Arvsrätt i ett vanligt thai/swe äktenskap

Anledningen till frågan är att man, som någon sa, "aldrig vet när man trillar av pinn".

Frugan har levt 50 år av sitt liv i Thailand med allt vad det innebär av hälsorisker och -fördelar.

Bara den senaste veckan har hon fått reda på att tre klasskamrater / arbetskamrater gått bort.

En annans föräldrar blev inte speciellt gamla så oddsen att någon av oss lever mer än, säg, 15-20 år till är små.

Inte konstigt att man börjar fundera på hur det ska gå sen och bägge vill att de som behöver mest, ska få.

Även om det inte är det mest bekväma ämne måste det vara många på MPR vars situation är ganska lik vår.

Måste man registrera äktenskapet i Thailand för att avsrätt till en ev. efterlevande svensk man ska finnas?

[size=3]Hej Jag skulle nog rekommendera er att ni skriver testamenten där ni tydligt talar om vad ni önskar, det bör sedan översättas av en bra tolk, så att ni är säkra på att dess syfte tydligt framgår. Det är säkerligen lämpligt att ni tar hjälp av en jurist när det gäller testamentet som ni upprättar här, för att sedan ta med en kopia på det samt den översättning ni fixat och får den även upprättad i Thailand på thailändska.[/size]

[size=3]Sedan bör ni nog registrera ert äktenskap i Thailand därför att det är mycket som förenklas om ni är gifta när det gäller vissa arvs regler och även regler avseende exempelvis fast egendom då du om ni är gifta ges en tidsmässig respit när det gäller avyttrandet av denna.[/size]

[size=3]Mvh[/size]

[size=3]Magnus-Chumphae[/size]

[size=3]Hej Jag skulle nog rekommendera er att ni skriver testamenten där ni tydligt talar om vad ni önskar, det bör sedan översättas av en bra tolk, så att ni är säkra på att dess syfte tydligt framgår. Det är säkerligen lämpligt att ni tar hjälp av en jurist när det gäller testamentet som ni upprättar här, för att sedan ta med en kopia på det samt den översättning ni fixat och får den även upprättad i Thailand på thailändska.[/size]

[size=3]Sedan bör ni nog registrera ert äktenskap i Thailand därför att det är mycket som förenklas om ni är gifta när det gäller vissa arvs regler och även regler avseende exempelvis fast egendom då du om ni är gifta ges en tidsmässig respit när det gäller avyttrandet av denna.[/size]

[size=3]Mvh[/size]

[size=3]Magnus-Chumphae[/size]

Tack för ett konstruktivt svar.

Märkligt att inte flera känner att det är en angelägen fråga men det är kanske för svårt att prata om.

Har annars inte känslan av att majoriteten på MPR är turister utan de flesta aktiva har thailändsk fru och familj.

Det är kanske med detta ämne som med skillsmässa att det pratar man inte om förr än det är för sent

Som sagt, finns det endast särkullbarn på den avlidnes sida ärver de hela kvarlåtenskapen direkt.

Finns det ett testamente till förmån den efterlevande så är det så gott som alltid på hela kvarlåtenskapen.

Då kan särkullbarnet kräva sin laglott vilket är hälften av arvslotten.

Är det flera särkullbarn så har de varsin lika stor del(arvslott) av kvarlåtenskapen.

Det innebär i praktiken att hälften av kvarlåtenskapen testamenteras bort såvida ingen gör arvavstående.

Boh Rang,

Det hjälper mao. inte med att testamentera bort egendom då laglotten alltid kan utkrävas av den som har rätt till det.

Sluta nu käre vän, du skriver så mycket smörja, så jag orkar inte besvara detta.

Skaffa dig kunskapen först den är lätt att bära.

Om man använder sin kunskap enbart för att slå ner på andra så är den inte lätt att bära utan en börda för den som gör det

Nu hänger jag inte med (som vanligt). Vid att arvsskifte så har väl den överlevande rätt att sitta kvar i "orubbat bo" dvs bostaden men arvingarna har rätt till 50% av det övriga ? Rätta mig gärna om jag har fel.

Fritz..

Du har rätt, med orubbat bo men det finns inte numera. Om du bara har gemensamma barn händer inget. om du inte har avtalat annat, i ett GEMENSAMT testamente. Efterlevande maken /makan bor tryggt kvar.

Dom gemensamma barnen, kan bara sitta och titta på dig, då du ger allt i kollekten i kyrkan, tex. du förfogar fritt det arv som maken/makan lämnat efter sig. Gemensamma barn ärver först sedan BÅDA föräldrarna är döda. GÄLLER I swe.

Finns det särkullsbarn på den avlidnes sida, ärver dom med det samma, kan minskas med testamente.

ETT TIPS!!!

Skriv alltid gemensamt testamente, bla. för att om man som makar vill sina barns bästa.

Skriv ett gemensamt testamente som anger, att arvet efter er båda skall var era barns ENSKILDA egendom.

Då undrar en del VARFÖR ? Jo, om era barn har ärvt er, och sedan skiljer sig, så har deras hustru/man rätt till hälften av ert arv. Det hade ni nog inte tänkt er i alla fall.

Vi har endast särkullsbarn.

Kan de avstå om de skulle vilja, för att låta frugan bo kvar, eller sker allt med lagens automatik?

Om man använder sin kunskap enbart för att slå ner på andra så är den inte lätt att bära utan en börda för den som gör det

Lite av bördan har jag stjälp av här ovan, så du kan läsa och lära dig du med.

Ha de bra Nypan

Vi har endast särkullsbarn.

Kan de avstå om de skulle vilja, för att låta frugan bo kvar, eller sker allt med lagens automatik?

Det sker enligt lagen ,om inget annat avtalats.

En arvtagare kan alltid avstå ett arv, ett arv är INTE alltid till förmån för arvtagaren.

Avståendet kan skrivas när som helst, detta år ett avtal mellan parterna. Skall om jag minns rätt, registreras.

Ett testamente skall undertecknas och bevittnas, innebär att vittnena SER på då ni skriver under, samt känna er väl.

Det jag skrev om testamente för barnen, kan också ske av efterlevande maken/makan.

Om flera testamenten finns, så gäller det, med den sista dateringen.

Sluta nu käre vän, du skriver så mycket smörja, så jag orkar inte besvara detta.

Skaffa dig kunskapen först den är lätt att bära.

Visst är kunskap lätt att bära med sig, även lätt att dela med sig. Dock inte alltid så lätt att ta till sig.

Beträffande arvsavstående så behöver det inte registreras.

Det skall vara skriftligt och bifogas när bouppteckningen lämnas in för registrering.

Om man använder sin kunskap enbart för att slå ner på andra så är den inte lätt att bära utan en börda för den som gör det

Jag antar att det är mig du syftar på.

Vill bara säga att om jag inte hade kunskapen så skulle jag inte yttra mig.

Jag drar mig ur tråden till förmån för de som verkligen kan det här

Börjar likna Lamai´s spistråd det här

Beträffande arvsavstående så behöver det inte registreras.

Det skall vara skriftligt och bifogas när bouppteckningen lämnas in för registrering.

Men det skall bevittnas

Tack för ett konstruktivt svar.

Märkligt att inte flera känner att det är en angelägen fråga men det är kanske för svårt att prata om.

Har annars inte känslan av att majoriteten på MPR är turister utan de flesta aktiva har thailändsk fru och familj.

Det är kanske med detta ämne som med skillsmässa att det pratar man inte om förr än det är för sent

För mej är det en icke fråga, mitt problem har varit att se till att frugan är försörjd och har boende om

jag går bort och lämnar hon och Alec ensamna (vilket är att vänta). Om hon skulle råka ut för nåt,

så har vi en gemensam son som förmodligen ärver tillgångarna i Thailand, om inte, så har jag haft

större problem i livet,

Kanske fler än jag som tänker så ? Därav det svala intresset för dina ärvsfrågor ?