utan riktigt, riktigt nara. Det ar sjalvklart obehagligt och man undrar vad fan som hander. Vi var ett gang grannar som samlades nere pa garden och var sakerhetsvakt forklarade att militaren skot mot ett ungdoms/moppegang pa ca 50-70 personer som forsokte plundra och tanda eld pa det nyoppnade K-village (shoppingcenter) som ligger ca 60-70 meter fran vart hus!
Det ar relativt lugnt nu pa morgonen som det verkar - men det stora testet kommer val nar folk borjar vakna till liv efter gardagens massiva Lao Kao fylla och borjar fundera vad de skall rana och elda upp idag.
Jag laser manga kommentarer och forstummas over den enorma arrogansen manga skribenter har. Ni sitter hemma bakom tangetbordet, i den relativa tryggheten av den svenska villaidyllen, och pratar om antingen militarens inkompetens eller folkets "kamp". Till er finns det inte sa mkt att saga eftersom ni formodligen aldrig kommer forsta och sakerligen inte har vare sig vilja eller formaga att overhuvudtagat borja den tankebanan.
Att se sitt kvarter brinna, att ha skottlossning runt knuten, att inte kunna lamna vare sig byggnad eller stad eftersom alla bilvagar ut fran omradet har tagiits over av galna kriminella mobbar, det ger ett valbehovligt perspektiv. Ett perspektiv som ger fan i att peka finger hit och dit eller att alta om historiska revisioner eller diverse "guilt games" och framforallt ger insikten om att hur man an vrider och vander pa det som skett sa gar det aldrig att motivera. Det finns inget forsvar, ingen rationalisering och inga formildrande omstandigheter.
Thailand ar ett sargat land idag. Inte bara i praktisk bemarkelse. Visst ar den materiella och ekonomiska forlusten enorm. Kostnader som motsvarar vad det skulle kosta att ge helt gratis kvalitetsutbildning till alla under manga ar eller liknande har brunnit upp under natten. Tyvar ar den storsta kostnaden nagot som inte gar att mata i pengar, och nagonting som kommer ta betydligt mkt langre tid att aterhamta sig ifran - om det nagonsing kan bli detsamma. Det ogenerade hat som pyrt och nu spytt ut sin galla over landet har nog suddat ut manga leenden for en lang tid framat.
.
läser jag rätt? .."och precis som Burma så kommer även Thailand att få en demokratisk regering".
