Hej!
Jag hoppar in i diskussionen lite sent här! Jag skötte mitt IRL-liv igår och missade denna livliga 100 inlägg/2 dygn tråd. Men det var ganska kul att läsa allt i efterhand! Här synpunkter på 3 områden:
1)
Som vanlig är det några som påpekar att många thailändskor är intresserade av västerländska män för att kunna försörja sina familjer. Jag vill bara påminna om att dessa thailändskor hade hjälpt till att försörja sina familjer även om de hade gift sig med en thailändsk man. Även om de inte hade gift sig alls hade de ändå skickat hem pengar när det behövdes. Företeelsen med att skicka hem pengar är inte något som är nytt i Thailand och som dök upp när de första thailändskor började gifta med västerländska män. Så har det alltid varit i Thailand. Föräldrar tar hand om sina barn när de är små. Vuxna hjälper till sina föräldrar som tack för uppväxten samt försörjer föräldrarna när de pensionerar sig. I Sverige tar vi hand om pensioner, barnbidrag, studier, osv. kollektivt via den offentliga sektorn. I Thailand får varje hushåll vara sin egen "offentlig sektor".
2)
Som vanligt förklaras övervikten av isaanska kvinnor (jfr med övr. thailändare) som hittar kärlek i Sverige med fattigdom av flera skribenter. Hur kan man då förklara varför så många svenska kvinnor också vill gärna gifta sig rikt? Varför väljer kvinnor med god egen inkomst i hög utsträckning män med ännu högre inkomster? Varför har "gifta sig rikt"-dyrkan i södra Kalifornien mycket starka rötter? Har inte sydkaliforniskor redan bland de högsta inkomsterna i världen?
3)
Kim uppskattar att cirka 2 % av Thailands befolkning lever på samma materialistiska nivå som Sveriges medelklass. Joints uppskattar att siffran är cirka 15 %. Jag skulle tro att Joints uppskattning stämmer bättre. Lärare, sjuksköterskor, ekonomer, läkare, m.fl. har en inkomst på 15 000 baht och uppåt. Dessa har alltså samma inkomst som flera arbetare utan yrkesutbildning. Dessa har kanske inte lika många US-dollar som den svenska medelklassen men de kan köpa till sig minst lika mycket hus, nya bilar, hemapparater, pigor, osv. som en medelklassfamilj i Sverige. Dvs. om de köper inhemskt tillverkade varor där arbetskraftskostnaden är mycket låga för dem. Jag känner många svenska hushåll med en inkomst av t.ex. 20 000 kr/månaden per vuxen som har svårt att köpa villa och ny bil samt anställa en piga. Jag känner få som har en ny bil; de flesta köper begagnade.
De yrkesgrupper som jag nämner som exempel måste utgöra mer än 2 % av befolkningen. Utöver dessa exempel måste det finnas många fler som uppnår samma inkomstkategorier.
Hälsning
Svarten