Hej Mikael
Det låter bra det du skriver.
---
Kraften man får från barn är ett mirakel.
Så det är bara bra för både dig och din son att du är mycket med honom.
Han får trygghet och du får tröst.
Det är otroligt vad mycket kraft ett barn kan ge utan att de själva vet om det.
Jag minns när jag kom tillbaks till Sverige efter att ha åkt till Thailand på min fars begravning... som jag ändå missade. (En lång och gammal historia med min förre detta som jag ältar om lite då och då... du kan få en länk dit via PM... om du orkar läsa om mitt tidigare liv)
Jag jobbade på fritids med lågstadiebarn då.
Första dagen jag kom till jobbet sprang små barn till mig och gav mig Bamsekramar.
Jag kände mig så lycklig då.
---
Sen är det viktigt att komma ihåg att den tid man missar att umgås med sina barn kommer man aldrig att få tillbaks.
Det lärde jag mig nu när min mans dotter har flyttat till andra sidan kusten.
Förut tog jag för givet att hon fanns här, sitta och titta på TV med sin far... och spelade olika spel.
Jag trodde inte att den tiden skulle nå sitt slut så småningom när hon skulle flytta till annan stad för att studera.
Jag bara tog för givet att de alltid skulle sitta där och umgås.
Så jag bara jobbade, surfade och gjorde andra saker... och det ångrar jag mig efteråt.
Fast det är inte alltför sen att bli bättre på det nu.
För nu spelar vi som bara det när vi får den äran att få besök av henne.
Och jag lämnar allt jobb bakom mig när hon är här på besök.
---
Vietnam har jag aldrig varit. Har dock bekanta som varit där och sagt att det är jättefint.
Vi har pratat om att åka till Laos, men det har inte blivit av eftersom jag har så många släktingar och vänner jag vill hälsa på när jag är i Thailand. Så fyra veckor försvinner jättefort.
Men när barnet/en har kommit och vi kan stanna vara hemma/borta i tre månader istället för en kommer vi att ha större möjligheter att resa till andra ställen också.
---
Sköt om er!
Magrood