De skrivs om Maipenrai.se

citat Knasen

Har aldrig varit med om en Thaitjej som skulle visa sig offentligt med ovårdat hår.. [img alt= ] ""

För att inte tala om kropps och fotodören hos vissa av medpassagerarna, hade oturen att hamna framför ett par senaste resan, fotsvett så det stod det härliga till, fick efter en stund be vederbörande (svensk backpackerska) ha fötterna på golvet, skulle ALDRIG hända med en Thaidam. Fråga, vad föredrar man som man? Rätt svar ? Just det.

MVH

Baa (som inte påstår att alla svenskor har fotsvett)

Quote

Håller med Joints...

MvhMagrood

generaliseringarna flödar på om allt och alla just nu

Personligen funderar jag på varför det är så otroligt provokativt för en del personer, tillräckligt många för att det ska vara ett samhällsfenomen, med svensk-thailändska relationer.

Visst är det märkligt att en pass liten grupp invandrare kan väcka så mycket indignation hos så många, eller är dom så många, kanske "vi" Thaifrälsta är mer känsliga och tar åt oss alldeles för lätt?

Enligt tidigare postad statistik finns ju inte så förfärligt många Thaiändskor i Sverige, kanske dom syns mer för att dom ler? En icke så vanlig svensk sysselsättning, kanske om de som klagar mest skulle försöka le istället för att gnälla och vips är problemet borta.

Prova att le mot en Thailändska och Du får ett leende tillbaka, gör det samma mot en svenska och du blir misstänkt för både det  ena och andra.

Baa (som gillar leenden)

Quote

Och ändå så är det de Svenska kvinnorna som gnäller över att Svenska män finner kärleken hos Thaidamer, borde de inte bli glada över att bli av med dessa män?

Quote

Nejdå BaBoo,

Svenska kvinnor vill gärna bli uppvaktade av oattraktiva svenska män. De finner nämligen en viss njutning i att avvisa dom.

När dessa män finner kvinnor på annat håll så uteblir denna njutning.

Herr Chang har talat.

Den var klockren Changen

Nu kastade jag in mååånga pinnar på brasan, hoppas inlägget blir godkänt 

kan tyckas att eventuella fördomar mot thai/svenska par kan tas med en klackspark och visst kan man tänka att dom svenska kvinnorna endast är avundsjuka etc. men om fördomarna verkligen är omfattande så skapar det onekligen stora problem. ni kan ju tänka er hur djävligt det blir för en man om förrhållandet med den lilla förtryckta tjejen spricker och det blir en konflikt som handhas av soc. eftersom mannen endast ses som socialt handikappad, förtryckare, alkoliserad, misshandlare osv. så kan ni tänka er vem som vinner konflikten. jo den sårbara och utnytjade lilla flickan vinner med katastrofala konsekvenser för mannen vid t.ex. en vårdnadstvist.

även thaitjejer lider av denna syn. om de nu ses som fd. prostituerade som är lätta att förtrycka så lär det väl inbjuda till diverse ovälkommna inviter.

ha det

Neil

Jag kan naturligtvis bara tala för mig själv, men jag kände mig träffad av kommentarerna att många svenska män har "svårt att hitta tjejer i Sverige". Själv har jag spenderat merparten av mitt drygt 20 årigt vuxna liv på att finna kärlek från svenska kvinnor. Varför jag inte lyckats vet jag inte säkert, men jag tror att det har att göra med att jag nog skulle kunna hänföras till kategorin män som har ett socialt handikap. Mitt hcp är inte så långt gånget (mestadels ofattbart blyg) och det rör sig mest om de första travande minuterna som ofta är avgörande då man vill träffa en kvinna. Om jag någon gång har fått möjligheten att stamma fram en mening till en vacker svensk kvinna har jag med 100 procents säkerhet fått avvisande och ibland även nedlåtande genmälen. Detta beror mångt och mycket på att jag är tjock och att jag har ett "snällt" utseende. Jag ser inte farlig ut. Dessutom är jag inte farlig, inte det minsta. Många skulle säga att jag är alldeles FÖR snäll till och med. Men det som så ofta framförs som ett av de mest attraktiva attributen hos en man att han ska vara snäll och rolig,vilket jag kan vara om man bara orkar lyssna tillräckligt länge, ger inte den genomslagskraft som tydligen behövs för den svenska kvinnan. Kanske jag satt min standard för högt, kanske jag måste vända mig till mindre vackra svenska kvinnor för att få fullträff. Det känns bara så synd då jag tycker att jag egentligen har mycket att erbjuda i ett förhållande, men att inga svenska kvinnor ens bemödat sig att lyssna på ens öppningsfras då man träffats, har gjort att jag helt gett upp mitt sökande av den svenska kvinnan. Jag attraheras fortfarande av en del svenska kvinnor, men på det sätt de flesta av dem har behandlat mig har gjort att jag istället sökt min kärlek annorstädes. Nämligen hos thailändska kvinnor. I början blev det förstås så att det blev att man gick med några barflickor, då man ju inte förstod hur man skulle träffa dem på annat sätt och för att jag i min enfald även trodde att thaikvinnor skulle bemöta mig på samma sätt som den svenska kvinnan gjort och att jag därför skulle vara tvungen att betala för mitt sällskap. Sedan har jag till min förvåning insett att många av thaikvinnorna faktiskt pratat med mig utan betalning och dessutom tyckt om mig utan att jag behövt betala. Att jag sedan är alldeles för snäll och ändå betalat de tjejer jag varit tillsammans med för diverse saker såsom deras barns skolgång eller moderns sjukhusvistelse eller annat, antar jag bara är för att jag är för snäll.  Tack för ordet...     

Quote

Jag kan naturligtvis bara tala för mig själv, men jag kände mig träffad av kommentarerna att många svenska män har "svårt att hitta tjejer i Sverige". Själv har jag spenderat merparten av mitt drygt 20 årigt vuxna liv på att finna kärlek från svenska kvinnor. Varför jag inte lyckats vet jag inte säkert, men jag tror att det har att göra med att jag nog skulle kunna hänföras till kategorin män som har ett socialt handikap. Mitt hcp är inte så långt gånget (mestadels ofattbart blyg) och det rör sig mest om de första travande minuterna som ofta är avgörande då man vill träffa en kvinna. Om jag någon gång har fått möjligheten att stamma fram en mening till en vacker svensk kvinna har jag med 100 procents säkerhet fått avvisande och ibland även nedlåtande genmälen. Detta beror mångt och mycket på att jag är tjock och att jag har ett "snällt" utseende. Jag ser inte farlig ut. Dessutom är jag inte farlig, inte det minsta. Många skulle säga att jag är alldeles FÖR snäll till och med. Men det som så ofta framförs som ett av de mest attraktiva attributen hos en man att han ska vara snäll och rolig,vilket jag kan vara om man bara orkar lyssna tillräckligt länge, ger inte den genomslagskraft som tydligen behövs för den svenska kvinnan. Kanske jag satt min standard för högt, kanske jag måste vända mig till mindre vackra svenska kvinnor för att få fullträff. Det känns bara så synd då jag tycker att jag egentligen har mycket att erbjuda i ett förhållande, men att inga svenska kvinnor ens bemödat sig att lyssna på ens öppningsfras då man träffats, har gjort att jag helt gett upp mitt sökande av den svenska kvinnan. Jag attraheras fortfarande av en del svenska kvinnor, men på det sätt de flesta av dem har behandlat mig har gjort att jag istället sökt min kärlek annorstädes. Nämligen hos thailändska kvinnor. I början blev det förstås så att det blev att man gick med några barflickor, då man ju inte förstod hur man skulle träffa dem på annat sätt och för att jag i min enfald även trodde att thaikvinnor skulle bemöta mig på samma sätt som den svenska kvinnan gjort och att jag därför skulle vara tvungen att betala för mitt sällskap. Sedan har jag till min förvåning insett att många av thaikvinnorna faktiskt pratat med mig utan betalning och dessutom tyckt om mig utan att jag behövt betala. Att jag sedan är alldeles för snäll och ändå betalat de tjejer jag varit tillsammans med för diverse saker såsom deras barns skolgång eller moderns sjukhusvistelse eller annat, antar jag bara är för att jag är för snäll.  Tack för ordet...     

Bra samt modigt skrivet.    Du får trösta dig med att du inte är ensam, 2 miljoner vuxna svenskar lever tydligen ensam i singelhushåll enligt någon artikel jag sett. Alltså är det en riktig folksjukdom i Sverige det där med att inte kunna hitta "rätt" partner. Gäller uppenbarligen såväl kvinnor som män.

Fortsätt Du med att vara "snäll" men kanske lite försiktig med div. utgifter på snällhetens konto.

Thailändskor är inte direkt vana vid snälla män utanför lampaffären, därför tenderar kontakten mellan rutinerade damer och snälla faranger att bli dyrbara.

Lycka till med damjakten.

Baa

Jag vet inte hur många gånger jag hört av tjejer jag precis lärt känna "jasså har du Thaitjej, men du skulle ju kunna få en fin Svensk tjej". Jag brukar bara skratta och svara nåt i stil med att nu råkade det bli en Thaitjej och när jag blir kär i någon så bryr jag mig inte om vilket land hon är född i. Det säger kanske en del om vilka fördomar som finns hos Svenska tjejer när det gäller killar med Thaitjej och man kan ju bara gissa vad som sägs när man inte hör...

Sen att det finns en herrans massa män med Thaitjej som aldrig skulle fått en Svensk tjej är knappast något man ska sticka under stolen med, bara att gå på nån större Thaifest och en viss "Torsk på Tallin" känsla brukar infinna sig. Men om två människor är lyckliga tillsammans så spelar det väl ingen roll att dessa par aldrig skulle ha blivit tillsammans om de var födda på lika villkor? Verkar ju vara detta som främst kvinnor stör sig på, att män de av olika anledningar ratar ändå kan bli lyckliga. Så de är nog inte främst avundsjuka, utan snarare missunsamma eller vad man nu ska kalla det?

Mvh Swippe

word

På mångas kommentarer verkar många se "Svenska kvinnor" som en helt homogen grupp tack vare någon insändare eller att någon kvinna luktar fotsvett på planet. (Hur luktar lilla frugan i käften efter hon fått sin åtråvärda "Som tam plala" då?)

Är det så här ni ser era mödrar och systrar eller är det alla andra svenska kvinnor som är de missunsamma bittra, illaluktande och feta? Va fan, svenska kvinnor är ju bland de vackraste i världen och i rättvisans namn så blir väl inte många av oss överlyckliga då vi ser dom tillsammans med en arab eller svart snubbe.

/SatanG