Trollet kom fram till slut
Att gå in i en roll och leva den är något helt annat än att vara ett troll.
Karaktären BTT är i mångt och mycket en fiktiv karaktär vars åsikter bygger på levda upplevelser i verkligheten.
Jag skulle mycket väl kunna fantisera ihop en hel roman som handlar om BTT och hans eskapader i och utanför Thailand.
Men för att klara den uppgiften skulle jag bli tvungen att i stor utsträckning blanda in personen BTT i verket och då skulle stilen brytas, dvs karaktären BTT skulle få ge vika för personen BTT.
Och det skulle omvandla karaktären BTT till oigenkännlighet.
En av anledningarna till att karaktären BTT kan tyckas upprepande och malande är ju just hans begränsade litterära omfång.
För att karaktären BTT ska leva vidare och vara någotsånär trovärdig måste han ju spåras in i sin speciella sfär och hålla sig där.
Det poetiske och mjuke och empatiske BTT ligger inte i hans litterära aura.
Att en sådan som karaktären BTT ex skulle beskriva Naklua i följande ord är otänkbart.
Naklua vinden är så mjuk och varm
sagorna fortsätter
att berätta om
ris och nudelflickan
hon som vaggade en drömmare
till sömns
den där tidiga morgonen
när cikadornas sång
nästan tystnat
och solens första strålar
lekte tafatt med det heta vinddraget
Du och jag Noi
två människor
ganska vilsna och härjade av livets alla skiftningar
du med ditt leende
jag med mina smekningar
båda som ett draperi mot det som gör ont där innaför.
två själar i en gemensam känsla av kanske kärlek
i alla fall en sorts glädje
att två sådana vinddrivna existenser som du och jag Noi
kan få hålla om varandra en stund i denna världen.
Naklua
ris och nudelflickan var den finaste människa jag någonsin mött.
Tänk er att karaktären BTT skulle skriva något sådant.
Asflabben skulle eka på forumet.
Nej karaktären BTT är fastlåst i sina klyschor.
BTT