Detta var kanske inte den mest spektakulära flygplansmaten men smakade ok.

Mer spännande var denna lilla pryl som låg bland besticken.
Hade ingen aning om vad det var så fick fråga. En omrörare för kaffe eller te.

Allt har ett slut och så även denna resan.
Den startade på sämsta tänkbara sätt när halva ressällskapet så olyckligt försvann.
Jag fortsatte ensam enligt den plan vi lade upp och tycker det funkat bra även om HC har varit saknad.
Jag får tacka alla som följt tråden och framförallt för era glada, roliga och supportande kommentarer, det har värmt i hjärtat och sporrat mig att göra en så bra tråd som möjligt, givetvis också för HC.
Det mest positiva var tveklöst Nagasaki där det hände så mycket och så många olika känslor kom fram.
Ciao