Ikke nødvendig, jeg har set i dusinvis af samme type de sidste 30 år,
og ingen thai siger nej til Mr. ATM.
![]()
Ikke nødvendig, jeg har set i dusinvis af samme type de sidste 30 år,
og ingen thai siger nej til Mr. ATM.
![]()
Ja, det skulle säkert funka, men det är tidsödande.
Jag kan ju vilja veta priset på en vara utan att vilja köpa den just då. Att då bjuda ett pris som kanske accepteras innebär ju då att jag måste köpa varan. Prutandet tycker jag är löjligt, sätt ett fast pris som visas på varan. Fast jag känner en person som gillar att pruta
Herr Chang har talat.
Jag håller helt med dej, hellre handla på ett ställe med uppmärkta priser och slippa strula med försäljare.
Går jag och ska köpa något och frågar om pris så brukar de dra till högt och då säjer jag- nej tack då kommer räknaren stickande då säjer jag:- bara för dyrt och går iväg.
Jag håller helt med dej, hellre handla på ett ställe med uppmärkta priser och slippa strula med försäljare.Går jag och ska köpa något och frågar om pris så brukar de dra till högt och då säjer jag- nej tack då kommer räknaren stickande då säjer jag:- bara för dyrt och går iväg.
Och allt bygger ju på att man vet vad som är rimligt pris för en specifik vara. Det vet säkert de flesta thailändare, men för farangen är det inte så lätt. Jag är uppväxt med prislappar på allt, och det är svårt att anamma prutkulturen.
Jag gillar att kunna gå omkring bland varor, se priser och sedan fundera på om jag tycker de är värda priset. Istället för att ha en angelägen försäljare flåsande i nacken som försöker se vad jag är intresserad av. Och som bedömer hur mycket jag kan luras på vad gäller pris.
Herr Chang har talat.
Finns det regler på hur högt man får bygga en mur i Thailand ?
Om inte så hade jag byggt en så hög mur som möjligt.bara för att jävlas tillbaka.
Om inte annat så slipper du se din griniga granne
Sent from my GT-I9300 using Tapatalk 2
Jeg mangler endnu en forklaring på
avundsjukan.
Hvad er det naboen er
avundsjukan over.Och allt bygger ju på att man vet vad som är rimligt pris för en specifik vara. Det vet säkert de flesta thailändare, men för farangen är det inte så lätt. Jag är uppväxt med prislappar på allt, och det är svårt att anamma prutkulturen.
Jag gillar att kunna gå omkring bland varor, se priser och sedan fundera på om jag tycker de är värda priset. Istället för att ha en angelägen försäljare flåsande i nacken som försöker se vad jag är intresserad av. Och som bedömer hur mycket jag kan luras på vad gäller pris.
Herr Chang har talat.
Men om det gäller en bit mark eller ett hus eller husbygge etc hur gör man då? För där har jag aldrig sett en prislapp...
Har fler gånger sagt till frugan att vi kanske skall fråga hur mycket de vill ha och ta en titt, du vet, sparka lite på hjulen och så... då blir det nästan alltid svaret att typ man måste köpa det man har frågat efter och inte som i sverige och andra länder där man frågar ibland bara för frågandets skull och så inget mer med det...
bob
Jeg mangler endnu en forklaring på
avundsjukan.
Hvad er det naboen er
avundsjukan over.
Du verkar ju veta mer om hela situationen än alienfin själv så det är väl bättre att du förklarar varför grannen är avundsjuk? ![]()
/Krille
Du verkar ju veta mer om hela situationen än alienfin själv så det är väl bättre att du förklarar varför grannen är avundsjuk?
/Krille
At have nabo strid, har da intet med avundsjuk at gøre.
Nabo strid er efter min overbevisning en meget farlig leg.
At have nabo strid, har da intet med avundsjuk at gøre.
Nabo strid er efter min overbevisning en meget farlig leg.
Nabostrid uppstår säkert många gånger för att grannen blir sur eftersom han inte har lika fint hus eller något i den stilen.
Eftersom inte en fattig thailändare kan hävda sig ekonomiskt så gör han det genom att vara jobbig och ställa en massa konsiga krav titt som tätt.
Dock ska man ha klart för sig att grannen aldrig kommer att bli nöjd oavsett hur många staket man bygger eller annat som grannen önskar sig.
Så länge han har ett äldre hus, äldre bil och mindre pengar så kommer han att vara ett rövhål.
Weo-caaaam to Thailääänd!
Men om det gäller en bit mark eller ett hus eller husbygge etc hur gör man då? För där har jag aldrig sett en prislapp...
Har fler gånger sagt till frugan att vi kanske skall fråga hur mycket de vill ha och ta en titt, du vet, sparka lite på hjulen och så... då blir det nästan alltid svaret att typ man måste köpa det man har frågat efter och inte som i sverige och andra länder där man frågar ibland bara för frågandets skull och så inget mer med det...
bob
Det sa din fru bara för att hon inte vill att du går omkring och sparkar på hjul........
Måste ha kollat på 50-talet bilar i Bkk utan att köpa dem.
Det var rätt vanligt att säljaren vägrade låta oss provköra innan vi lovat köpa bilen...
"Jag köper den, om den är bra" dög inte.
Bara att tacka för sej och dra, det där hände i mer än hälften av fallen.
En gubbe blev duktigt sur när vi provkört hans Mercsa, och tackat nej till köp efteråt, den var för skabbig helt enkelt, han tyckte att "har man fått provköra så skall man köpa" ![]()
Han blev riktigt otrevlig, det var stört omöjligt att få han att fatta att vi hittat massa fel, som tur var hade jag både frugan och svågern med, och svågern var stor, stark och duktig på bilar, han var privatchaffis på den tiden, och det var han som körde Mercsan.
Gubbfan satt och söp när vi avslutat en kort provtur, han hade nog börjat fira försäljningen redan...
MVH Tommy
Måste ha kollat på 50-talet bilar i Bkk utan att köpa dem.Det var rätt vanligt att säljaren vägrade låta oss provköra innan vi lovat köpa bilen...
"Jag köper den, om den är bra" dög inte.
Bara att tacka för sej och dra, det där hände i mer än hälften av fallen.
En gubbe blev duktigt sur när vi provkört hans Mercsa, och tackat nej till köp efteråt, den var för skabbig helt enkelt, han tyckte att "har man fått provköra så skall man köpa"
Han blev riktigt otrevlig, det var stört omöjligt att få han att fatta att vi hittat massa fel, som tur var hade jag både frugan och svågern med, och svågern var stor, stark och duktig på bilar, han var privatchaffis på den tiden, och det var han som körde Mercsan.
Gubbfan satt och söp när vi avslutat en kort provtur, han hade nog börjat fira försäljningen redan...
MVH Tommy
Ja, där spriten går in går vettet ut. Ibland finns där inget vett från början heller.....
Men om det gäller en bit mark eller ett hus eller husbygge etc hur gör man då? För där har jag aldrig sett en prislapp...
Har fler gånger sagt till frugan att vi kanske skall fråga hur mycket de vill ha och ta en titt, du vet, sparka lite på hjulen och så... då blir det nästan alltid svaret att typ man måste köpa det man har frågat efter och inte som i sverige och andra länder där man frågar ibland bara för frågandets skull och så inget mer med det...
bob
Nej, gäller det hus och mark ska man väl inte begära en prislapp. Det görs väl inte i Sverige heller. Eller snarare sätter man minimumpris och sen är det högstbjudande som får köpa.
Jag tänkte mer på enkla varor som säljs på marknader i Thailand. Ibland känns det som att de säger maximumpris och sen är det upp till dig att pruta.
Herr Chang har talat.
Jeg mangler endnu en forklaring på
avundsjukan.
Hvad er det naboen er
avundsjukan over.
Vad tror du? Förstår att det går över ditt förstånd..
Han vill vinna över frun på nått sätt med sitt hus.
Nabostrid uppstår säkert många gånger för att grannen blir sur eftersom han inte har lika fint hus eller något i den stilen.
Eftersom inte en fattig thailändare kan hävda sig ekonomiskt så gör han det genom att vara jobbig och ställa en massa konsiga krav titt som tätt.
Dock ska man ha klart för sig att grannen aldrig kommer att bli nöjd oavsett hur många staket man bygger eller annat som grannen önskar sig.
Så länge han har ett äldre hus, äldre bil och mindre pengar så kommer han att vara ett rövhål.
Weo-caaaam to Thailääänd!
Ett mkt förtydligande svar..
Kanske går hem hos Ole också,hehe..
Logga in för att svara.