Hej.
Är nu inne på 6:e semesterveckan och återesan till Sverige om en vecka känns inte allt för tungt.
Har tröttnat på att göra ingenting och längtar tillbaks till ett inrutat liv med max 6 timmars sömn och att vakna upp klockan sex, göra frukost, lämna på dagis, stå och frysa och vänta på ett pendelltåg som aldig kommer, komma hem kl 18 helt hjärndöd och för trött för att göra annat än att .
not ...
Vad jag gilar bäst med Thailand är friheten att kunna köpa sig tjänster som resturangmat, tvätt och städning utan att ruineras...
Köpa sig tid att umgås med sina nära och kära..
Om tiden vore en fri tillgång skulle jag kiunna tänka mig att leva i Sverige och aldrig lämna landet för evigt.
Men som det är nu är dessa pauser i tillvaron nödvändig.
Filofiserar vidare på samma ämne: I förorten i Stockholm där jag bor är allting dött efter klockan 18.00. Spökligt tomt.
Sitter på en balkong i Hua Hin och facineras av att ingen sover. Allt är öppet dygnet runt. Vet inte vad som är bäst/värst??? Att bo i en stad som aldrig lever eller att bo i en stad som aldig sover???
mvh