12 minuter sedan, skrev flebbe:Vi ser hur EU gradvis faller sönder och den amerikanska ekonomin håller på att kollapsa. Detta kommer att sluta i en ny världsordning. Så om tio år kommer vi att ha en ny världsordning som inte liknar något tidigare, där nyckeln kommer vara Unionen Ryssland och Kina.
– Xi Jinping
Och snart får Kim Fjong fart på sina atombomber och då börjar dom flyga omkring hejvilt!
.jpg.d5758fc78e1abd4e59012477a7ba46d9.jpg)
22 minuter sedan, skrev Naam kaeng:
555
Dags att öva i konsten att tillverka läskiga fällor....
När jag var i Ho Chi Minh för två år sedan så åkte jag till Cu Chi-tunnlarna där de även visade upp vilka fällor det fanns.
De flesta var gjorda för att sprida skräck när den fångade vrålade utav dödsångest.
I den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ingår en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Den har två övergripande målsättningar.
Den första målsättningen är att EU ska ha militära och civila resurser för krishantering. EU vill på detta sätt stärka och effektivisera sin kapacitet för att ta sig an internationella krishanteringsuppdrag, oavsett om insatserna sker med civila eller militära medel.
Den andra målsättningen är att EU gradvis ska utforma en gemensam försvarspolitik som på sikt leder till ett gemensamt försvar. Men för att besluta om ett gemensamt försvar krävs enhällighet i Europeiska rådet. Dessutom måste samtliga medlemsländer godkänna det nationellt, till exempel i sina nationella parlament eller genom folkomröstningar.
När EU agerar gemensamt
Det sker ingen lagstiftning inom utrikes- och säkerhetspolitiken. EU fattar i stället olika beslut för att samordna medlemsländernas agerande, enhällighet är huvudregeln för alla typer av beslut. Både i det Europeiska rådet och i ministerrådet tas besluten på detta sätt.
Mötena i ministerrådet består i regel av medlemsländernas utrikesministrar. Arbetet i ministerrådet leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ibland kallad EU:s utrikesminister. Federica Mogherini från Italien är sedan den 1 november 2014 EU:s höga representant. Den höga representanten ska representera EU utåt inom sina ansvarsområden. Hon har rätt att lägga förslag till beslut och är även chef för EU:s utrikestjänst. DETTA ett citat om EU's målsättning i framtiden
SWEXIT ja tack
On 2016-09-15 at 08:50, skrev haan:
Den andra målsättningen är att EU gradvis ska utforma en gemensam försvarspolitik som på sikt leder till ett gemensamt försvar.
Hm, blir många pakter på klotet till slut......vore väl bättre med bara 1. Bråka med valfritt land, så får du hela jordklotet på dig. 
52 minuter sedan, skrev Naam kaeng:
Hm, blir många pakter på klotet till slut......vore väl bättre med bara 1. Bråka med valfritt land, så får du hela jordklotet på dig.
Försök @ få hela Afrika med på det du! 
Eller arabländerna!
4 timmar sedan, skrev Naam kaeng:
Hm, blir många pakter på klotet till slut......vore väl bättre med bara 1. Bråka med valfritt land, så får du hela jordklotet på dig.
läs sista meningen jag har citerat ett stycke från en artikel. mvh
On 2016-09-15 at 08:50, skrev haan:I den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ingår en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Den har två övergripande målsättningar.
Den första målsättningen är att EU ska ha militära och civila resurser för krishantering. EU vill på detta sätt stärka och effektivisera sin kapacitet för att ta sig an internationella krishanteringsuppdrag, oavsett om insatserna sker med civila eller militära medel.
Den andra målsättningen är att EU gradvis ska utforma en gemensam försvarspolitik som på sikt leder till ett gemensamt försvar. Men för att besluta om ett gemensamt försvar krävs enhällighet i Europeiska rådet. Dessutom måste samtliga medlemsländer godkänna det nationellt, till exempel i sina nationella parlament eller genom folkomröstningar.
När EU agerar gemensamt
Det sker ingen lagstiftning inom utrikes- och säkerhetspolitiken. EU fattar i stället olika beslut för att samordna medlemsländernas agerande, enhällighet är huvudregeln för alla typer av beslut. Både i det Europeiska rådet och i ministerrådet tas besluten på detta sätt.
Mötena i ministerrådet består i regel av medlemsländernas utrikesministrar. Arbetet i ministerrådet leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ibland kallad EU:s utrikesminister. Federica Mogherini från Italien är sedan den 1 november 2014 EU:s höga representant. Den höga representanten ska representera EU utåt inom sina ansvarsområden. Hon har rätt att lägga förslag till beslut och är även chef för EU:s utrikestjänst. DETTA ett citat om EU's målsättning i framtiden
Bra att Eu har resurser, dom får gärna satsa dom i Sverige då, för här det fan kaos!
Förskte skiva mn dt tyks sm om ngon nation hckar llt
On 2016-09-15 at 08:19, skrev flebbe:Vi ser hur EU gradvis faller sönder och den amerikanska ekonomin håller på att kollapsa. Detta kommer att sluta i en ny världsordning. Så om tio år kommer vi att ha en ny världsordning som inte liknar något tidigare, där nyckeln kommer vara Unionen Ryssland och Kina.
– Xi Jinping
Jag har en god vän som förespråkar/predikar just samma som du säger......
(Han pratar även mycket om Amerikanske guldreserven, Hollywood, White Helmets, Scientology, Rothchild, att USA krigar för dollarns "överlevnad" .......and so on...)
On 2016-09-15 at 08:50, skrev Oregistrerad:I den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ingår en gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Den har två övergripande målsättningar.
Den första målsättningen är att EU ska ha militära och civila resurser för krishantering. EU vill på detta sätt stärka och effektivisera sin kapacitet för att ta sig an internationella krishanteringsuppdrag, oavsett om insatserna sker med civila eller militära medel.
Den andra målsättningen är att EU gradvis ska utforma en gemensam försvarspolitik som på sikt leder till ett gemensamt försvar. Men för att besluta om ett gemensamt försvar krävs enhällighet i Europeiska rådet. Dessutom måste samtliga medlemsländer godkänna det nationellt, till exempel i sina nationella parlament eller genom folkomröstningar.
När EU agerar gemensamt
Det sker ingen lagstiftning inom utrikes- och säkerhetspolitiken. EU fattar i stället olika beslut för att samordna medlemsländernas agerande, enhällighet är huvudregeln för alla typer av beslut. Både i det Europeiska rådet och i ministerrådet tas besluten på detta sätt.
Mötena i ministerrådet består i regel av medlemsländernas utrikesministrar. Arbetet i ministerrådet leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, ibland kallad EU:s utrikesminister. Federica Mogherini från Italien är sedan den 1 november 2014 EU:s höga representant. Den höga representanten ska representera EU utåt inom sina ansvarsområden. Hon har rätt att lägga förslag till beslut och är även chef för EU:s utrikestjänst. DETTA ett citat om EU's målsättning i framtiden
Vet inte vem denna OREGISTRERAD var....? Men finns kanske kvar på forumet?
On 2015-10-16 at 19:38, skrev audirs2:Sverige har ju inte riktigt så stor skuld som USA, men ändå en skuld och till vem?
Alla länder verkar ju ha en skuld till någon (Ingen verkar veta till vem). Förmodligen har vi skulder till varandra. Kan vi inte låta udda vara jämnt och stryka ett streck? 
Och om det nu skulle vara så att vi alla är skyldig någon speciell så föreslår jag att vi går samman och hyr en sniper! 
On 2018-08-04 at 23:16, skrev Batting:Alla länder verkar ju ha en skuld till någon (Ingen verkar veta till vem).
Om jag tolkar tabellen korrekt så har Sverige en statsskuld år 2018 på ca 1 200 000 miljoner kronor. Man får hoppas ingen knackar på och vill ha sina stålar på momangen.....?
Känns lite märkligt med dessa enorma belopp, men det finns säkert både en förklaring och ett system för det också.
39 minutes ago, Naam kaeng said:
Om jag tolkar tabellen korrekt så har Sverige en statsskuld år 2018 på ca 1 200 000 miljoner kronor. Man får hoppas ingen knackar på och vill ha sina stålar på momangen.....?
Känns lite märkligt med dessa enorma belopp, men det finns säkert både en förklaring och ett system för det också.
Sverige har, åtminstone med europeiska mått mätt, en ganska låg statsskuld och en väldigt stor del av statsskulden ägs av svenskar i form av obligationer så vår utlandsskuld är relativt låg.
Det blir givetvis en enorm summa men har för mig att statsskulden ligger på knappt 40% av BNP vilket kan jämföras med att man som privatperson har ett lån som ligger på 40% av ens årslön; och det är det oerhört många svenskar som har. Jag tror ekonomiska experter är betydligt mer oroade av hushållens höga belåningsgrad än statens; dessutom kan ju alltid staten plocka mer pengar från hushållen vid behov, tvärtom är svårare 
Atom grattis till en vettig tanke. Jag TROR att det som oroar Ingves mest är människors egna skulder . Därför har vi problem med räntan
7 timmar sedan, skrev Naam kaeng:
Om jag tolkar tabellen korrekt så har Sverige en statsskuld år 2018 på ca 1 200 000 miljoner kronor. Man får hoppas ingen knackar på och vill ha sina stålar på momangen.....?
Känns lite märkligt med dessa enorma belopp, men det finns säkert både en förklaring och ett system för det också.
Hur stor fordran har vi då?
Logga in för att svara.