2 timmar sedan, skrev MaiChai:
Det som gör mig förbannad är det här ständiga förminskandet av farorna som vi meddelas av regeringens expertis, ingen fara att åka på skidsemester i alperna till exempel och just det här som ständigt påpekas att "fler dör i den vanliga säsongsinfluensan" som gjorde att vi inte tog faran på allvar.
Jag åkte den 10 mars, inga problem att åka enligt UD. Alltså hade jag blivit rökt på pengarna om jag valt att stanna hemma.
Igår låg vi på 23,5 döda per 1 miljon invånare, vårt grannland Finland som verkar tagit allvarligare på faran låg på 3,1 döda per 1 miljon invånare. Det i två länder som har ganska stora likheter i familjesammansättning och traditioner.
Vi kommer at landa på mellan 2000 och 3000 döda tror jag. Finland kommer att ha avsevärt mindre.
Det som gör mig mest irriterad är alla dessa som inte klarar av att tänka själv och att ta eget ansvar, utan gör som du, reser bara för att inte ”bli rökt på pengarna”.
Att låta UD bestämma om man skall åka eller inte tycker jag är riktigt lamt.
UD:s agerande vid olika situationer imponerar ju inte, behöver jag ens påminna om tsunamin?
Jag hade också en efterlängtad, inplanerad och årligen återkommande resa till Filippinerna 17 Mars. Jag tog beslutet första dagarna av Mars att stanna hemma.
Jag valde att stanna hemma av flera olika orsaker, främst hänsyn till andra, (jag var egentligen inte rädd för smittan, ok, kanske naivt?) osäkerhet hur kommunikationerna skulle utveckla sig, där mina värsta farhågor besannades.
Finns ju hur mycket som helst att skriva, men känns meningslöst.
Men hade våra odugliga politiker från början när Italiens katastrof var tydlig, fattat beslut om att testa och sätta ”Italienresenärerna” och motsvarande i karantän (det fanns ju ett mycket tydligt beslutsunderlag för det) Inte hämtat hem flera fullastade flygplan fån Iran, infört besöksförbud på äldreboendena och inte minst omedelbart slopat karensdagen och med uppmaning att stanna hemma vid minsta symptom. Bl.a.
Då hade vi idag haft en MYCKET lugnare situation, och samhället hade kunnat fungera i stort sett bra, till ett minimum av kostnader, men också människoliv. Vi skulle med all säkerhet klarat oss minst lika bra som Finland ser ut att göra.
I stället stod det ett gäng politiker i TV-rutan varje dag och mumlade både bildligt och bokstavligt, det var beklämmande att se och höra.
För att nu inte tala om vad nedläggningen av vår militära beredskap har ställt till. Där har vi Finland som ett mycket bra föredöme.