cancer.

ASG
3 okt. 2011#16

SN Du är stark som delar med dig

Heder åt dig.

Lev väl.

jan53
3 okt. 2011#17

hej, måste bara få beklaga din upplevelse på din frus begravning, tyvärr har jag ochså varit på 2 st begravningar i Bangkok.och jag upplevde samma tillställning av ett s.k firande av den döde, bissart skulle jag villja uttryck mig enl våra mått räknat, men nu er det ju i Thailnd med andra seder o bruk.Och som vi säger här hemma så får man ta seden ditt man kommer. jag personligen gick lite avsides och tittade på folket hur dom gjorde och såg att många var riktigt glada när det vankades mat o dryck. vilket jag tyckte var skrämmande uppträde , ingen respekt för den döde tyckte jag, men jag sa inget till min fru förrän vi kom hem till Svedala, hon sa att det är så man gör i Thailand och ju fler möte i templet efter den döde desto finare var det, (Högre status). ????? jag hoppas att jag inte får uppleva fler sådana begravningar.

lev väl o var rädd om hälsan.

BBJ
6 okt. 2011#18

Jag för min egen del tänker inte släppa den svenska tryggheten. För vår del räcker det med att tillbringa sex månader per år i Thailand på ålderns höst.

Blir man dålig åker man hem till Svedala igen.

Jag förstår hur du tänker Stickan. Men det jag ser i media snart var dag i Sverige om hur sjuk- och åldrings-vård försämras så är jag mycket tveksam, den enda "fördelen" är väl att det är betalt via min skatt. Men jag vet iofs inte om sjukvården är bra i Thailand heller den dag man insjuknar, men däremot så tror jag mer på Thailands-modellen när det gäller åldringar, dvs de flesta bor och tas om hand av sina nära o kära så länge det går. Jag får väl se om damen tar hand om mig på ålderns höst :wink:

Mvh

BBJ

:wai:

glimten66
10 okt. 2011#19

SN du måste vara stark som kan dela med dig av detta men ja tackar dig för de hoppas allt e bättre nu

micke glimt

gäst
10 okt. 2011#20

SN du måste vara stark som kan dela med dig av detta men ja tackar dig för de hoppas allt e bättre nu

micke glimt

Tack, jag har numera lagt det där bakom mig.

Det tog ett bra tag att läka ut, och så här i backspegeln

så skulle jag nog behövt ett stänk av själsligt desivon när det begav sig.

Men istället blev det ett infekterat minne som gav upphov

till en del livslånga ärr.

Min första fru hade sin skönhet och speciella charm,

och famför allt gav hon mig en son som nu har hunnit bli vuxen.

I honom finns mycket för en far att glädja sig åt,

och min nuvarande fru är också en fin livskamrat

som jag hoppas få dela många sköna år tillsammans med.

Det gäller att se framåt, och en vacker dag

kanske man är farfar. Det vore nog riktigt kul, tror jag.

(bollen ligger nu hos min son. . .)

SN

amja
Moo Whan
11 okt. 2011#21

Tack, jag har numera lagt det där bakom mig.

Det tog ett bra tag att läka ut, och så här i backspegeln

så skulle jag nog behövt ett stänk av själsligt desivon när det begav sig.

Men istället blev det ett infekterat minne som gav upphov

till en del livslånga ärr.

Min första fru hade sin skönhet och speciella charm,

och famför allt gav hon mig en son som nu har hunnit bli vuxen.

I honom finns mycket för en far att glädja sig åt,

och min nuvarande fru är också en fin livskamrat

som jag hoppas få dela många sköna år tillsammans med.

Det gäller att se framåt, och en vacker dag

kanske man är farfar. Det vore nog riktigt kul, tror jag.

(bollen ligger nu hos min son. . .)

SN

Hej SN!

Läs igenom vad du skrivit några gånger till!

Du låter som du fortfarande är kär i din gamla!

Tror verkligen att du skrivit från ditt hjärta , men läs vad du skrivit så förstår du nog.

Ominte , så skicka gärna ett PM

Mvh

AMJA

gäst
11 okt. 2011#22

Hej SN!

Läs igenom vad du skrivit några gånger till!

Du låter som du fortfarande är kär i din gamla!

Tror verkligen att du skrivit från ditt hjärta , men läs vad du skrivit så förstår du nog.

Ominte , så skicka gärna ett PM

Mvh

AMJA

Hej AMJA, tack för din synpunkt,

så kan du tolka det om du nu vill, men det är dessvärre helt fel.

-Nä du, jag är definitivt inte "kär" i en dam som har varit död drygt 18 år.

Däremot är jag tacksam för att vi fick en son ihop.

Om du vill höra det i klartext så älskar jag min nuvarande fru som jag innerligt

hoppas få leva med tills det blir dags att betala färjan över Styx.

Och jag är inte besviken över att vi två inte har några biologiska barn ihop,

för det har aldrig varit vår strävan eller önskan.

Däremot har min nuvarande fru vuxenadopterat min biologiska son.

Hon har ju fungerat och verkat som en riktigt bra morsa för honom sedan

han var i 13-års åldern så han tyckte adoption kändes bra när han blev myndig.

Den första och den andra är väldigt olika varandra till både utseende och sätt.

Den ena attraherade mig när jag var 29 år, och den andra kändes och var mycket mer

kompatibel eftersom jag då hade hunnit bli 43 år när jag träffade henne.

Det är nog en normal utveckling att man dras till olika typer av kvinnor

beroende på hur gammal (mogen) man själv har hunnit bli.

Bara för att jag beskrev begravningen, så lever jag inte och frodas bland ältade minnen.

-Nej jag lever allt i nuet och tar vara på tiden (kärleken)som finns nu och framöver ;)

Mvh

SN

gäst
11 okt. 2011#23

Hej SN!

Läs igenom vad du skrivit några gånger till!

Du låter som du fortfarande är kär i din gamla!

Tror verkligen att du skrivit från ditt hjärta , men läs vad du skrivit så förstår du nog.

Ominte , så skicka gärna ett PM

Mvh

AMJA

måne
måne
11 okt. 2011#24

Man kan ju faktiskt skriva med kärlek om ett ex oxå,man kanske i skrivande stund minns de fina stunder man hade.Att sedan gå vidare visar ju på styrka och mod.Har man sedan förmånen att träffa en ny livskamrat så blir vardagen oftast mycket ljusare(förhoppningsvis)Mvh Måne som fortfarande går vidare

Logga in för att svara.