Jag vill berätta hur det är här i Sverige när man blir gammal.
Min pappa är snart 85 år. På hösten förra året så fick han en liten hjärnblödning, han förlorade synen på höger öga och det det mest tragiska var att han då också tappat när minnet.
I början var det inte så mycket men efter några månader så såg jag att det blev värre och värre.
Han bor ensam och jag ( enda barnet ) tog hand om honom. Men vid nyår så kontaktade jag äldrevården i Sigtuna kommun.
Så då fick han hemhjälp. Men hans minne var och är inte bra, så i februari kontaktade jag den ansvarige för äldrevården för att få in min pappa på äldreboende, med förklaring att jag vill ha in honom på äldreboende. Han sitter ensam hela dagarna. Jag besöker honom nästan varje dag då vi bor nära varandra, men det är ju inget när han är så social och gillar att vara med folk och prata.
AVSLAG från kommunen, men de sa att vi kunde göra en minnestest. Det kom en kvinna ( jag var med ) som gjorde en minnestest. Min pappas test blev inte så bra. Kvinnan sa att nu ska hon ge testen till en läkare ( som inte var med ) för att ge ett utlåtande. AVSLAG på äldreboende... så klart. OK jag tjatade och nu ska vi på en ny test igen där jag ska vara med.
Detta är en kort berättelse. Jag kan berätta mer hur min pappa blivit. Men jag avslutar med att berätta att.. Ex. han ringer mig på förmiddagen och senare ringer jag honom och då kommer han inte ihåg att han ring till mig. Jag ex. besöker honom en kväll med fru och barn och när vi kommer hem och ringer honom kommer han inte ihåg att vi varit där.
Varför jag skrivet är att han är inte tillräckligt sjuk ( måste kanske vara nästa död ) för att få in honom på äldreboende.
Jag ska skriva igen till kommunen.
Med detta vill jag berätta hur det är att bli gammal i Sverige.
Vill också ha tips hur man kan påverka kommunen mm.
Vi bor i ett välfärdssammhälle ![]()
![]()
![]()
Johnny
ps: Min fru är från Filippinrena och hon är chockad hur det är här.
