Våran grabb var 2 år och 3 mån när vi avreste till Thailand i november, det var hans tredje resa till landet och han har hitills tillbringat ca 1 år där totalt. Hemma i Sverige så talar hans mamma thai med honom och det gör även dom många thailändare som tillhör vår bekantskapskrets.
Så det blir väldigt mycket thai för honom och hans första lilla ordförråd var inte helt oväntat just thai. Förvirrande nog för honom så talade ju resten av hans omgivning svenska vilket förstås fördröjt språkutvecklingen som det gör för alla andra barn som växer upp med flera språk omkring sig. Men svenskan tog sig riktigt bra strax innan resan, speciellt eftersom han började på dagis dryga 2 månader innan avresan, och - Titta där... bil! och liknande korta uttryck började infinna sig så smått.
Sedan flög vi alltså till Thailand och åkte upp till byn i Surin efter 3 nätter i Bangkok. Blev förstås mycket - Titta där! av alla nygamla intryck i byn och alla grannungar började också använda uttrycket vilket var rätt så kul. ![]()
2,5 månad senare var vi tvungen att åka hem till Sverige eftersom frugan är gravid och inte tillåts flyga dom sista 2 graviditetsmånaderna. Egentligen var flygbolagets regler sådana att man inte fick flyga from graviditetsvecka 29 och vi flög hem först i vecka 31 eftersom vi missförstått när förbudet började gälla. Men med nöd och näppe lyckades vi trots detta komma med på planet, puh! Hur som helst, efter dessa 2,5 månader, varav kanske 1,5 tillbringades i byn hade vår son helt bytt språk till thai och hade inga svenska ord alls kvar. Språkutvecklingen var enorm och han började använda nya uttryck varje dag.
Nu har vi redan varit hemma i nästan 2 månader och först nu börjar det dyka upp svenska ord och uttryck igen i den vokabulär som fortfarande till säkert 90% utgörs av thai. Språkutvecklingen går dock framåt i båda språken men inte alls i samma snabba takt som den gjorde i Thailand. Vad det beror på gissar jag är dels att han här lever i en tvåspråkig omgivning där hälften av dom människor han träffar talar svenska med honom och den andra hälften thai, i Thailand talar uteslutande alla bara thai med honom. Men den största orsaken, som jag ser det, till att språkutvecklingen går fortare i Thailand är att dom sociala kontakterna är så mycket större där än här. I Sverige går det dagar då grabben enbart träffar pappa och mamma och inga andra alls, men det gör det aldrig när man är i Surinbyn. I byn så är det alltid en himla massa liv och rörelse runt hemmet och massor av människor som leker och pratar med grabben från tidig morgon till sen kväll. Så det är nog inte så jätteunderligt att språkutvecklingen går så mycket fortare där.
Men inte bara språkmässigt, jag tror att vistelser hos stora tjocka släkten i Thailand gör rena underverk med den sociala träningen för barn i alla åldrar. Att alltid ha en massa folk omkring sig ur alla möjliga åldersgrupper är förstås gratis social träning på allra högsta nivå och något som jag tycker är det svenska barn idag tyvärr oftast saknar. I Sverige umgås unga människor i regel bara i sin egen åldersgrupp förutom med den närmaste familjen vilket ger negativa återverkningar i samhället via barns numer tappade respekt för vuxna, lärare, äldre osv. På detta område är Thailand mycket bättre än Sverige och då speciellt landsbygdens Thailand där den sociala samvaron naturligt blir högre än i städerna.
Att ha en "social begåvning" är ju oerhört värdefullt hela livet igenom så jag är väldigt glad att kunna erbjuda våra barn återkommande "träningsläger" i social kompetens hemma hos mormor och morfar borta i Thailand. Förutom språkträningen då. Det kan komma att innebära stora fördelar på en massa områden senare i livet, inte minst när dom ska ha jobb eller träffa en livspartner.
Har egentligen mycket mer att skriva om detta men tror att det börjar bli dags att gå ut och åka lite i pulkbacken med grabben. Solen lyser, det börjar bli varmt och snön smälter i en rasande takt. Bäst att passa på.
Så jag avslutar istället med några vardagsbilder på grabben från byn som visar hur det för det mesta ser ut rent socialt i hans omgivning där.






Vad har ni andra för tankar om detta med språkutveckling, social kompetens, Thailand vs sverige osv. Gör inget om ämnet spårar ut till höger eller vänster.