Det e lite därför jag undrar hur mycke "arbete" det är med bufflar. kan de sköta sig själva stora delar av dygnet eller krävs det att brodern är där helatiden så känns det ju som bortkastat. kan de däremot så o tugga gräs eller vad de nu gör för sig själva medan brodern sköter annat så borde de väll gå att kalva på dem o ev sälja avkomman. Kan ju rent av vara större förtjänst o spara ett tag till o köpa en bit mark nånstans o hoppas den ökar i värde istället.
En släkting till frugan hade bufflar (minst 2st) tidigare. I sommras när vi var och hälsade på hade han inte kvar någon. Eftersom de inte längre behövdes till risodlingen så tyckte han att det inte var någon vits att ha dom. Vetrinärkostnader mm. var så dyra och de krävde så pass mycket tillsyn att han tyckte det var bättre att hålla på med annat istället.
Eftersom jag var ute efter buffelhorn så skickade jag frugans äldsta bror att besöka någon av de många slaktställen för bufflar som han visste om. På dessa slaktställen låg buffelhuvuden högvis och bara väntade på att man skulle komma och ta av hornen. Han skulle få bra betalt för hornen. När han kom hem så hade han inte ett enda horn med sig, de fick nästan inte in några bufflar för slakt numera. En annan man jag frågade sa samma sak och ville inte ge sig ut för att försöka få tag på några horn.