I den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ingår en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Den har två övergripande målsättningar.
Den första målsättningen är att EU ska ha militära och civila resurser för krishantering. EU vill på detta sätt stärka och effektivisera sin kapacitet för att ta sig an internationella krishanteringsuppdrag, oavsett om insatserna sker med civila eller militära medel.
Den andra målsättningen är att EU gradvis ska utforma en gemensam försvarspolitik som på sikt leder till ett gemensamt försvar. Men för att besluta om ett gemensamt försvar krävs enhällighet i Europeiska rådet. Dessutom måste samtliga medlemsländer godkänna det nationellt, till exempel i sina nationella parlament eller genom folkomröstningar.
När EU agerar gemensamt
Det sker ingen lagstiftning inom utrikes- och säkerhetspolitiken. EU fattar i stället olika beslut för att samordna medlemsländernas agerande, enhällighet är huvudregeln för alla typer av beslut. Både i det Europeiska rådet och i ministerrådet tas besluten på detta sätt.
Mötena i ministerrådet består i regel av medlemsländernas utrikesministrar. Arbetet i ministerrådet leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ibland kallad EU:s utrikesminister. Federica Mogherini från Italien är sedan den 1 november 2014 EU:s höga representant. Den höga representanten ska representera EU utåt inom sina ansvarsområden. Hon har rätt att lägga förslag till beslut och är även chef för EU:s utrikestjänst. DETTA ett citat om EU's målsättning i framtiden