En stark regering kunde göra så många bra saker för landet. Som en vald majoritetsregering, har Yingluck Shinawatra administration chansen att göra just detta. De har makten att påverka många strukturella förändringar för att driva landet framåt i rätt riktning. Det är en skam, därför att de har misslyckats kapitalt med att göra detta.
Vad värre är, verkar de som om det helt enkelt inte bryr sig. Yingluck´s frånvaro från riksdagen igår säger allt om hennes regeringens likgiltighet, som faktiskt gränsar till arrogans. Landet är på väg mot en ny politisk kris. Folk från hela det politiska spektrumet _ inklusive rödskjortorna som med rätta känner att de blir lurade av Thaksin Shinawatra och hans Pheu Thai Party _ tar till gatorna för att protestera mot den heltäckande amnestilagen.
Debatten om detta explosiva ämne sker i riksdagen och det är där Ms Yingluck, som regeringschef, borde vara. Det är hennes plikt att lyssna, förklara, att motverka, och att övertyga. Ändå har hon valt att leda en rutinmässig möte i Lop Buri.
Om detta inte är ett tecken på likgiltighet, vad är? För anti-Thaksin lägret, förstärker amnestilagen deras övertygelse att Pheu Thai: s enda uppgift är att rentvå Thaksin Shinawatra för sina brott, samt att återbetala dom av staten beslagtagna pengarna, och för att föra honom hem _ som om han inte hade gjort något fel.
Den röda rörelsens medlemmar, har de blivit desillusionerade av Pheu Thai insisterande på att utvidga en amnesti för militären och alla politiker är inblandade i landets blodigaste tillslag _ som om de hade gjort något fel. Amnestin visar också att Pheu Thai: s mål är inte demokrati, men Thaksins makt.
Rödskjortorna har gjort sitt i detta politiska spel och anses inte längre användbara. Det måste dock påpekas, att protesterna mot amnestin är bara en del av ett växande offentligt missnöje mot vad som uppfattas som maktmissbruk av en majoritetsregering.
Varningar om ris-stödets allvarliga konsekvenser för ekonomin ignoreras.
Så finns farhågor om den stora miljöförstöring som ska förorsakats av dåligt genomtänkt vattenförvaltnings systemet. Varningar för avsaknad av insyn och därmed korruptionsrisk rörande 2 miljarder THB lånet avfärdas också. Mycket av den allmänna förbittringen beror också på regeringens tomma löften.
I sin programförklaring för två år sedan, lovade Yingluck jordreform, gemensamt markägande, inrättandet av en bank för jordlösa, och förändringar av de drakoniska och orättvisa skogslagarna. Ingenting hände.
På folkhälsoområdet har Yingluck lovat att avskaffa dubbelmoral i de offentliga hälso-och bidragssystemen. Ingenting hände där heller. Istället försöker regeringen att störa det universella sjukvårdssystemet för att återta kontrollen över 154-miljarder-THB sjukvårdsbudgeten.
Under tiden pressar regeringen på med mega-utvecklingsåtgärder trots lokalt motstånd. Till exempel, kommer planen att bygga en djuphamn vid Pak Bara i Satun förstöra kustnära hav, försörjningen för fiskarna, och turistindustrin i Andamansjön. Det finns en thailändsk ordspråk , 'TAD FAI Tae ton lom' (släcka elden innan vinden kommer).
Titta på Egypten och Turkiet för att se hur högdragna majoritetsstyren kan slå tillbaka (backfire). Återkalla amnestin. Lyssna till folket. Uppfyll politiska löften. Släck branden innan det är för sent.
http://www.bangkokpost.com/opinion/opinion/377469/douse-the-fires-of-public-anger