En liten rättelse..
Det skall vara Peo61 med fam (2 vuxna + 2 barn) och inget annat.
Det gick kan hända lite snabbt vid förra försöket. ![]()
//Peo
En liten rättelse..
Det skall vara Peo61 med fam (2 vuxna + 2 barn) och inget annat.
Det gick kan hända lite snabbt vid förra försöket. ![]()
//Peo
Jag kommer ![]()
Baa med respektive
Sarne med respektive
Rebnel med respektive
Drivern med fru och dotter
Benzmansåklart
Thaiola med fru
Borgmästarens Son
Thomas med fru ev några till
Tomurdoc med fru + kompis
Leifen med eller utan sällskap
Drik med sambo
Jocke64 med fru
Peo 61 m fru och 2 barn
Hakancnx
Stuart.b m "tant"
Peter Dahlin
Småland och Sussi
Rogigoal m fam
L200 m fru
Heno.sthlm
mille o pin anmäler sig också.
Baa med respektive
Sarne med respektive
Rebnel med respektive
Drivern med fru och dotter
Benzmansåklart
Thaiola med fru
Borgmästarens Son
Thomas med fru ev några till
Tomurdoc med fru + kompis
Leifen med eller utan sällskap
Drik med sambo
Jocke64 med fru
Peo 61 m fru och 2 barn
Hakancnx
Stuart.b m "tant"
Peter Dahlin
Småland och Sussi
Rogigoal m fam
L200 m fru
Heno.sthlm
mille o pin
Minst 40 stycken hittills kunde jag räkna till.
Jag som rookie undrar lite lätt hur upplägget ser ut.
Ni får gärna berätta lite om vad som kommer att hända.
Minst 40 stycken hittills kunde jag räkna till.
Jag som rookie undrar lite lätt hur upplägget ser ut.
Ni får gärna berätta lite om vad som kommer att hända.
Det vete fasen, motena brukar vara sa trevliga att man glommer vad som avhandlats1
Egentligen ar det helt enkelt for att traffas och prata lite, byta erfarenheter, traffa grannar man inte visste var det. helt enkelt ha trevligt tillsammans nagra timmar, eller manga, finns ju de som absolut maste stanga barerna sjalva pa efternatten!
Programpunkterna som ar lagda som tradition ar egentligen valdigt fa, en presentation av sig sjalv, nick o namn, lite om barnhemmet vi samlar pengar till, sedan ar det up2u!
En uppskattad del ar promenaden fran NB till UD town, inte bara av MPR:arna. urbefolkningen tenderar att le brett och overseende at oss!
Alla Rookies:
Jag har kopierat MangeUdons berömda fältrapport från 2010 nedtill. Läs och lär?
Välkomna!
/Sarne
Bärsärkagång i Udon.
Njae, bärsärkagång var väl att ta i, det var inte fullt lika blodigt, vårt sjöslag i Udonthani. Men blött var det, jo det dracks förmodligen lika ohämmat som på vilket vikingagille som helst. Vår generalmajor Sarne drog en passande parallell till mjödhornet i Valhall, det som aldrig tar slut oavsett hur mycket vikingarna än svingar hornet. En mycket passande liknelse, för så kändes det.
Våra glas tycktes omöjliga att tömma. Så fort den bärnstensliknande vätskan började sina, ja då kom det en påfyllare till undsättning. En påfyllare vars enda mål tycktes vara att se till å ge farangjäklarna en sjuhelskottas baksmälla av sällan skådat slag….Och jo, det lyckades de riktigt bra med ![]()
Det har ju redan rapporterats friskt från slagfältet, men jag gör ändå ett försök till att inte upprepa föregående talare allt för mycket.
Nu måste jag ju i ärlighetens namn erkänna att jag inte är den mest objektive av fältreportrar, det med tanke på min stukade vigör som rapporterats om i tidigare inlägg. Jag nödgades ta igen mig lite mitt under brinnande strid, och vilade taktiskt ögonen, under några kritiska ögonblick då fotoblixtarna exploderade som chockgranater runt omkring mig ![]()
Hur som helst, innan soldaten MangeUdon somnade ifrån stridens hetta hann jag med att notera följande:
Ett rejält gäng med gladlynta beväringar, som tappert stred sida vid sida på NB hotell! Inga som helst inre stridigheter observerades. Tvärt om så var stämningen och kämparglöden tämligen kännbar. Det trots att även kvinnor och barn deltog i sjöslaget. Mot alla gängse krigskonventioner.
Våra lojala samt kära gerillakrigare till kvinnor syntes även de komma mycket väl överens. Det gav oss tappre riddare ro till att svinga våra bägare och socialisera efter bästa förmåga.
Det var ändå ett strukturerat och välplanerat slag vi utkämpade. Generalmajor Sarne samt överste Baa hade skött sina förberedelser från bunkern mycket väl. De fick oss officerer av lägre rang, samt enkla meniga att känna sig väl bemötta, samt tillfreds med sina överordnade.
Till min stora glädje hade truppförstärkning från Thailands alla hörn anlänt. Det var många sotkamoflerade nyllen från MPR som anslutit sig till vår annandagsträff. Det var ett sant nöje att få träffa er alla!
I sympatisk anda hölls till att börja med en tyst minut för att hedra offren från Tsunamin. Sedan var det ytterligare en sympatisk gest på menyn. Jo, i sann frälsningssoldatsmaner så samlades det in pengar. Pengar som oavkortat (utan rödakorsetpåslag) går till ett hem för flickor i Udonthani.
Mer rapporter om det får komma i senare inlägg. I skrivandets stund så är min käre gerillasoldat till fru, samt Sarne och Baa med fruar ute och shoppar loss. 33.000 Baht har de till godo. En mycket ansenlig summa. Ett stort tack till alla er som bidrog! Det är pengar som verkligen kommer göra nytta!
Efter en mycket blöt lunch på NB hotell så gav sig de militanta filantroperna av mot UD town.
Där började min egen vigör svikta. Jag var duktigt stukad efter en besvärlig resa till Udon. Det hade tagit mig och frun i runda slängar ett dygn att ta oss från dörr till dörr. Väl i Udon hann jag bara sanera mig, byta om samt kasta mig in till staden. Jag hade bara ett fåtal timmar av sömn i bagaget och var därför ganska sliten. Jag borde ha insett faran i att fortsätta striden, men den risken blundade jag för, så även jag deltog friskt i tömmandet av Changtornen, något som skulle straffa sig i slutet av kampen., då jag blundade desto mer ![]()
I UD town mottogs soldaterna som befriare. Nya påfyllare rekryterades och även de gjorde sitt bästa för att åsamka oss sataniska baksmällor av sällan skådat slag. De var minst lika välslipade som sina kollegor på NB hotell.

Gerillakvinnorna fick lite mat i sig. Maträtter så tortyrliknande starka att de skulle få den tappraste av soldater att avslöja hemlig militärinformation. Men de åt utan knussel, och den manliga delen av truppen drack lika glupskt som somtamen svaldes av kvinnorna.
Striden var ännu inte över. Nya slag skulle utkämpas. Soldaterna truppförflyttades med destination Nuttypark. Även där mottogs vi som befriare, likaså på nästa anhalt Udon day and night mottogs vi som hjältar….tror jag. Här är det säkrast att fältreportern MangeUdon slutar skriva. Annars är risken överhängande att det bara blir en skönlitterär novell av fortsättningen. Minnet är lite sviktande, på grund av sporadiskt vilande och för hård påfyllning.

Over and out/
Chryzaliz o Puy kommer att närvara.
Baa med respektive
Sarne med respektive
Rebnel med respektive
Drivern med fru och dotter
Benzmansåklart
Thaiola med fru
Borgmästarens Son
Thomas med fru ev några till
Tomurdoc med fru + kompis
Leifen med eller utan sällskap
Drik med sambo
Jocke64 med fru
Peo 61 m fru och 2 barn
Hakancnx
Stuart.b m "tant"
Peter Dahlin
Småland och Sussi
Rogigoal m fam
L200 m fru
Heno.sthlm
mille o pin
Chryzalis o Puy.
Jag ser ut att hinna hem i tid sa jag med familj kommer..
Baa med respektive
Sarne med respektive
Rebnel med respektive
Drivern med fru och dotter
Benzmansåklart
Thaiola med fru
Borgmästarens Son
Thomas med fru ev några till
Tomurdoc med fru + kompis
Leifen med eller utan sällskap
Drik med sambo
Jocke64 med fru
Peo 61 m fru och 2 barn
Hakancnx
Stuart.b m "tant"
Peter Dahlin
Småland och Sussi
Rogigoal m fam
L200 m fru
Heno.sthlm
mille o pin
Chryzalis o Puy.
UDFC m fam.
Satt och funderade på varför ni inte skrivit när denna annandagsträff är, men kom på mig själv.. ![]()
inte lätt alla gånger.. ![]()
Dax för ett trådlyft ![]()
Önskar verkligen att jag kunnat vara med i år, men tyvärr kommer vi ner till Thailand en vecka för sent ![]()
/GSt
Logga in för att svara.