Jag hade tänkt att jag nu på morgonen skulle skrivit en lång harang om det thailändska samhällets många problem men efter att sett detta saftiga köttben från Siam-Nilsson så ändrade jag mig.
Thailand och thailändare har diverse problem att brottas med som Sverige och svenskar löste för redan 50 år sedan, frågan man då måste ställa sig är varför då thailändare i genomsnitt är minst lika lyckliga som svenskar? Jämför jag mina vänner och bekannta i Thailand, thailändare och expats med 10+ år i landet, med mina vänner och bekannta i Sverige så blir skillnaden ännu tydligare; mina vänner här är betydligt lyckligare och vid bättre mental hälsa och väldigt få av dem skulle må bättre i Sverige eller annat "civiliserat" land.
Jag ser inte bristen på logik i Thailand som S-N ser, vad jag ser är individer som är relativt nöjda med sina liv och inte är beredda att göra den där extra insatsen för att förbättra sina egna liv och framförallt inte för att förbättra samhället; min känsla är dock att det är väldigt få svenskar som är beredda att göra någon större insats för att förbättra sina egna liv heller och insatser för samhället är väl nästan helt borta.
Det är naturligt att de flesta svenskar i det långa loppet trivs bäst i Sverige och gör bäst i att behålla Thailand som en semesterdestination. På samma sätt tror jag de flesta thailändare trivs betydligt bättre i Thailand än i Sverige. Vissa människor är dock betydligt mer anpassningsbara och lyckas ta tillvara på det positiva i det nya landet utan att glömma av och ge avkall på det positiva från det gamla landet.
Hej,
Jag får väl börja med att korrigera Atom lite.
Det var inte för 50 år sedan som Sverige började lösa de samhälliga problem (mentalitet) som Thailand fortfarande brottas med.
Det var långt tidigare som vi i Norden fick ta tag i dessa problem.
Det var våra mindre förlåtande årstider som krävde det.
Den som inte var flitig, ordningsam och planerade framåt dukade helt enkelt under
när vintern kom.
På så vis blev det nog en viss utgallring uppe i den kalla Norden där endast de med lämpliga överlevnadsegenskaper kunde bilda familjer och frodas.
Däremot så har det under de senaste 50 åren flyttat in en hel del nya människor
till Norden vars mentalitet inte riktigt motsvarar de gamla nordiska överlevnadsegenskaperna.
När jag skriver så här,
”fruktlösa försök att plantera och kultivera ett logikens fruktträd i den Thailändska lustgården”,
så kan det kanske vid en första anblick tyckas som att jag anser att Thailand
och Thailändare över lag saknar eller har en allvarlig brist på logik
i sitt tänkande och handlande, men så är inte fallet.
Som du kan se så skrev jag "ett logikens frukträd"
och följdaktligen finns det fler logiska frukträd som växer och frodas i Thailand
(dock inte planterade av Faranger).
De flesta av thailändarna har dock en något annorlunda logik än var jag själv och
många andra svenskar med mig använder sig av och känner oss trygga med.
Exempelvis är ett logiskt handlande hos dem (thailändarna) att rycka på axlarna
och inte bry sig så mycket om alla fel och brister i dess omgivning
(så länge det inte direkt påverkar dem själva) – detta är också ett logiskt handlade
i den mån att de annars skulle bli mycket frustrerade och ensamma
i sin kamp att hålla ordning eller förbättra saker och ting.
I ett samhälle där regler finns men få människor anser sig nödgade att följa dem
så är just skygglappar eller ”köra huvudet i sanden” ett logiskt nödvändigt ont
för att bevara ett intakt förstånd.
De Faranger som av olika orsaker inte vill eller klarar av detta (inkl mig själv)
bör nog ta sig en allvarlig funderare på om Thailand är rätt ställe att bo och arbeta i under en längre tid.
Att semestra där under samma premisser är dock ganska charmigt tycker jag.
Atom påstår följande:
”vad jag ser är individer som är relativt nöjda med sina liv och inte är beredda att göra den där extra insatsen för att förbättra sina egna liv och framförallt inte för att förbättra samhället; ”
- Nja, det håller jag nog inte riktigt med om.
Jag tror inte att gemene man i Thailand är ”relativt nöjda” med sin livssituation,
och att de just därför och på grund av lathet inte gör det där lilla extra för att förbättra den.
Snarare är de nog indoktrinerade, avtrubbade och lite uppgivna då de inte känner något ärligt förändringsstöd från myndigheter mm.
När situationen i ett land är sådan i generation efter generation så
återstår snart bara lek, sanuck och fiffigt fusk för att få dagarna att bli
meningsfulla och uthärdliga för gemene man.
Mvh
SN