Ålderskillnad till din thaipartner

Är du verkligen säker på det ?

Mvh

//Singha711

Jaha då,nu är ju inte jag ute på marknaden men tiita kan man ju

Jaha då,nu är ju inte jag ute på marknaden men tiita kan man ju

Singha tänker nog på om du vill ha en viril dam.

viri´l, manligt kraftfull (särskilt i sexuellt avseende).

Singha tänker nog på om du vill ha en viril dam.

viri´l, manligt kraftfull (särskilt i sexuellt avseende).

NÄÄÄÄÄ,jag gillar den ödmjuka stilen Mvh Måne

NÄÄÄÄÄ,jag gillar den ödmjuka stilen Mvh Måne

Det är ok Måne, här dömmer vi ingen och det är aldrig försent att byta "stil".

Det är ok Måne, här dömmer vi ingen och det är aldrig försent att byta "stil".

Mitt sinne är ganska öppet men kvinnligt får det nog vara iaf.Har aldrig prövat den "andra"sidan men man ska aldrig säga aldrig Mvh Måne

Tja,

Kul tråd, orkade precis läsa igenom den...

Tycker Kimpa rakt igenom har vettiga åsikter, skulle jag få välja hade jag också sett att frun "försvenskar" sig lite.

Tyvärr verkar det omöjligt, hon vänder gärna några tusen extra burgare om hon kan ha en ny bil eller nytt hus.

Skillnaden kanske är att vi ej har barn och förmodligen aldrig kommer att ha det heller, så vi kan inrikta oss på att arbeta arslet av oss och köpa den där statusprylen som gör oss lyckliga i ca 5 minuter..

En annan orsak kan även vara att jag är för egoistisk att göra de ekonomiska uppoffringarna som Kim trots allt måste göra(oavsett inkomst).

Studier har min fru i massor, 6 år grundskola, närvarande ca 3 år..

1 dag på SFI, sen ansåg hon sig färdigutbildad.

Puss

Erkki

Visst är det så att vi i vår familj, under ganska många år, offrar ett stort ekonomiskt utrymme för att nå vårt långsiktiga mål som väl i korthet kan beskrivas med att vi försöker göra en vanlig svensk tjej av min fru. Och med det menar jag alltså inte att hon ska bli blond utan att hon blir lika självgående i samhället som en vanlig svensk tjej är. En mamma som kan hjälpa barnen med läxorna, som kan ha synpunkter på föräldramöten, som har körkort, ett jobb med hyggliga arbetsvillkor och som framförallt klarar sig själv och våra barn i samhället även om jag skulle råka trampa ut framför en framrusande buss eller nåt.

Rent ekonomiskt kommer vi naturligtvis aldrig att komma ikapp det utrymme vi skulle ha hunnit skaffa oss om vi istället hade valt att satsa på arbete från dag 1 i Sverige. Men det spelar mindre roll tycker jag eftersom så mycket i vårt liv handlar om våra barns framtid. Är ganska övertygad om att i alla fall nästa generation (dvs barnen) kommer ha all möjlighet att vinna på de långsiktiga val vi gör idag. De kortsiktiga tillkortakommanden vi gör ekonomiskt känns därför mindre viktiga. Jag kör hemskt gärna min gamla bil ett par år extra om det innebär att mina barn får en chans till en bättre framtid.

I ditt fall Erkki så är ju förutsättningarna annorlunda eftersom ni inte har några egna barn att tänka på och eftersom din tjej inte hade lust med några skolor utan hellre ville börja tjäna pengar så fort som möjligt så blir ju valet förstås ett annat. Finns nog inte många lika flitiga thailändskor som din tjej här i Sverige och hon personifierar nog drömmen för många landsmanninor med sin karriär och inkomst.

Vad de flesta imponerade dock inte förstår är ju hur himla mycket hårt arbete det ligger bakom hennes framgångar. Själv blir jag trött bara av att tänka på hur många årsarbetstimmar hon har ,och har haft , varje år sedan i princip dag 1 här i Sverige.

Det stora ekonomiska utrymme hon slitit ihop (med din hjälp) är henne mycket väl förunnat och kommer fantastiskt många fler till del genom er stora generositet.

Att ha ett eget välskött och ekonomiskt framgångsrikt företag efter bara några få år i landet är en prestation. Ett företag som dessutom i förlängningen kunnat hjälpa så väldigt många fler ur familjen till hjälp till självhjälp. Är väl minst ett tiotal barn borta i Thailand som just nu har er att tacka för nästan allt bra i sitt liv.

Inte så märkligt att du får gator i Thailand uppkallade efter dig så mycket som du betytt för bygden.

Som sagt, alla gör vi olika val och förtjänar, tycker jag, respekt av varandra för att vi prioriterar olika. Det känns därför lite småbeskt att från gång till annan få höra kommentarer om det idi*tiska att Oa utbildar sig år efter år istället för att jobba ihop pengar till diverse statusprylar. Och visst, det är ju helt riktigt ekonomiskt vansinne eftersom tappet aldrig går att ta igen, men det finns ju fler värden i livet än pengar. Och det blir man ibland lite trött över att så få thailändare inser.

Nu garanterar ju tyvärr inte en lång utbildning något jobb som motsvarar utbildningen så än återstår många eventuella gupp efter vägen. Men klart är då att Oa förmodligen kommer att vara bättre på att hjälpa barnen med läxorna än vad jag är när hon så småningom är färdigutbildad. Det kommer vi aldrig ifrån.

Och vad jag kan påminna mig om så har hon tackat nej till ca 3-4 jobberbjudanden hon fått under åren i skola och dom tenderar i alla fall att bara bli bättre och bättre. Det senaste, som också kvarstår, är som hemspråkslärare här i kommunen. Inte heltid och inte en fast tjänst men med stora möjligheter att så småningom bli det. Men att hoppa av en lärarutbildning för att börja jobba som obehörig lärare känns inte som något jätteklokt val så även den här gången tackade hon nej. Vi hoppas istället att hon långsiktigt är ännu attraktivare för diverse arbetsgivare när hon väl håller en full examen i sin hand.

Ser hur som helst fram emot att få dricka kaffekask ihop framför grönböljande risfält i sommar, var för länge sedan vi hade tillfälle till det.

Visst är det så att vi i vår familj, under ganska många år, offrar ett stort ekonomiskt utrymme för att nå vårt långsiktiga mål som väl i korthet kan beskrivas med att vi försöker göra en vanlig svensk tjej av min fru. Och med det menar jag alltså inte att hon ska bli blond utan att hon blir lika självgående i samhället som en vanlig svensk tjej är. En mamma som kan hjälpa barnen med läxorna, som kan ha synpunkter på föräldramöten, som har körkort, ett jobb med hyggliga arbetsvillkor och som framförallt klarar sig själv och våra barn i samhället även om jag skulle råka trampa ut framför en framrusande buss eller nåt.

Rent ekonomiskt kommer vi naturligtvis aldrig att komma ikapp det utrymme vi skulle ha hunnit skaffa oss om vi istället hade valt att satsa på arbete från dag 1 i Sverige. Men det spelar mindre roll tycker jag eftersom så mycket i vårt liv handlar om våra barns framtid. Är ganska övertygad om att i alla fall nästa generation (dvs barnen) kommer ha all möjlighet att vinna på de långsiktiga val vi gör idag. De kortsiktiga tillkortakommanden vi gör ekonomiskt känns därför mindre viktiga. Jag kör hemskt gärna min gamla bil ett par år extra om det innebär att mina barn får en chans till en bättre framtid.

I ditt fall Erkki så är ju förutsättningarna annorlunda eftersom ni inte har några egna barn att tänka på och eftersom din tjej inte hade lust med några skolor utan hellre ville börja tjäna pengar så fort som möjligt så blir ju valet förstås ett annat. Finns nog inte många lika flitiga thailändskor som din tjej här i Sverige och hon personifierar nog drömmen för många landsmanninor med sin karriär och inkomst.

Vad de flesta imponerade dock inte förstår är ju hur himla mycket hårt arbete det ligger bakom hennes framgångar. Själv blir jag trött bara av att tänka på hur många årsarbetstimmar hon har ,och har haft , varje år sedan i princip dag 1 här i Sverige.

Det stora ekonomiska utrymme hon slitit ihop (med din hjälp) är henne mycket väl förunnat och kommer fantastiskt många fler till del genom er stora generositet.

Att ha ett eget välskött och ekonomiskt framgångsrikt företag efter bara några få år i landet är en prestation. Ett företag som dessutom i förlängningen kunnat hjälpa så väldigt många fler ur familjen till hjälp till självhjälp. Är väl minst ett tiotal barn borta i Thailand som just nu har er att tacka för nästan allt bra i sitt liv.

Inte så märkligt att du får gator i Thailand uppkallade efter dig så mycket som du betytt för bygden.

Som sagt, alla gör vi olika val och förtjänar, tycker jag, respekt av varandra för att vi prioriterar olika. Det känns därför lite småbeskt att från gång till annan få höra kommentarer om det idi*tiska att Oa utbildar sig år efter år istället för att jobba ihop pengar till diverse statusprylar. Och visst, det är ju helt riktigt ekonomiskt vansinne eftersom tappet aldrig går att ta igen, men det finns ju fler värden i livet än pengar. Och det blir man ibland lite trött över att så få thailändare inser.

Nu garanterar ju tyvärr inte en lång utbildning något jobb som motsvarar utbildningen så än återstår många eventuella gupp efter vägen. Men klart är då att Oa förmodligen kommer att vara bättre på att hjälpa barnen med läxorna än vad jag är när hon så småningom är färdigutbildad. Det kommer vi aldrig ifrån.

Och vad jag kan påminna mig om så har hon tackat nej till ca 3-4 jobberbjudanden hon fått under åren i skola och dom tenderar i alla fall att bara bli bättre och bättre. Det senaste, som också kvarstår, är som hemspråkslärare här i kommunen. Inte heltid och inte en fast tjänst men med stora möjligheter att så småningom bli det. Men att hoppa av en lärarutbildning för att börja jobba som obehörig lärare känns inte som något jätteklokt val så även den här gången tackade hon nej. Vi hoppas istället att hon långsiktigt är ännu attraktivare för diverse arbetsgivare när hon väl håller en full examen i sin hand.

Ser hur som helst fram emot att få dricka kaffekask ihop framför grönböljande risfält i sommar, var för länge sedan vi hade tillfälle till det.

Det var fina ord från en kompis till en annan.Känns bra att ni tänker längre än vad jag gör vad det gäller framtiden både för er och för barnen.Utbildning är aldrig fel och sen kan ni ju hoppas att ni blir försörjda på ålderns höst(iaf,du Kim)Blir riktigt avundsjuk på det där med kaffekasken i goda vänner sällskap.Ha det gott ni alla där uppe i norr.Mvh fam.Måne

Mitt sinne är ganska öppet men kvinnligt får det nog vara iaf.Har aldrig prövat den "andra"sidan men man ska aldrig säga aldrig Mvh Måne

GÄLLER TYDLIGEN ATT PASSA SIG NÄR MAN E PÅ BESÖK..

GÄLLER TYDLIGEN ATT PASSA SIG NÄR MAN E PÅ BESÖK..

Jadu,nog för att du är lite kvinnlig men jag passar Mvh Måne

Jadu,nog för att du är lite kvinnlig men jag passar Mvh Måne

VERKAR OSÄKERT ENLIGT TIDIGARE INLÄGG...MVH FRÅN EN SOM VET SIN LÄGGNING

VERKAR OSÄKERT ENLIGT TIDIGARE INLÄGG...MVH FRÅN EN SOM VET SIN LÄGGNING

Har haft Putte på besök så nu är jag indisponibel ett tag framöver ajajajaj

Tja Kimpa,

Gissar att när Oa är klar med sin utbildning så är det nog mer förfrågningar på hemspråkslärare inom thailändska än någon annan invandrargrupp.

Det var många snälla ord, jag rodnade lite här framför datorn...

Jag tror många här förbiser att en thailändare oftast är mer lämpliga att driva eget företag än vi svenskar eftersom väldigt få av dem har haft arbeten i sitt land där man tänker på pension, utbildning, stämpling, fackliga åsikter m.m.

Pengarna de ska tjäna måste de skapa själv utan hjälp av ett socialt skyddsnät.

Sedan finns det ju ett enormt behov av driftiga personer inom "låglönesektorn" eftersom vi svenskar har blivit för fina och lata att ens fundera på ett sådant arbete.

Nu tappade jag tråden så det är bäst jag slutar innan någon blir arg.

Kasken ska vi ta i juni, det ska bli superkul!

Ska föresten köpa en ATV så då kan ju Måne också komma..

Puss

Erkki

Hej Något som jag lagt märke till under min tid i Thailand, är att kvinnor här är mentalt mycket mognare än dito falang kvinnor( typ 20 thai kan jämföras dito 25-30 falang).Det har säkert med att göra att kvinnor i Thailand redan tidigt får ansvar för saker och ting. Ps. bara min personliga iaktagelse.Mvh Jan

Tja Jan,

Jag har gjort motsatta iaktagelse.

Barn fram till ca 15 år är mognare i Thailand, sedan forsätter de vara barn och naiva en bra bit över 20 års åldern.

Vi svenskar börjar i mina ögon tänka på ett moget sätt ungefär när vi blir byxmyndiga.

Puss

Erkki

Hej Erkki Det är bara en subjektiv åsikt.Vad jag menar är att en thailändsk kvinna har redan i unga år fått ta del i livets realitet medan en´ typisk´falang inte har insikt i realiteter.Att de sen inte drar samma slutsatser och verkar som du säger ha barnasinnet kvar kan jag hälla med om.Mitt inlägg handlade om varför jag lever med en yngre kvinna som jag i Sverige aldrig skulle känna mig dragen till.Mvh Jan