Absolut Thailand, fiction och lite verklighet. Del 4

Fjärde resan till Thailand Juli 2007

Efter många långa månader sitter jag äntligen vid ”Gaten” och har påbörjat min fjärde resa till Thailand. Den här gången blir lite annorlunda mot tidigare resor… juli… jag har inte tidigare åkt till Thailand mitt i den Svenska högsommaren. Det skall enligt Tuk vara mycket varmare och framför allt fuktigare den här tiden på året.

Jag hade låst min ytterdörr tidigare vid 10: 25-tiden på förmiddagen den här dagen. En resväska, 15,5 kilo, och en liten ryggsäck var min packning denna gång. Jag har försökt att minimera vad jag tar med mig på den här resan så att jag skall kunna ta med så mycket som möjligt av Tuks saker tillbaka.

Den här resan lär bli en upplevelse att minnas lång tid framöver. Tuk och jag har planerat att gifta oss om exakt en vecka, lördagen den 20 juli. Tidigare har jag tagit tågen fram och tillbaka till Arlanda, men nu efter att jag flyttat så funkar det inte lika bra, så det fick bli bilen till Märsta långtidsparkering den här gången. Jag låste bilen vid parkeringen runt 12:00, sedan gratis bussen från parkeringen till Arlanda. Jag gick direkt till restaurangen och fick mig lite till livs.

Skickade sms till min blivande fru och talade om att allt var ok… Det blir första gången jag flyger med Finnair och jag fick gå ganska långt för att komma till terminal 2, har aldrig varit där förut… Strax före 14:00 hade jag checkat in min resväska och gått igenom säkerhetskontrollen. Jag hade haft tur som kunde checka in omedelbart, vid min fråga vid disken om jag kunde använda ”Self service” svarade damen att: ”Jag kan checka in dig”. Bra! Inget köande den här gången. Kollade in om det var något av intresse i taxfree, men nej… förstår inte varför det skall behöva vara så förbaskat dyrt i all taxfree butiker. Jag kollar i Helsingfors istället. Jag måste byta plan till direktplanet till Bangkok i Helsingfors. Ca: 1,5 timme att vänta i Helsingfors. Klockan 20:00 lyfter planet för att senare, tio och en halv timme, landa i Bangkok.

I Bangkok har de öppnat den nya flygplatsen, första gången för mig att landa där, skall bli intressant att se hur de lyckats med den… Vid incheckningen bad jag om en fönsterplats, få se om det blir så… Tuk kommer och hämtar, möter upp vid min ankomst i Bangkok. Jag ser fram emot att träffa henne igen…

Det är mycket folk i rörelse här vid terminal 2, många semestrande barnfamiljer. Enl. biljetten så är det ”boarding time” 16:00… ca: 1,5 timme kvar.

Nu är klockan 16:00 och skärmen visar att planet är försenat. Det var meningen att vi skulle gå ombord nu, men tiden är ändrad till 16:40 istället. Tiden fram till nu har jag tillbringat med att sitta och kolla på folk och att intaga en smaskig räkmacka + en öl, har även klarat av toa… Det börjar nu bli mycket folk här igen då tiden för ”Takeoff” närmar sig. Det är förvånansvärt många asiater här, flertalet är Kineser, ett fåtal är Thai, borde kanske vara fler Thai… verkar som om det är en kinesisk gruppresa, alla verkar känna alla i sällskapet.

Ringde just till Tuk, bara för att höra henne… och tala om att planet blir försenat. Vi sade god natt och ”ses i morgon”… ser fram emot det… efter att vi träffats i Bangkok skall vi åka till en översättningsbyrå och hämta ett antal dokument Tuk faxat dit för översättning, för vårt ambassadbesök den 26 juli. Kineskvinnorna bredvid mig, tre stycken, skiftar sittplatserna mellan sig. Två sitter ner och den tredje har ingen sittplats, så de turas om att sitta. De har alla varit i väg till taxfree en i taget, även besökt damrummet, inalles två gånger vardera. (Kanske onödigt vetande… men då man sitter så här blir det gärna att man skriver vad man ser)

Vårt Finnair plan kom precis in, nu skall det tömmas, städas, tankas och fylla förråden innan vi får gå på… då börjar äntligen resan… min fjärde till Thailand. Ett land som jag lärt mig uppskatta, mer och mer. Naturligtvis har Thailand sina dåliga sidor också, såväl som alla länder har dåliga sidor. De goda uppväger…

Vi landade i Helsingfors 40 minuter senare, vädret var soligt och man såg tydligt marken under sig vid inflygningen… fint…

Informationstavlan visade att flyget till Bangkok var 2,5 timmar försenat, tråkigt… Jag sms’ade till Tuk om att hon får omplanera hämtningen av mig, kanske hinner hon till översättningsbyrån före istället, så slipper vi åka in i den täta morgontrafiken i Bangkok, vi skulle då spara en massa tid. Bara raka spåret till Korat…

Nu sitter jag i planet och kapten säger: ”Cabin crew, take your position” . Klockan är nu 22:20 och vi skall snart rulla ut på startbanan. Solen visar sina sista strålar. Infotavlan framför mig visar att det är nio timmars flygtid till Bangkok, vi kommer att landa ca: 11:35. Planet är fullt, en del barn skriker irriterat, trötta antar jag.

Två timmar kvar till landning. Vad fick vi då att äta??... Jo… ris och currykyckling. Plus någon typ av fruktsallad och så kaffe till det.

Jag har försökt att sova, det har inte gått speciellt bra då min stol är ganska nedsutten och sned, samt att det hela tiden är någon som går förbi en i gången. (Ofta stöter de då till en, inte så hårt, men tillräkligt för att man skall vakna)

Nu vankas det frukost, alla har just fått sin varma trasa att pigga upp sig med.

Frukosten bestod av kaffe eller te, pannkakor, omelett, bröd och yoghurt. Vi landade nästan prick 12:00.

Den nya flygplatsen var ännu inte riktigt färdig, men det syntes att det skulle bli bra när det väl blir klart… Efter toa besök och passkontroll letade jag mig fram till bagagebandet där våra väskor skulle komma. Band 23… ok… snart var vi återförenade, min väska och jag… gick mot utgången… Där satt hon och väntade… min älskade Tuk… det blev ett kärt återseende, märkte snart nog att hon inte var ensam. Hennes bror med vän var också där, de gick före för att hämta bil med chaufför… Några minuter senare så såg vi minibussen med förare som vinkade till oss, vi hälsade och klev in… sedan var det full fart mot Nakornratchasima. Föraren var samma som har skjutsat runt omkring med Tuk och mig vid andra tillfällen, en som brukar anlitas.

Tuk hade redan hämtat sina översatta papper, tur var väl det, vi hade ju landat två timmar försent… Efter att ha åkt ca: 1 och en halv timme så stannade vi och åt lunch. Jag köpte även ett simkort till mobilen, sms’ade numret till kompisar, ungar och systrar och broder. I Korat tog vi vägen förbi Tuks brors hus för att där släppa av brodern och hans vän. Ett fint litet hus, nästan hel nybyggt. Klockan 18:00 var vi på hotellet och checkade in. Jag hade den här gången bokat in mig på ”Sri Pattana Hotel”. Tuk åkte hem till sig ett tag. Efter uppackning, dusch och uppfräschning så kom Tuk 19:45. Vi åkte till ”Big Chili” och åt en sen middag. Gott!!!! Vid niotiden i morgon blir det ett besök på ”Wedding Studio” för provning av kläder plus fotografering. God natt…

15/7 söndag

Klockan väckte mig 07:00. Natten hade varit ok. Luftkonditioneringen hade hållit en jämn kamp mot den fuktiga värmen. Efter en snabb dusch gick jag ner till den nu så välbekanta frukostmatsalen och intog min frukost…

Stekt ris med kyckling, ägg, grönsaker, te, rostat bröd, marmelad, kaffe och några bitar vatten melon till det. Då jag hade kommit till kaffet kom Peters föräldrar och skulle äta frukost, vi pratade ett tag, sedan kom även Peters bröder. Peter och Kai anslöt minuterna efter. Kul att se dem igen. Tuk skulle komma och hämta mig vid 09:30. Vi skulle åka till ”Wedding Studio” och prova kläder och ta kort… intressant… Tuk kom och det pratades en stund till. När det var dags att åka frågade jag om hon tordes lämna bilnyckeln till mig… jo då… Det tordes hon.

Vi parkerade vid ”Klang1” och gick igenom varuhuset, kom ut nästan mittemot ”Studion”. Många glada skratt då vi kom in… Elegant butik… därinne fanns massor av attiraljer för att fixa ett perfekt bröllop, allt en kvinna kunde önska sig… (Antar jag)

Jag blev ombedd att prova mina kläder, svarta byxor och ljusgula byxor + en kavaj i samma ljusgula siden. De gula kläderna var menat att användas till ”morning ceremony”… Kläderna passade nästan bra, några små justeringar bara…

Tuk blev tillsagd att placera sig i sminkstolen och en ung kille började sminka henne inför fotograferingen. Där var sex kvinnor i butiken, Lek, ägarinnan, och två sömmerskor som jobbade på med att ändra kläderna, de andra kvinnorna vet jag inte vad de hade för funktion därinne. Snackade och avbröt de andra i deras arbete mest…

Jag tog ett antal kort därinne i butiken, en av sömmerskorna ville bli fotograferad lite extra. Hon ville att vi skulle sätta in en annons på någon dating site, för en svensk kille ville hon ha…

Tuk blev klar med smink och påklädning vid 12-tiden. Jag fick på mig mina kläder, svarta byxor, vit sidenskjorta och svart kavaj. Tuk såg helt underbar ut i sin klänning.

Fotografen kom och vi gick en trappa upp där det fanns en foto studio. Vi tog massor av kort, och använde ett antal olika bakgrunder, oräkneliga poser med olika tillbehör, solparaply, brudbukett, en vit halmhatt ett bord… m.m. då fotografen förklarade att nu är vi klara gick vi ner och bytte tillbaka till de kläder vi hade då vi kom.

Fotografen laddade in korten i en dator som stod i affären. Vi valde så småningom ut en fin bild som vi båda kunde tänka oss att ha som den stora bild som skulle skyltas med på ”Dinner party”. När allt var klart och vi skulle gå sade Tuk att vi måste fota en kvinna, sedan en till, det slutade med att jag tog kort på alla därinne. De ville att jag skulle sätta in deras annons på någon datingsite…

Från ”Wedding Studio” gick vi direkt till Klang1 och ner i undervåningen där vi köpte lunch och avnjöt den i lugn och ro. På övervåningen handlades det ”Sang Som”, en alldeles utmärkt dryck som jag ämnade bjuda min kompis med fru på, då de senare anländer för att närvara på bröllopet. Mätta och belåtna åkte vi till den Kinesiska restaurangen där vi skulle ha vårt ”wedding party”. Kollade in i den sal där vi skulle vara… fint… Jag tog en kopp kaffe, Tuk en kopp iste. Kollade vad vi fått för presenter av Peter och Kai. En fin fotoram och en guldkedja och ett gratulationskort.

Nästa stopp den eftermiddagen var hos ”Friends”, den lilla pub/restaurang där jag och Peter förra gången spenderade en hel del tid och tog ett antal kalla. Robert och Ducky, en kanadensare med Thaifru, drev den lilla restaurangen/puben… Rob kom ihåg oss båda, han såg inte riktigt frisk ut, förklarade att han hade opererat magen tre gånger och var fortfarande inte nöjd med resultatet…

Vi bjöd in dem båda till bröllopet, men de tackade så mycket, de hade ju sin verksamhet att driva… Jag lovade att vi skulle komma tillbaka.

”K S Pavillion”, nästa stopp den eftermiddagen, var det hotell där vi skulle vara under ”morning ceremony), giftermåls ceremonin tillsammans med Buddist munkar. Där hade vi även bokat in bröllopsnatten. Ett fint litet hotell, fina lokaler. Hissen tog oss upp dit där vi skulle vara… Ett stort rum, vackert utsmyckat, fint som tusan… Sedan till Tuks hus, vi parkerade utanför på gatan och gick in i den smala ”soi” som leder fram till hennes hus.

Fadern satt på sin säng och drack vatten då vi kom in. Vi hälsade på varandra, i rummet fanns även den äldre av de två kvinnor som är anställda för att ta hand om den sjuke gamle mannen. En kvinna omkring de 50. Vi pratade ett tag, Tuks far och jag. Tuk översatte, hjälparen lyssnade… två personer gick utanför, den ena var den nyaste hjälparen, den andra personen var Tuks syster. Hjälpare nummer två kom snart nog in och satte sig på golvet och lyssnade även hon på vårt samtal. Hon är en kvinna i trettioårsåldern…

Tuk tog fram den gula siden jacka hon låtit sy upp åt mig, den passade väldigt bra, ärmarna skulle bara förlängas lite. Tuk blev påmind om att hon skulle köpa något till fadern, så vi åkte till ”The Mall” och inhandlade det hon tidigare glömt. Jag släppte av henne utanför hennes ”soi” och fortsatte ensam till hotellet. Duschade, slappade… vid 19:30 ringde Tuk och sade att hon var klar… En stund senare hoppade hon in i bilen, jag frågade vart vi skulle, ty Noi var inte inne i sin ”Pizza Shop”, den var helt igenbommad nyss då jag åkte förbi… efter lite funderande bestämde vi att vi skulle äta i den lilla restaurang precis utanför hotellet. Då vi passerade ”Pizza Shop” stod Noi utanför… Vi skyndade oss att parkera bilen och gick skyndsamt till den lilla restaurangen. Hon var naturligtvis inte där längre… Tuk ringde och Noi sade att hon var i en liten ”food shop”.

Ok… vi gick och åt. Kanonfin mat och fräscht inne i restaurangen. Då vi betalat och gått ut igenom dörren satt Noi utanför och talade med en västerlänning. Vi talades vid ett tag och Tuk gav henne en Marabou chokladkaka jag haft med mig från Sverige. Noi meddelade att hon kommer på ”morning ceremony”, kul… Kaffe och glass i hotellets matsal fick avsluta kvällen. Vi gick upp på rummet ett tag innan Tuk skulle gå tillbaka. Hon läste igenom alla de papper jag haft med mig från Sverige. Vi planerade lite vad som skulle avklaras i morgon. Sedan, vid 10:20 skjutsade jag henne hem. God natt!!

Fortsättning 2 följer…

Fortsättning 2

16/7 måndag

Väcktes klockan 07:00, fixade till mig och åkte och hämtade Tuk efter att hon ringt och meddelat att hon var klar. Vi åkte tillbaka till hotellet och åt frukost. Kollade av listan på vad som skulle avklaras i dag… många saker var det… Tuk har förberett det mesta, jag har ju liksom inte varit på plats för att kunna hjälpa till… får ”ligga” i nu istället… först till hennes bank för att ta ut pengar till guldet, lite hade hon köpt tidigare, nu skulle vi inhandla resten. Totalt skulle vi ha 10Bath guld, omkring 11000Bath. Jag parkerade hennes bil inne i parkeringshuset på Klang2, sedan valde vi en guldbutik som vi kollat in tidigare, som verkade bra. (det finns hur många som helst som säljer guld, egentligen omöjligt för en lekman att veta vilken som är bäst)

Efter mycket tittande och kollande hade vi bestämt oss. Vi lämnade även in en ring för gravering och putsning. Medan ringen var på putsning gick vi till Klang2 och köpte vita kalsingar för att de inte skulle lysa igenom de gula brallorna för mycket. Vi åt även lunch på undervåningen. När alla guldaffärer var avklarade åkte vi till skräddaren som skulle fixa den gula jackan, vi beställde även ett par svarta byxor till mig, 800Baht för allt. Efter skräddaren var det dags att åka till The Mall och inhandla en bröllops gästbok samt present till Kai och Peter. ( vi hade redan köpt lite guld), det blev även ett fotoalbum… Vi fikade vid ”Mr Donut”, de hade riktigt gott kaffe och massor av olika sorters munkar… mums…

Bilen tankades och vi styrde kosan mot det stora tempel som ligger en dryg mil före Korat från Bangkok hållet räknat. Första gången jag var här var bygget av templet påbörjat, nu var det massor som hänt sedan jag var där senast.

Tuk och jag stannade kanske en dryg halvtimme där… fint… Sedan var det dags att kolla vid busstationen om det går direktbussar Korat -> Hua Hin… Vi åkte till den ”nya busstationen”, den busstation där jag träffade Tuk första gången, snart fyra år sedan. Vi fick veta att inga bussar går ännu, de skall börja med den busslinjen i augusti…

Jag släppte av Tuk vid hennes soi vid 17:30 efter att ha bestämt att ses igen vid 19-tiden för att sedan gå till Pizza Shop och äta middag. Regnet började droppa då jag klev ur bilen på hotellets parkering. Hann lagom upp på rummet innan det formligen vräkte ner. I ca: 20 minuter höll det på… sedan kom solen fram igen. Nu är klockan 18:30 och jag är nyduschad och det håller på att torka upp på gatan. Klockan 19 ringde telefonen, och den ringde endast en signal… antog att det var Tuk… japp!! Hon var redo att plockas upp. Kvarten senare hade jag parkerat igen och vi var på väg gåendes mot Pizza Shop. Borden utanför var fullsatta, en av de som satt var Noi, vi gick in i den, av luftkonditionering, svala lokalen, satte oss ned och beställde. Det såg precis ut som då jag var där senast… med ett undantag…

På en plats på väggen var det iordninggjort en s.k. minnes plats, en tavla m.m. föreställande hennes bortgångne Svenske man Sten, samt några minnes ord. Sten var den förste Svensk som jag lärt känna i Korat redan på min första resa hit, vi har haft en hel del långa stunder, samtal med varandra, vi blev vänner, så mycket vänner man nu kan bli då man besöker ett främmande land under några veckor åt gången. Frid över hans minne.

Jag beställde fisk och pommes frites, Tuk beställde ris och räkor. Vi åt med god aptit, allt smakade bra. Tuk fick några korta ord med Noi. Maten var avklarad ca: 20:00 och vi gick till ”Seven Eleven” och inhandlade lite för frukosten till imorgon bitti. Vi skulle upp tidigt, före hotellfrukosten. En bil hämtar Tuk och mig vid 06:00, så vi behövde lite till livs i bilen. Vi köpte yoghurt och lite annat som är smidigt att äta i bilen. På vår promenad tillbaka till hotellet kollade vi om den lilla resebyrå som ligger alldeles intill hotellinfarten var öppen, nej, de stängde 20:00. På rummet igen kollade vi igenom guldet och diskuterade hur vi skulle göra med det, kollade även på kartan igen…

Rätt som det var gick strömmen… allt blev kolsvart och då ac’n stannade hörde vi att det störtregnade igen. En minut senare var strömmen tillbaka igen men ingen ac startade, det blev ett strömavbrott till. Vid 22-tiden tog vi trapporna ned och meddelade receptionen att ac’n inte startade efter avbrottet. Det skulle fixas tills jag kom tillbaka. Och det var fixat då jag kom tillbaka efter att ha avlämnat Tuk. Läste en stund i den medhavda boken, somnade ca: 23:30.

17/7 tisdag

Klockan ringde 05:20, och efter morgontoaletten gick jag ner för att möta Tuk. Toyota bussen kom alldeles före 06:00. Föraren var samma som vi använt oss av tidigare, en man mellan 35 – 40 år. Tuk satte sig i det första baksätet, Jag bredvid. Resan i Toyotan gick bra, vi stannade till i Saraburi, omkring halvvägs till Bangkok och åt frukost.

09:40 var vi i ankomsthallen på flygplatsen. Bengt och Susannas flight skulle landa 09:42 stod det på tavlan. Då vi kom åter till tavlan efter toabesök såg vi att planet redan landat… kul… Ca: 10:20 kommer de båda… reströtta förstås, men resglada… Det kändes kanonfint att se dem igen, de är mina absolut bästa vänner och har varit det i många år. Ja... det var nästan så att man började gråta…

Vi packade in oss i Toyota-bussen och startade färden mot Korat. Även den här gången stannade vi i Saraburi och lunchade.

Bengt köpte även ett sim kort till sin mobil. Vid 15 tiden var vi tillbaka i Korat. Checkade in Bengt och Susanna.

Vi skulle ses igen vid 16:30 tiden. Så blev det också, vi började vid den lilla resebyrån precis till vänster utanför hotellet… inget napp. Damen bakom disken visste inte eller verkade inte vilja hjälpa oss med detta… Nästa anhalt var Susannas klänning… Jag släppte av dem alla utanför affären och åkte för att parkera bilen. Jag hann precis tillbaka in i butiken för att se Susanna prova sin klänning, den passade precis… och det är förvånansvärt då vi från Sverige hade skickat måttuppgifter och en bild, sedan hade Tuk gått till butiken med den informationen och de hade sytt upp klänningen. Sedan när Susanna provar sitter den perfekt…

Nu var det dags för Bengts byxor… väl där vid skräddaren togs det mått och frågades om hur tight eller hur löst de skulle sitta, samma frågor han ställt till mig då jag beställt mina kläder av honom. En skicklig karl… Klart där… nu skulle vi vidare till ”Wedding Studio”, här kunde man idag parkera alldeles utanför.

Susanna och Bengt provade sina kläder, även Tuk provade sin ”morning dress”. Bengt frågade om de kunde sy en maggördel, liknande den svarta han hade med sig, i samma färg som Susannas klänning… jo… den skulle vara klar den också till fredag morgon. Efter ytterligare lite snack och tittande på kort så lämnade vi affären, styrde vidare mot ”Koh Chang”. Så heter en restaurang som ligger en bit utanför det centrala Korat. Tuk och jag hade tidigare bestämt att vi skulle ta med dem dit.

Svarta, mörka moln hängde över oss under hela kvällen/middagen men inget regn. Det började droppa litet på vägen då vi gick från parkeringen till hotellet. Vi satt och pratade på mitt rum alla fyra ca: en timme innan Susanna nästan somnade. Regnet??... jo, nog kom det regn alltid, inte som regn hemma i Sverige, utan det verkligen vräkte ner i massor i ungefär två timmar. Jag skjutsade hem Tuk i värsta regnet… bestämde att jag skulle hämta henne vid sju tiden i morgon bitti. God natt!

Fortsättning 3 följer…

Som vanligt jättekul att läsa, väntar på fortsättningen

riktigt bra väntar me spänning på resten

glimten 66

Fortsättning 3

18/7 onsdag

Gick upp 06:30 och såg till att vara i tid för att hämta Tuk 07:05… Hon och grannens barnbarn hoppade in i bilen utanför hennes gränd. Vi åkte tillsammans till hennes skola, använde oss av ett antal smågator. Snart var vi framme (ca: 20 minuter) så att hon kunde kliva ur bilen, så även pojken som var med i bilen… Tog mig tillbaka till hotellet och var klar med frukosten ca: 08:45. Talade med Peters föräldrar under tiden. Sedan ringde Tuk och sade att Ram kommer med bussen från Bangkok ca: 09:45. Hon skulle ta sig till buss stationen med en tuk-tuk, kunde vi ses där, då…?

Jag ringde till Bengt och sade att jag skulle bli lite försenad att ge oss ut på egna äventyr… Ok sade de…

Jag åkte till buss stationen, den ”gamla” buss stationen. Parkerade i skuggan och väntade… Tuk kom ca: 09:15, ringde till Ram som sade att hon kommer omkring 10:15… ok. Vi satt i bilen och väntade… 09:45 kom bussen med Ram och hennes väninna, hälsade och packade in packningen i skuffen. Styrde kosan mot ”KS Pavillion”. De checkade in och jag åkte till Sri Pattana Hotell.

Bengt och Susanna var klara med all morgonbestyr, så det var bara att starta vår färd mot ”Silk Village”. Spännande att ge sig ut på okända vägar på egen hand. Vi hittade fram helt planenligt. En liten incident inträffade då jag skulle åka in till ”silkes” butikerna, efter att ha åkt lite för långt och var tvungen att vända så kom jag över på fel sida av vägen (högertrafikbeteende) Turligt nog var det väldigt lite trafik just då, så det ordnade sig… Inne i silkes butiken valde Susanna ut sex olika färger av de alla som fanns på hyllorna utefter väggarna i butiken.

Vi kollade även på en kvinna som satt och vävde i en vävstol. Susanna var nöjd med sina inköp och vi styrde kosan mot krukmakarbyn. Jag hoppades på att finna en kompis till den lerfigur jag köpt tidigare och som är ensam hemma i mitt kök…

Vi gick runt och tittade i en massa av de butiker som ligger där. Hittade ingen liknande… Lunchen åt vi på ett ställe som låg in ibland alla de små affärerna. Lunchen smakade kanonbra... Jag gick omkring ett tag till och letade innan vi satte oss i bilen och åkte till ”The Mall”. Bengt skulle ha ett par skor. Han köpte ett par svarta, även Susanna köpte ett par som matchade hennes klänning. Vi köpte var sitt kaffebröd och fikade innan vi lämnade ”The Mall”.

Tuk var på ”Skin care” behandling och skulle bli klar 16:15, så vi åkte i tid för att hämta henne. Vi tankade bilen, lämnade grejer på hotellet. Efter det åkte vi till ”Klang1” och ställde oss på deras parkering. Vi gick till ”Wedding Studio”. Tuks och mitt kort var förstorat och inramat, det hade blivit väldigt bra. Bengts maggördel var också klar. Efteråt gick vi till ”Klang1” igen och handlade frukt och lite annat smått och gott… Vi stannade till vid ”Seow Seow”, den Kinesrestaurang som skall anordna vårt ”Dinner party”. Tuk förklarade vad hon ville att det skulle stå på väggen vid scenen. Vi lät bilen stå kvar i garaget och promenerade till guldsmedsaffären igen, köpte en ring till Tuks syster. Enligt traditionen skulle tydligen den ogifta systern ha en ring också, för att bli gift senare och sen var hon äldre också. På väg tillbaka hedrade vi Ya Mo. Vi lämnade matvarorna i hotellrummen och körde till Moos hus för att överräcka ett inbjudningskort till hennes föräldrar…

Restaurangen för kvällen var den som ligger vid den lilla konstgjorda sjön vid motionsområdet.

En underbar kväll med god mat i goda vänners lag… perfekt. Tuk åkte hem till sig vid 22-tiden. God natt!

19/7 torsdag

Var vid frukosten ca: 08:20 och Susanna och Bengt kom 15 minuter senare, nog varmast dagen hittills idag… Vi tre tog en promenad till centrum och kollade på och i affärer/affärs livet. Vi gick in i den stora inomhus marknad som ligger ett kvarter från torget med Ya Mo. Vi gick runt därinne och kollade nog 20 minuter innan vi gick ut, och via de av folk fulla trottoarerna, tog oss till Korat museum, väldigt varmt och svettigt. Efter museum besök behövde vi svalka av oss så vi åkte högst upp i ”Klang2” och fikade i luftkonditionerad miljö. Skönt att komma in i ”kylan” en stund.

Avkylda och lite mindre våta av svett började vi gå tillbaka till hotellet. Vi var tillbaka vid 12-tiden och jag som inte var riktigt ok i magen åt lite av den frukt som fanns i kylskåpet. Bengt och Susanna valde att slappa resten av eftermiddagen. Tuk hämtade mig vid 13:15. Vi åkte till banken och tog ut 200’000Bht, helt nya sedlar, buntade i två buntar. Jag följde även med Tuk in i ett tempel där hon hämtade Heligt Vatten för ceremonin i morgon bitti.

Tillbaka till hotellet, tog ett par piller mot febern jag hade. Nästa uppgift den eftermiddagen var att åka till ”KS Pavillion” och kolla hur saker skall gå till i morgon. Tidigare, innan vi kommit till Hotellet, hade vi även köpt 9 presenter, handukar + 16 kuvert att lägga 100Bht i varje. Vi träffade ram och Tuks bror med vän + även annan kvinna jag inte träffat tidigare. De var på väg neråt och vi på väg uppåt. Inne i Rams rum satt Rams väninna och vek banan blad att pynta med. Ram kom så småningom med en stor kartong rosor som var köpt i Bangkok och var fraktade hit med buss, samma buss som den okända yngre kvinnan kom med.

Det framkom sedan att hon var där för att dekorera med de blommor och blader som hon haft med sig från Bangkok. Efter att varit i rummet ett tag och pratat så gick Ram, Tuk och jag upp till den våning där ceremonin skulle äga rum. Vi gick igenom rutiner och hur och vad som skulle göras. Vi lämnade ”KS Pavillion” vid 17-tiden. Vi åkte till Tuks hus och hämtade kläder att lämna till tvätteriet, hämtade telefon nummer… raskt avklarat… Stannade till vid en butik strax utanför hennes soi. Där fick Tuk naglarna målade. In i bilen igen för att åka till Sri Pattana och hämta Bengt och Susanna, kollade på Susannas inköpta turkosa klänning som hade fått fläckar på insidan, vi tog den till tvätteriet också, innan vi åkte och parkerade vid Klang1.

Bengt hade försökt att veva ner fönstret i baksätet, han fick ner det till hälften, sedan lossnade veven. Jag gick in på Klang och köpte en skruvmejsel, får försöka fixa det senare. Vi gick sedan till en Kinesrestaurang för att få oss lite till livs. Kollade runt i ”Night Bazar” som öppnar vid mörkrets inbrott. Vi var tillbaka på hotellet vid 21-tiden. Innan vi gått upp på rummet hade vi försökt fixa fönstret i dörren till baksätet som inte gått att stänga. Det gick inte med bara en skruvmejsel i mörkret… så Tuk fick ta bilen med sig hem att ställa under tak vid hennes hus, ifall det började regna. God natt!

Fortsättning 4 följer…

Fortsättning 4

20/7 fredag bröllopsdag.

Väcktes 04:40 av mobilen, idag var det den stora dagen… Klädde mig och gick ner i lobbyn för att vänta på Tuk, vi hade bestämt 05:00. Hon kom snart, nästan på minuten. Något oroande var att inte Bengt och Susanna hade kommit ner. Vi gick till receptionsdisken och ringde deras rum… inget svar… mobilen… inget svar… Hissen upp och knackade på, på rumsdörr 749… en mycket nyvaken, sömndrucken Bengt stack ut huvudet och sade: Ok, vi kommer… vi åkte ner igen och väntade. 6 minuter senare kom de ner och sade att de beställt väckning… förmodligen funkar inte deras rums telefon, de svarade ju inte heller då vi ringde från receptionsdisken.

Nåja, vi kom iväg lite sent, ingen trafik på gatorna så snart nog var vi på plats och behandlingarna kunde börja. Först ut var Tuk som sminkades, sedan då det var klart fick hon byta stol för att få håret fixat. Susanna intog platsen där Tuk nyss setat. Bengt och jag fick samma behandling… nästan i alla fall… lite puder och hårfixning. Vi tog på oss våra kläder för ”morning ceremony” och gjorde oss beredda på att åka. Tuks bror skulle hämta Tuk, så jag, Bengt och Susanna åkte iväg. Bengt var tvungen att springa upp på hotellrummet för att hämta skor och strumpor.

Vid ”KS Pavillion” blev vi visade högst upp där ceremonin skulle hållas, en hel del folk var redan samlade… Jag fick en del detaljer förklarade för mig, sedan skickades jag ner för att vänta… Det tog nästan en timme innan hissen öppnades och en massa folk kom ut, bärandes på blomarrangemang och gåvor… Vi alla gick ut på planen/parkeringen utanför och bildade ett långt tåg. En skolklass från Tuks skola bildade eftertrupp. Tydligen en musik klass, för alla bar på något slags instrument, en del hade jag aldrig sett tidigare.

Musiklärarinnan var också med och dirigerade. Ungarna började spela och tåget började sakta röra sig framåt, jag gick i täten tillsammans med Bengt och Susanna.

De bar på var sin ”gåva”. Det var så fint… rörande… hela tåget gick, under det att eleverna spelade, alla trapporna upp till femte våningen där ceremoni rummet låg. Vi fick ställa upp oss utanför ingången och ”gåvorna” emottogs och ställdes upp på ett fint, med blommor, arrangerat bord. Sedan kunde även vi komma in.

Tuks moster förklarade att förr i tiden så var det här en procedur som pågick under flera dagar, idag, i modern tid, gör man alla stegen under samma dag. Det var viktigt för Tuks far att göra allt på ”riktigt” som han tidigare hade uttryckt det. Nya gäster kom in hela tiden, det skulle fotograferas och filmas…

Sedan hände så många saker att jag har lite svårt att i efterhand komma ihåg rätta ordningen på dem. Som tur är så filmades allt av två andra elever från Tuks skola som gick någon slags ”fotolinje”. Jag blev anvisad en av de båda stolar som stod vänd mot alla gästerna, sedan blev Susanna och Bengt visade att sitta på min högra sida. Tuks far och faster kom och satte sig på min vänstra sida, till vänster om den tomma stolen bredvid mig.

Tuk kom in i rummet… Hon såg underbar ut… jag reste mig upp och väntade på att hon skulle komma fram till mig. Vi satte oss ner samtidigt.

Ram berättade om mig till alla gästerna, sedan översatte Rut, en av Tuks väninnor sedan länge, på Engelska så gott hon kunde. Alla dessa olika steg i ceremonin skulle symbolisera flera dagar.

Tuk och jag fick sätta oss på golvet. Ram berättade något om guldet… Tuk har ju en äldre syster, och eftersom det enl. traditionen tydligen är den äldre som skall gifta sig först… men inte i detta fall… Tuk gav systern den guldring, som vi inhandlat tidigare, som gåva till systern… som ett slags ”förlåt att jag gifter mig före dig”.

Sedan överräckte Ram resten av guldsmyckena till mig och nu skulle jag sätta dem på Tuk, hon satte även på en ring på mig. Vi ändrade position så att vi satt nedanför fadern som hängde på oss var sin Buddha bild i gulkedja. Sedan fick vi äntligen resa på oss. ( det känns i knän och höftleder att sitta på det viset, en annan är ju inte van vid sådana ställningar).

Det möblerades om i rummet lite grand. Ett par stolar ställdes framför scenen där det satt nio munkar med benen i kors, iklädda de typiska orangea kåporna. Vi blev anvisade att sätta oss på stolarna vända mot munkarna och våra ryggar mot gästerna.

En tionde man ledde ceremonin(utan kåpa). Vi reste oss och gick till ett Buddha stånd som stod bredvid scenen. Hedrade Buddha och tände ljus och rökelse. Gick tillbaka till stolarna och satte oss igen. Den tionde mannen verkade vara en slags ceremoniledare/böneledare, vet ej riktigt, skall kolla med Tuk senare. Mannen började tala i mikrofonen, naturligtvis någon slags bön, ty Tuk sade precis samma ord som mannen. Munkarna började mässa med ganska entonig stämma, kanske bara tre toner som varierades under bönen. Detta höll på i omkring 20 minuter, Tuk och jag satt med våra händer under hakan med handflatorna ihop under tiden.

Innan mässandet börjat hade en av de nio munkarna i främre raden tänt ett ljus och låtit stearinet droppa ner i en kanna med vatten, sedan dragit ett vitt garn från byttan/kannan genom sina händer till den munk som satt bredvid honom och så vidare tills all nio var sammanlänkade av det vita garnet.

Sedan överlämnades gåvor till munkarna, Lotusblommor plus ett kuvert innehållandes 100bath till varje munk och de handdukar vi tidigare köpt, även böneledaren fick ett kuvert. Tuk och jag gjorde någon slags vatten ritual tillsammans, en liten kanna heligt vatten ställdes framför oss och vi hällde igenom varandras händer(för våra döda närståendes skull).

Sedan reste vi på oss och gick till ett bord vid sidan och tillredde en symbolisk måltid till munkarna som vi sedan överräckte till dem.( ett stort bord med mat åt dem all tio var dukat i ett av de inre rummen) Sedan bugade vi på Thaivis och gick ut.

En annan del i ceremonin var att passera tre ”grindar”. Grindarna symboliserades av sex personer stod mittemot varandra med en uppspänd kedja mellan sig.

För att passera igenom ”grindarna” var jag tvungen att betala de båda kedjehållarna, var sitt kuvert fick de… detta gjorde jag alltså tre gånger innan jag kom in i ett rum där det satt en massa kvinnor på en bänk. En av dem var Tuk.

En kvinna drogs upp från bänken och visades fram till mig och påstods vara min brud: ”Jag är din brud, jag är här för dig nu”, ”Nej, du är inte min brud” svarade jag. ”Vem är då din brud?” frågade de… ”Är det hon?” och visade mig en av de andra kvinnorna, ”Nej” sade jag. ”Är det den här?”. ”Nej” sade jag igen. ”Vem är då din brud?” Jag sade hennes förnamn… ”Vem?” frågade de igen. Då sade

jag hela hennes namn. Efter att ha sagt hela hennes namn två gånger kunde jag så överräcka blombuketten och ta min brud i handen och gå tillbaka till ceremoni rummet.

Vi fick även följa med in i det rum där munkarna skulle äta. Tillsammans tog vi skålen med ris och ställde den på bordet, gjorde likadant med alla rätterna och flaskorna med vatten, sedan fick vi själva gå ut och äta med alla gästerna. Nu var klockan nästan tolv…

Nu var första delen avklarad. Vi stannade kvar en stund medan gästerna tackade för sig. Nu hade vi några timmar innan det var dags för ”Wedding Studio” igen… det var bestämt till klocka 15:00. En del saker att uträtta innan, samt att försöka sova en stund…

Vi hämtade Susannas klänning från kemtvätten. Tillbaka på hotellrummet och duschade, fick slumra ca: 20 minuter innan vi klädde oss och åkte till ”Wedding Studio” igen. Jag satt och slumrade i soffan medans de sminkade och klädde Tuk. Ca: 17:00 var det min tur att pudras och hårfixas. Vi kom till ”Seow Seow” (Kinesrestaurangen) före 18:00, en del gäster hade redan anlänt…

Sedan följde en hektisk timme med ett evigt hälsande och fotande, vi stod vid ingången till salen bredvid vår förstoring av bröllopskortet. Mitt emot oss, på andra sidan ingången till salen, stod ett långt bord där ett antal personer satt och tog emot gästernas gåvokuvert och såg till att de skrev i gästboken innan de fotades tillsammans med Tuk och mig.

Maten började serveras 18:30. Ca: 19:00 blev vi invisade till scenen av Ram. Scenen var utsmyckad med rosor och draperingar av silkestyger. Ram talade med gästerna i en mikrofon medan Tuk och jag stod stilla på scenen och väntade/lyssnade. Emellanåt så översatte Rut det Ram nyss sagt. En av de mera respekterade gästerna, Tuks chef, eller rättare sagt, en som var chef över flera av skolorna i Korat, kallades upp på scenen för att hänga blommor om våra halsar, sedan höll han ett långt tal som inte översattes. Tuk försökte hänga med ett tag och översätta åt mig, för att jag skulle få en uppfattning om vad han pratade om.

Ram talade ett litet tag till, överräckte sedan miken till mig. Jag tog till orda och tackade alla gästerna, de var ju ändå dem som gjorde att det blev en sådan fest med över 200 personer. Jag nämnde lite mer om mig själv och om vad jag kände för min ”nya fru”. (då blev det en massa fniss i lokalen)

Sedan översatte Rut så gott hon kunde vad jag nyss sagt. Tuk fick mikrofonen och sade också några ord om vad hon kände… Sedan gick vi ner från scenen och runt till alla borden.

2 kort vid varje bord… 20 stycken… plus en massa snack och överräckande av kuvert som åkte ner i min ficka.

När allt detta var avklarat fick vi äntligen sätta oss och stoppa i oss lite mat i magen… ok… jag glömde ju… innan vi gick ner från scenen så fick vi hjälpas åt att skära första biten från bröllopstårtan. Den första biten bars sedan ner till den man som hållit talet tidigare.

Vi hade inte suttit lång stund förrän det var dags att börja säga adjö till de första av gästerna som började gå hemåt. Snart nog blev vi ombedda att gå upp på scenen igen. Tuk ställde sig med ryggen mot gästerna och en klunga unga kvinnor stod nedanför som ville vara med och kämpa om brudbuketten. En lycklig kvinna fick tag i blombuketten och skrattade med hela kroppen då hon kunde fånga de flygande blommorna.

Vi återgick till att säga adjö till gästerna, vi var naturligtvis väldigt trötta, Tuk och jag. Vi hade varit igång sedan 04:30 så det kändes i skallen.

Vi kom till ”KS Pavillion” omkring 21:30. Vårt rum låg på fjärde våningen, längst bort i korridoren, sängen var pyntad med röda ros blad som låg i hjärtform på sängen.

Ram kom in i rummet tillsammans med sin väninna, även Tuks bror med vän kom in. Vi gjorde en liten ceremoni där vi återigen lovade varandra ett lyckligt liv tillsammans. Rams väninna placerade ett mynt i varje ”blombladshjärta” och sade att: ”Man skall aldrig tömma sina resurser helt”. Då de gått började jag plocka ur all hårnålar i Tuks hår… puhh… vilken tid det tog… och massor var det… Sedan dusch… Efter duschen kollade jag igenom hur många kuvert vi fått… nästa 200… ett behövligt tillskott för att täcka upp en del av utgifterna i samband med bröllopet, kläder, hotell, morgon ceremonin presenter, wedding studion, middag… mycket blev det. När vi äntligen lade oss somnade vi ögonblickligen… Vilken bröllopsdag…

Fortsättning 5 följer…

Tack för en riktigt intressant bildtråd om erat bröllopp. Ser fram emot fortsättningen.

Fortsättning 5

21/7 lördag

Tuk och jag vaknade tidigt, mycket skulle avklaras innan vi skulle åka till Rut och Art. Rut är en gammal god vän och kollega till Tuk, Art är hennes Holländska make. Men… varje morgon, som alltid, börjar med frukost, så gjorde även denna. Tillbaka på rummet efter en rejäl frukost vid åtta tiden. Fixade till oss, kvinnan från hotellet som arrangerat morgon ceremonin kom upp till rummet och fick sina pengar, återkom snart till rummet med kvittot.

Vi ner till bilen… Tuks bror tog Tuks bil till en liten verkstad nära ”The Mall” för att försöka fixa fönsterrutan på bakre vänstra passagerardörren. Broderns vän skjutsade oss till ”Wedding studio” där vi återlämnade allt vi hyrt, betalade och åkte till ”Sri Pattana” för att plocka upp Bengt och Susanna. Vi återlämnade även deras kläder. Sedan till skräddaren för att se om våra byxor var klara… Japp!! Och de passade perfekt… Vi åkte till ”KS Pavillion”, talade med Tuks bror där, sedan till verkstaden där Tuks bil stod… inte klar ännu… mekanikern fick låsa fönsterrutan i låst läge.

Då vi släppt av Tuk hos sig åkte vi till hotellet och packade, hämtade upp Tuk och lunchade hos Nois Pizza Shop. Pak Chong var vårt nästa mål. Vi kom iväg klockan 13:00. Hektisk förmiddag!! Och mycket varmt… Puhh…

Ett par timmar senare hade vi letat oss fram till den stora ”IZUSU” skylt där Tuks väninna Rut stod och väntade på oss, sedan visade hon oss vägen till deras hus. Hon tog oss via mindre vägar till ett exklusivt område där de hade byggt sitt hus. Ett hus med vitmålad, putsad fasad, med brunt tak, två våningar, låg lite högt på en kulle med underbar utsikt. Vackert hus…

Vi bar in våra väskor och gjorde en kort rundvandring, det hastade, ty de ville att vi skulle följa med och mata elefanter. Vi trängde in oss i deras Toyota pickup och for iväg. Medans Rut körde berättade hon om de olika husen, ägarna, filmstjärnor, politiker, läkare och lärare som hon kände i området…

Om man får tro henne var det ett celebert område… Så småningom kom vi fram till ett ställe där vi skulle mata elefanter. Vi såg några vid infarten… Rut parkerade och vi vecklade ut oss, tog med all frukt och gurka som fanns på pickup flaket. Vi matade två olika elefanter, ganska intressant…

Rut är en kvinna, en mångsysslare… hennes man Art är en mattelärare från Holland. De träffades under en semester då han var i Thailand, Rut var guide… Rut har tidigare jobbat på samma skola som Tuk, hon slutade några år före Tuk, och håller på med bl.a. antikviteter, gamla prylar, som de tar med sig från Holland och renoverar upp och säljer. Hon spår i händer, hon köper och säljer mark, hon är kort och gott en affärskvinna. Då hon är i Holland utbildar hon andra Thailändskor i Holländska.

Hon tog oss till en trevlig restaurang precis vid flodbädden. Vi åt en utsökt middag och kollade sen runt om i resten av restaurangen. Intressant… hela stället var som en stor loppmarknad… Väl tillbaka så drack vi te, Bengt och Art tog en bira eller två. Tuk och jag var fortfarande eftertrötta så vi var nog inget vidare sällskapliga av oss… Innan vi gick och lade oss jagade vi bort en gäckande geckoödla med insekts spray… det tog tid, men efter ett antal fullträffar med sprayburken av Art lommade den iväg och det blev tyst och lugnt. Tuk och jag gick och lade oss före de andra… sov ganska dåligt då det inte fanns någon AC i huset. Istället var huset byggt på ett sådant sätt att det var självdrag, själv cirkulation, ganska effektivt… men ändå för varmt för oss nordbor som var ovana vid Thailand i juli. Det gick några timmar… sedan började den fördömda geckon igen… eller kanske var det en annan som intagit den förstas revir…

22/7 söndag

Efter en varm och lång natt så gick Tuk upp före mig, jag hade lyckats somna några timmar på morgonkvisten. Vid åttatiden tog jag, Tuk, Rut och Art en promenad i omgivningarna med var sin mugg i handen. Jag och Tuk med te, Rut och Art hade kaffe. Rut kände sig hemmastadd med alla sina grannar, vi hälsade på hos några, andra gick vi helt sonika in till bara. Husen var påkostade och välunderhållna, så även trädgårdarna.

Rundvandringen tog ca: en timme. Då vi kom tillbaka satt Bengt och Susanna och väntade på oss inför frukosten. Frukosten bestod av Holländsk ost, spenatpaj, bröd, smör, te, kaffe.

Då alla klarat av morgonrutinerna tog Rut med oss i Toyotan på en rundtur i omgivningarna. Hon visade oss ett antal tomter i området som var till salu. Hon visade oss olika aktiviteter som man kunde deltaga i området. Hon ville visa oss allt… Klockan blev nästan 13 innan vi vinkade adjö till dessa trevliga människor som bjöd på sig själva och allt vad de hade.

Efter en timmes åkande stannade vi till vid det stora templet igen. Bengt och Susanna hade aldrig sett något liknande, så vi gjorde en snabbvisit i området och i templet. Skrev våra namn på ett par takpannor igen. Väldigt, väldigt varmt den här dagen…

Tillbaka i Korat för en sen lunch vid ”Friends” vid 15-tiden. Vi bestämde att vi skulle träffas senare för en gemensam middag klockan 19, åtminstonde samlas då…

I och med det så fick vi en stund att slumra på fram till dess att det var dags att käka vår sista måltid tillsammans i Korat. Bengt och Susanna skulle åka till Hua Hin i morgon. Vi hade bestämt ”Big Chili” och så blev det. Maten var som alltid där, god, välsmakande och vällagat. Vi åt med god aptit. Tillbaka på hotellet vid 20-tiden. Tuk åkte hem till sig för att förbereda sin jobbardag, sin första jobbardag som gift kvinna… . Bengt Susanna och jag satt vid poolkanten och drack var sin öl, Susanna vin, innan vi gick upp och lade oss. Chauffören som skall ta dem till Hua Hin kommer nio i morgon bitti… God natt!!

23/7 måndag

Vaknade 07:30, frukost tillsammans med Susanna och Bengt runt 08:00, vinkade av dem ca: 09:00. De skulle åka med samma Van som hämtat vid flygplatsen… Hoppas de får en fin resa till Hua Hin, själv gick jag upp på rummet och skrev i dagboken.

Efter att skrivit ”i fatt” gick jag ner till lobbyn och betalade 30BHT för att använda internet datorn i en timme, det var lika slött och segt som de tidigare gånger jag provat. Slappade till 14:00 då Tuk ringde och sade att ”om en kvart kommer jag”, så jag gick ner och väntade på henne. Först åkte vi till hennes bank och tog ut pengar, sedan till en annan bank för att lösa in en check vi fått i gåvokuverten.

Nu var det dags att åka till Seow Seow och betala ”Dinner partyt”. Vi lunchade även där efter att vi gjort oss oskyldiga. Nästa stop den eftermiddagen var ” Wedding Studio” för att köpa några av de kort vi tidigare tagit i deras studio. Vi valde ut nio stycken vi tycke var bäst, 30BHT per styck!!. IT-Plaza var fjärde stoppet idag. Vi kollade var man kunde få foto CD’na från bröllopet kopierade. Vi ville även ha videofilmerna överförda till DVD skivor. Snart nog fann vi en liten disk med två unga grabbar som tydligen sysslade med lite allt möjligt. Att kopiera CD, 20BHT styck, att överföra mini VHS till DVD, 250BHT per styck. Detta skulle ta ca: 4 timmar, OK, taget…

Så vi åkte till hotellet och slappade ett tag, sedan åt vi middag på trottoaren mittemot hotellet. Åter till IT-Plaza… nej… videoöverföringen ännu ej klar, endast foto CD’na. Ok… vi betalade foto CD’na och bestämde att jag skulle hämta DVD’erna i morgon istället, vid lunchtid…

Tillbaka till hotellet… där var internet datorerna upptagna, vi åt var sin glass medans vi väntade. Glassen var lagom uppäten då en dator blev ledig. OJ!! Vad många bilder att kolla på :- ), det var riktigt kul, många var bra, riktigt bra… Det tog nästan en timme att kolla igenom alla. Tuk fick med sig de tre kopiorna hem. Hon åkte vid 22-tiden. Det blev bestämt att jag skjutsar henne till skolan och tar bilen till verkstaden efter att jag ätit frukost i morgon, sedan till IT-Plaza för att hämta DVD’erna. Klockan 22:45 somnade jag direkt.

24/7 tisdag

Idag ringde mobilen 06:30, jag gick ut till gatan och väntade på Tuk, ty hotell parkeringen var alldeles full, hotellet var ”invaderat” av ungdomar. Tuk ringde vid 07:00 och meddelade att hon kommer om 10 minuter. Grannens pojk var med även denna morgon. Jag hoppade in i bilen och det bar iväg i morgonrusningen. Jag släppte av dem båda vid Tuks skola. Tog mig tillbaka till hotellet för att äta frukost, var tillbaka prick 08:00 just i tid för att höra Thailands nationalsång som alltid spelades i media vid den här tiden, så görs även på kvällen.

Matsalen var full av ungdomar som skyndade sig att få i sig maten, deras små bussar stod och väntade… Jag fann en plats att sitta och innan jag ätit klart var det nästan tomt i matsalen. Gick upp på rummet och avslutade mina morgon sysslor och gav mig sedan ut i trafiken igen, nu var det dags att lämna bilen på verkstan.

Mekanikern var på plats, redo att sätta igång då jag kom. Jag lät Tuk prata med honom via min mobil, det skulle ta ca: 1 timme. Den timmen fördrev jag genom att vandra bortåt och förbi ”The Mall” som inte hade öppnat ännu… Satt en stund utanför och kollade på folk, på allt liv och rörelse runt omkring mig. Klockan närmade sig 10:00 och jag rörde mig mot verkstan igen. Bilen var fixad och klar, behövde bara betala 600BHT som var sagt tidigare, då var även förardörrens lås fixat… Bra… Åkte till IT-Plaza… hittade en parkeringsplats omg. Tänkte att jag fikar där mens jag väntar på att DVD’erna skall bli klara… men kvinnan säger ”no, no café”. Alltså fick jag hitta mitt kaffe någon annanstans. Tuk ringde och frågade hur det gått, vi bestämde att jag skulle hämta henne vid 15-tiden.

Jag lät bilen stå kvar vid IT-Plazas parkering och gick till Klang 2 där jag nu sitter och skriver ”i fatt” igen. På plan fyra finns ett ställe man kan få kaffe på. Här är det ganska lite med folk i rörelse, än så länge. Några skolpojkar sitter vid bordet bredvid mitt, kollar in mig och skrattar en del… en vanlig reaktion hos ungdomar… Går tillbaka till IT-Plaza och får till svar att DVD’erna ännu inte är riktigt klara. Får vänta ytterligare 30 minuter. Det tog en stund för mig att fatta att de inte var riktigt klara ännu, Tuk svarade inte heller då jag provade att ringa henne. Sitter nu ner och bara väntar på att tiden skall gå. Ett band var klart, det blev tydligen två DVD’er av det bandet. Killen visade att de funkade i hans bärbara pc… Det lilla jag såg, såg bra ut :- ). Jag ringde Tuk igen och nu svarade hon, hon talade om för killen vid disken vad det var jag ville, nu var det bara 15 minuter kvar att vänta, strosade runt ett tag till för att små småningom bli invinkad till disken då den sista DVD’n var klar.

Åkte till hotellet för en sen lunch. Tillbaka på rummet kontaktade jag Tuk och undrade om jag skulle komma och hämta henne? Kanske fanns det möjlighet att kolla på DVD’erna där?, på skolan. Ja, det bestämdes så… 20 minuter senare parkerade jag utanför skolhus nummer 2 och gick upp på andra våningen och träffade Tuk och hennes kollegor. De hade en ny PC med dvd-spelare. Vi snabbkollade på de två skivorna, en från morgon ceremonin och en från dinner partyt, helt ok kvalitet… Jag släppte av Tuk utanför hennes soi och åkte till hotellet, Tuk ringer då hon är klar.

Vi nittontiden ringde hon och sade att hon skulle vara klar om en kvart. Jag gick ner till bilen i lagom tid för att kunna vara där i tid, backade in i hennes soi. Hon kom nästan omgående… Vi bestämde, eller Tuk bestämde, att kvällens restaurang blir den som ligger in bakom ”Lotus”. Genom de smala gatorna letade vi oss fram till restaurangen och åt en mycket god middag, rekommenderas å de varmaste… På tillbakavägen stannade vi till på ”Lotus” och handlade en del saker, bl.a. yoghurt och äpplen för frukost till torsdag morgon då vi skall åka till Bangkok. Vi skall ta bussen vid 05:00, så då är det upp tidigt som gäller… ingen hotellfrukost då inte. Klockan hade hunnit bli över 22 så vi sade god natt på hotellparkeringen, läste några kapitel i min bok, somnade omkr. 23:30

25/7 onsdag

Idag sov jag länge, inga ”måsten” nu direkt på morgonen. Frukostmatsalen var nästan full den här morgonen också, fast det inte var så många bilar på hotell parkeringen. Ett av borden, vid de välvda öppningarna i väggen, ut mot parkeringen var ledigt, jag tog det… Fick en känsla av att personalen stirrade på mig… att de kanske inte tyckte att jag skulle sitta där… det kom även tre Thaimän och sneglade på ”mitt” bord, men placerade sig vid bordet alldeles bredvid det jag satt vid. Då jag ätit en del av frukosten och en av servitriserna kom och plockade undan en av mina tallrikar så ställde hon fram det askfat som stått skymt bakom det ställ med servetter och tandpetare som är vanliga, nästan obligatoriska, på alla restaurangbord i Thailand.

Som om hon ville tala om för mig att det här bordet är minsann för rökare, kanske därför som de tre Thaimännen sneglat också… såg att de gick ut på parkeringen för att röka efter att de ätit färdigt. Senare såg jag att det var placerat askfat på alla de tre borden utefter den delen av väggen. Gick upp på rummet och läste några kapitel i den medhavda boken.

Städpatrullen dök snart nog upp och fixade rummet, då de lämnat rummet sorterade jag mina grejer, vad som skulle med till Bangkok och vad som skulle vara kvar. Bengt ringde och kollade läget, de låg för tillfället och vilade under ett strandparasoll med var sin ”paraplydrink” i handen, varmt och fint i Hua Hin sade han. Det var även en del ”nasare” som hade besvärat dem på stranden, de ville sälja en det ena och en det andra. Just då han ringde var det en som målade Susannas naglar, mot ersättning naturligtvis…

Jag åt upp melonhalvan som legat i kylen snart en vecka, även Pomélon som låg där. Resten knöts omsorgsfullt in i en plastpåse för att förhindra att få rummet invaderat av myror. Klockan närmade sig 13:00 och jag skulle just till att dra på mig byxorna och gå ut för att få mig lite lunch då en kraftig smäll hördes och en kvinna skrek högt, sekunderna senare vräkte regnet ner under några minuter, samt att det åskade igen.

Min lunch fick idag bli här på hotellet beslutade jag. Luften kändes inte så het som tidigare då jag tog trapporna ner till matsalen, det fläktade rejält i trapphuset. Regnet hade minskat i sin intensitet och nu var det mer ”normalt”, efter Svenska mått mätt. Jag beställde kyckling sandwich, kaffe och ett glas vatten, skrev i dagboken efter att intagit lunchen. Då såg jag en bekant figur närma sig ingången. I en cykel tuk-tuk satt en vithårig mager gammal man, hållandes ett plastskynke framför sig som skydd mot regent. Han fick hjälp uppför trappan av sin ”trampande” chaufför. Detta var samme man som jag sett de andra gångerna, från första gången 2003, jag besökt hotellet.

Sten hade vid något tillfälle berättat att han var Dansk som bosatt sig här i Korat. Jag hade faktiskt tidigare funderat på om han fortfarande levde eller ej… det gjorde han alltså, skröpligare… men så är det här i livet.

Fyra Thaimän med svarta byxor och kritvita skjortor kom in och satte sig vid ett av borden, då blev det minsann fart på personalen. Männen fick ”kunglig” uppvaktning och service, kanske stamkunder, eller politiker, kanske celebriteter från det högre samhälls skiktet… efter ett tag anslöt aven två andra män. De var klädda i gula tröjor och svarta byxor… Det har gått en halvtimme nu och det har slutat regna, solen försöker bryta sig igenom molntäcket för att torka bort allt det fuktiga och våta.

Jag gick tillbaka till rummet och läste en stund igen. Packade min väska. Tuk kom vid 16-tiden och hämtade den och körde den hem till sig. Ringde vid 17-tiden och sade att hon kommer senare. Jag hann läsa ut boken innan hon ringde igen och sade att nu var hon på väg. Jag gick ut på gatan utanför hotellet och väntade på henne, snart kom hon gående, vi gick till den lilla restaurangen just intill… men den var stängd. Vi valde att gå till Nois Pizza Shop istället. Tuk valde ris och räkor, jag en pizza…

Tillbaka på hotellet strax efter 20:00. Vi började fylla i pappren till ambassaden. Jag hjälpte henne med det första, tog en dusch då hon fyllde i den andra blanketten. Det var visst bara två den här gången som skulle fyllas i. Vi lade oss tidigt, vi skulle gå upp 04:45… strax somnade vi båda sött! !

26/7 torsdag

Vi var ute på gatan vid 05:00 och väntade på den tuk-tuk vi beställt i går kväll… den kom i tid och tog oss till buss stationen. Vi köpte våra biljetter och gick till bussen, utanför stod två kvinnor och delade ut kaffe, te, mackor och sålde godis och frukt att ta med på resan. Bussen blev inte ens fylld till en tredjedel. Vi kom iväg något försenat, båda försökte vi sova, men slumrade bara till lite då och då… Då vi passerat ”gamla” flygplatsen blev det trafikstockning, så sista biten in i Bangkok var frustrerande… När vi äntligen kom fram till buss stationen var vi båda nog så nödiga. Men... så fort vi satt fötterna på marken utanför bussen frågade flera olika män om vi ville ha taxi. Toilet sade jag lite oartigt och började gå mot toan. Tuk gick in först då jag stod kvar utanför och kollade våra väskor, sedan bytte vi och jag gick in och hon vaktade väskorna. Då jag kom tillbaka hade en av männen övertalat Tuk om att det var hans taxi vi skulle använda.

Han var en ganska stor och kraftig för att vara Thai. Svettades ymnigt i den varma förmiddagen, klockan var föresten bara 08:25… Tuk sade åt honom att vi hade bråttom, han var väldigt skicklig på att köra i den täta morgon trafiken, vi blev stående åtskilliga gånger i köerna, men vi kom fram till ambassaden 09:20. Bra… Jag gick till toan igen, på vägen ut mötte jag Peter!! De hade kommit precis efter mig och Tuk. Tillsammans gick vi upp till, eller tog hissen upp till tjugonde våningen där ambassaden är belägen. På tjugonde sade de åt oss att åka ner till nittonde… vi satt där ett tag tills vi fick klart för oss att vi var på fel ställe. Upp till tjugonde igen… Tuk ställde sig i kö för att få kö-nummer… Sedan till ett annat rum för att få ett datum för intervju. Tuk fick 8/10 14:00, Kai fick 9/10 14:00, så de är tvungna att vara i Bangkok i två dagar…

Klockan 12 var vi äntligen nere och ute igen, en taxi till hotellet, tog ca: en timme i den myllrande Bangkok trafiken. Efter incheckning gick vi ut för att äta en sen lunch. Vi fann en Israelisk liten restaurang… Vi åt Thaifood… sedan tillbaka till rummet för att relaxa efter en lång dag. Vi slumrade en dryg timme för att sedan gå ut och kolla på marknaden. Vi strosade runt bland stånden och gatorna, där fanns verkligen allt att köpa. Vi kollade in vilken restaurang vi skulle äta på, men efter att ha sett ett ställe där man grillade kyckling… mmmmm, så köpte vi nygrillade sådan, ”sticky rice”, såser, dryck och dessert. Vi tog oss med allt till rummet och åt med god aptit. 200BHT… kanon!! Vi kollade på två filmer på tv’n innan vi lade oss att sova… Sova förresten… det var inte så lätt. Utanför hotellet fanns en stor öppen plats, där pågick politiska manifestationer och protest tal… mycket hög, väldigt hög, ljudvolym… Talarna avbytte varandra och detta höll på in över midnatt. Vi somnade så småningom fram på småtimmarna…

Fortsättning 6 följer…

Tack för en intressant tråd Thure!

Mvh

BBJ

hej,

tack för en mycket bra tråd, man lär sig mycket.

väldigt givande interessant och spännande,

hälsa din fru och tacka så mycket.

mvh challenger98

Fortsättning 6

27/7 fredag

05:15 vaknade jag av att någon bankade på alla rumsdörrarna, och skrek något på Thai, det lät som ett namn… slumrade till igen… Morgon rutiner avklarade och vi var nere vid frukosten runt 07:30. Van killen ringde Tuk och sade att han kunde komma tidigare, sagt och gjort, alla var klara… Vi kom iväg 09:30… mot Hua Hin… ;:- )

Efter ca: halva resan söderut tog vi en liten rast, stannade kanske 40 minuter, vi kunde inte åka med en gång, ty polisen rensade vägen från trafikanter för någon specialtransport som var på väg… alla trodde att det var de kungliga som skulle komma… men det visade sig vara något annat. Två polisbilar, sedan kom det fyra bussar med ungdomar, sedan ytterligare en polisbil. Då de passerat kunde vi åka igen. Ca: 10 mil kvar.

13:00 var vi framme vid hotellet, Bengt och Susanna låg vid polen. Vi checkade in och sedan ner till restaurangen för en sen lunch. Bengt följde med Tuk och mig på en promenad på stranden, vi kollade ut en restaurang där vi räknade med att äta senare alla fyra.

Bengt gick tillbaka till hotellet och jag och Tuk fortsatte vår promenad. När vi kom tillbaka låg Bengt och Susanna kvar vid polen, vi gick upp och bytte till badkläder och sedan testade vi polen… härligt…

Efter poolbad och drink gick Tuk och jag till stranden. Tuk ”vaktade” då jag gick ner till vågorna… varmt vatten, nog 30 grader… härligt… Tuk provade detsamma då jag kom upp och avlöste henne på stranden. Tillbaka på rummet för dusch och tupplur. Vi träffade Susanna och Bengt igen i lobbyn 18:30. Tillsammans gick vi till den strandrestaurang vi kollat upp tidigare.

Vi åt en härlig middag… seafood… kanongott. Ute vid havs horisonten såg vi massor av fiskebåtar som tänt sina lanternor, och sina lampor för att locka till sig fiskarna, det var nästan fullmåne…

Vi avslutade middagen och gick vidare till en liten pub i närheten och beställde öl, drinkar och glass… Sedan satt vi inne på Bengt och Susannas rum och pratade, Susanna visade vad hon shoppat… God natt!!

28/7 lördag

Natten passerade lugnt och tyst, sov gott och utan avbrott. Molnigt, men solen försökte tränga igenom, lyckades inte riktigt. Men det var varmt ändå… frukosten på det här hotellet var bra, mycket bra… för att bre på lite… i dag skall vi hyra en moppe / motorcykel och ta oss in till Hua Hin och shoppa lite. Klockan 10 träffade vi den kvinna som hyrde ut den automatväxlade lilla Honda motorcykeln. Jag testade en vända innan Tuk hoppade upp bakom mig. Hondan var lättkörd, bara gasa och bromsa… Det var lite nervöst att ge sig ut, man känner sig väldigt oskyddad, samt att man är fortfarande lite osäker på vänstertrafiken. Men, tar man det lugnt så fixar det sig, efter ett tag lugnade jag ner mig och var inte nervös längre.

Vi parkerade utefter genomfarts gatan i centrum. Precis utanför en glasögonbutik, så nu kunde Tuk få sina glasögon åtskruvade, snart fixat… kostade inget…

Vi strosade framåt utefter gatan, kollade in på några sidogator, Tuk letade efter ett par shorts på ett ställe, men icke… fel storlek. Vi besökte en stor inomhus marknad… inget där heller. Vidare till en annan sidogata, kollade in i en liten klädshop. Tuk provade ett antal därinne, bestämde sig sedan för ett par. Efter detta köpte vi torkad fisk av olika slag att ta med tillbaka till Korat. Tillbaka till Hondan, tog på oss hjälmarna och tillbaka till hotellet. Vi lunchade tillsammans med Bengt och Susanna. Tillsammans gick vi sedan ner till stranden för att ta oss ett dopp, och eventuellt få tillfälle att köpa de klockor som jag hade beställning på hemifrån.

Det tog kanske 8 minuter innan klockförsäljarna kom, de var två stycken. En bar en platt väska som han kunde vika upp och visa sina varor. Den andra hade en slags bag innehållandes hans klockor. Sedan började budgivningen, jag hade satt ett tak för hur mycket jag ville betala. Mannen med den vikbara väskan började… hans utgångsbud var lite mer än dubbelt av vad jag kunde tänka mig att betala. Efter att buden skickats fram och tillbaka emellan oss enades vi så småningom. Trehundra Bath under mitt ”tak” per styck… det var jag nöjd med, kanske var försäljaren också nöjd… vet inte, men enligt honom, vad han sade till oss då, så gick det jämnt ut för honom. Det är väl sånt som de måste säga, inte säljer han med förlust inte…

Efter köpslåendet gick vi ner till det varma vattnet… härligt… sedan slappade vi på rummet tills vi skulle träffa Bengt och Susanna igen. Vid 17-tiden tog vi en taxi till Hua Hin. Vi for in och kollade kvällsmarknaderna, hittade en hel del faktiskt att ta med till nära och kära hemma i Sverige… Bengt och Susanna tog med oss till en restaurang som var byggd på pålar och sträckte sig, kanske 50 meter ut i vattnet.

En helt underbar kväll och supergod mat. Sedan via en matbutik där vi köpte lite ätbart till vår fisketur i morgon bitti. Tuk ringde till samma chaffis som hade skjutsat oss tidigare. Utanför polisstationen bestämdes det att vi skulle ses. Han kom körandes samtidigt som vi kom fram till mötesplatsen. Vi satt tillsammans och pratade på rummet alla fyra en stund innan vi sade god natt.

29/7 söndag

Efter frukost idag träffades vi igen för att gemensamt åka ut med en fiskebåt. Fiskebåten var en liten öppen träbåt med två master som det låg långa störar lutade mot, samt två ställningar med lysrör ut över vattnet och den gröna strålkastaren som tydligen alla fiskebåtar var utrustade med, att användas vi mörker fisket. Durken var väldigt högt upp… eller var det relingen som var låg… i vilket fall som helst så var det endast en två decimeter hög reling som hindrade sakerna från att åka ner i vattnet, över bord…

Båten drevs med en slags utombordsmotor som satt fästad högt upp, hängde i en slags vagga så att den kunde vridas och höjas och sänkas i önskad riktning. Den hade en lång, kanske 2 - 3 meter lång, propelleraxel. Vi klev ombord och båten sköts ut i vattnet. Fiskargubben startade motorn och hans son? satte sig längst fram. Det gungade en hel del, dyningar, blåste inte så mycket. 10 minuters motorfärd, sedan började fisket. Tuk började må illa… det var bara att ta upp spöna och åka in med damerna… sedan åkte karlarna ut igen… gubben tog extra betalt för den resan… Bengt fick en fisk, fiskargubben fyra och sonen en. Själv fick jag inte ett endaste dugg… mer än en massa solbränna. Klockan 13 var vi tillbaka på hotellet och lunchade med tjejerna.

Svalkade av oss i polen, vi gick också ner till havet och njöt av de varma vågorna ett tag. Peter och Kai vaktade våra grejor under tiden, så att vi kunde vara i vattnet samtidigt… Efter havsdoppet tillbringade vi ytterligare tid vid polen tillsammans med Bengt och Susanna. Det var annars meningen att vi skulle besökt kungens palats… men på grund av den stora Buddisthelgen var det stängt idag. Sista kvällen i Hua Hin… vid 17-tiden gick vi till våra rum för att fixa till oss för middagen. Vi träffades i lobbyn runt 18-tiden och gick sedan ca: 300 meter till ”Unos”, en restaurang vi tidigare endast intagit flytande föda på. Nu skulle vi även testa deras fasta…

Vi beställde och fick in vår mat och kunde bara konstatera att det smakade utsökt igen. Efter ett tag, innan vi ätit färdigt, kom även Kai, Peter och hans familj. Tuk ville ha musiken de spelat i bakgrunden då vi åt, vi kollade i CD-stället som fanns vid bardisken. Ett antal CD’n för försäljning, kostade 199Bht styck. Hon hittade ingen med just de låtarna på men köpte en annan istället, som ett minne av vår vistelse där på Ta-kiab Beach Resort Hotel i Hua Hin… tillbaka på hotellet så checkade vi ut innan vi gick upp och lade oss, clearade all så att det skulle gå smidigare i morgon bitti. Packade våra saker och kollade på en tv-film. Somnade ovaggade båda två…

Fortsättning 7 följer…

Fortsättning 7

30/7 måndag

Vaknade fem minuter innan väckarklockan ringde 04:45…

Morgonrutiner avklarade omkr. 05:20, så vi gick ner och inväntade Lindgrens. Trots att de inhandlat så mycket hade de endast en papperskasse utöver sina resväskor, gissar att de fick pressa ganska ordentligt innan de fick väsklocken i lås. Taxin kom inte med en gång, den var kanske fem minuter sen… Men väl inne i den lilla Toyota bussen bar det av med väldig fart, hej vad det gick… Chauffören körde som om han var i ledningen i ett F1-lopp. Han stannade efter en dryg timme för att gå på toa, sedan plattan i botten igen… Vi var i Bangkok före 09:00… bra… Vi följde med Bengt och Susanna in till terminalhallen. En sista frukost tillsammans innan de skulle åka tillbaka till Sverige. Först gick vi till en restaurang på översta våningen, launchen… phu... vad dyrt… 90Bht för en Pepsi, 135 för en minikopp kaffe. Vi gick därifrån för att leta upp något annat ställe. Tuk frågade, fick till svar att det på tredje våningen fanns flera olika restauranger att välja på. Vi tog rullbanden nedåt och fann snart en lämplig att äta frukost på… Här var det ”humana” priser också… Vi sade hejdå och på återseende utanför restaurangen. Det har varit jättetrevligt och kul att de kom ner till vårt bröllop!

Tuk och Jag fortsatte ner en våning till… till alla de taxibilar som väntade på kunder. Inte mycket folk i rörelse idag. Thailändarna har långhelg, 4 dagar den här helgen. Buddhist Length är en av de stora Buddhist högtiderna under året. Folk kommer med gåvor till templen och sedan visar sig inte munkarna utomhus under lång tid. Normalt skall Buddhisten inte döda djur, dricka alkohol, äta kött, under samma period, i alla fall inte under helgerna, blev jag informerad om…

Väl vid taxibilarna försökte vi välja den vi ville ha… men icke… föraren pekade bortåt… vi var tvungna att ta den som anvisades oss… och det kostade 50Bht extra. Inne i taxin började genast föraren att försöka övertala oss att han skulle vara den som körde oss till Korat. En bussbiljett till Korat kostar ca: 200Bht, medan taxin ca: 3000, så valet är ganska lätt. Och med den busslinjen vi åker med som går direkt utan stopp någonstans tar det ungefär samma tid som med en taxi. Tuk förklarade att chaffisen meddelat att han tar en annan väg till buss stationen… ”för att det kanske är trafik stockning”… Ingen av oss trodde på honom, vi såg båda att det var ovanligt lite trafik. Taxametern har sin taxa beräknad på avstånd, inte tid, så klart han tar en längre väg, när det är mindre trafik… Det tog oss nästan en timme att komma fram till Moshit, då var vi rejält irriterade på föraren… så lång tid har det aldrig tagit… varken tidigare eller senare…

Inne i den stora hallen vid buss stationen var det inte heller speciellt mycket folk i rörelse, betydligt mindre än vid de tidigare tillfällen jag varit där. Vi köpte våra biljetter och gick till bussen. Samma minut(10:30) som vi satte oss tillrätta i de bekväma stolarna startade bussen och vi var på väg tillbaka till Korat. 13:15 klev vi av utanför ”The Mall” och anlitade en tuk-tuk för den sista biten till hotellet. Tuk klev av utanför ”sin” Soi. Hon skulle komma senare med min väska, och vi skulle även gå ut och äta middag senare. Jag checkade in och betalade 3020Bht för resten av veckan, jag åker ju hem den 4’e augusti. Nu sitter jag i matsalen igen och skriver ifatt i dagboken, har precis ätit en liten lunch, omelett och kaffe. Den skröplige gamle mannen har precis lämnat matsalen efter sina obligatoriska öl…

Jag skall gå upp på rummet nu och slappa tills Tuk kommer. Då hon ringde och hade kommit gick jag och tog min väska ur bilen och bar upp den till rummet. Vi gick ner till en av de små trottoar restaurangerna och åt en enkel middag. Sedan kaffe och glass som dessert på hotellet. Vi gick och lade oss tidigt efter en mycket lång dag… god natt.

31/7 tisdag

Vi vaknade tidigt, låg länge och slöade innan vi tog en snabb dusch. Frukost i hotellmatsalen klarades av och vi gav oss iväg för att köpa presenter till munkarna. Tuk köpte et färdigpackat ”set” och två förpackningar med lysrör att ge till dem. Efter det inköpet parkerade vi på Klang1’s parkering. Vi gick ”Wedding studio” och betalade den foto-CD med våra bröllops kort. Sedan till en fotoaffär där man framkallar digitala bilder till papperskopior. Vi valde ut en massa kort, både från morgon ceremonin och middagen senare på kvällen. Medan vi väntade på framkallning av bilderna så gick vi till Klang1 och fikade, köpte en karta över Thailand att ta med hem. Tillbaka hos fotohandlaren, där höll de just på med att sätta in de sista korten i albumet. 1120Bht kostade kalaset…

Nu var det dags att åka till templet och skänka de presenter vi köpt. Till ett tempel jag aldrig varit förut. Tuk och jag gick med gåvorna till templet och en av de äldre munkarna följde med oss in för att motta gåvorna. Sedan gick vi till en Buddha och hedrade honom. Köpte rökelse och blommor att ge till Ya Mo. Det satt en spåkvinna under ett träd, vi lät henne spå mig i sina Tarot kort, endast 40Bht, som hittat… Vi tog oss tillbaka till hotellet och kollade igenom korten igen. Gick till ”Pizza Shop” för en lätt lunch, minipizzor… Noi fick min utlästa bok till sitt ”bibliotek” Tuk åkte till de ”sina” för några timmar på eftermiddagen, vi skall ses senare igen.

Klockan blev 19:00 innan hon ringde och sade att hon kommer. Jag gick ner och väntade vid parkeringen. Då han parkerat bilen gick vi till den lilla restaurangen just till vänster om infarten till hotellet. Efter avslutad middag tog vi upp de saker från hennes bil som skulle upp på hotellrummet, bl.a. den stora bröllopsbilden…

Vi gick ner till bilen igen och for i väg till marknaden. Nu parkerade vi på den stora parkering som ligger i princip bakom Klang2(nästan). Vi hade inte menat riktigt samma marknad… men det gjorde inte så mycket. Vi gick igenom marknaden, men inget av det vi skulle ha fanns där, vi gick in på Klang2. Där fann vi brun packtejp, där fanns det cellplast. Jag hade tänkt slå in bröllopstavlan med cellplast så att den skulle klara flygresan hem… Vidare till ”Night Bazar”… efter lite letande så fann vi några lämpliga presenter att ta med till Sverige. Även melon och några slags friterade köttbullar till Tuk. Lång promenad tillbaka till bilen, det blev svettigt i den varma kvällsluften… På rummet åt vi ”köttbullar”, melon och provade det vin som Tuk sparat till min ankomst. Ett något sött vitt vin… vi gick till sängs ca: 23:00

1/8 onsdag

Vaknade tidigt av röster ute från korridoren, klockan var omkring 05:30, en halvtimme innan klockan skulle väcka oss. Jag gick upp och flyttade min lilla mindre väska närmare sängen. Tuk gick upp efter en liten stund och duschade. Jag gömde hennes present under min kudde. Det är hennes födelsedag idag… Tuk kom snart nyduschad ut från duschen. Jag sjöng ”Happy Birthday” för henne och överräckte hennes present, ett spelande kort som jag på insidan satt fast ett litet paket innehållande ett par örhängen, små droppar av guld.

Jag tror hon blev glad över dem, satt fint på henne… Ca: 07:00 lämnade hon mig att sova vidare, själv skulle hon åka och jobba… hur länge visste hon inte säkert. Jag somnade om igen och först vid 08:15 gick jag ner till frukostmatsalen, satt sedan kvar vid mitt bord och skrev i dagboken. Strax efter nio ringde hon och sade att hon skulle jobba till ungefär 13:30, vi skulle ses då igen. Efter ifatt skrivandet i dagboken gick jag tillbaka till rummet och klarade av morgonrutinerna… Vad skulle jag nu ta mig till?? Ok… jag beslutade, efter en stunds överläggande med mig själv, att ta en promenad till Klang2 igen. Och inhandla nåt mer att använda till förpackning av tavlan, då går tiden med det ett tag.

Det är nästan lika fantastiskt att gå på trottoarerna nu som den första gången, åtminstånde om man inte har bråttom… Det finns så mycket att kolla på som man inte är van vid att se då man går på trottoarer. Jag var lite tidig med min promenad till Klang2, var tio minuter för tidig, så jag satte mig på en bänk där utanför ingången, skrev några rader i dagboken medans jag väntade… De stora skjutdörrarna av glas gled upp omkring några få minuter före öppningstid och folk strömmade in. Väntade en stund på att värsta trängseln skulle ebba ut.

Rulltrappan upp till de övre våningarna, fann det jag skulle köpa och gick ner igen. Promenaden tillbaka till hotellet var snart avklarad, kom upp på rummet och såg att städerskorna ännu inte hade fixat mitt rum. Kollade på en film och slöade en stund. Kaffetarmen gjorde sig påmind, så jag stängde av tv’n och gick ner i matsalen, innan jag hunnit bestämma mig för ett bord ringde telefonen i fickan på låret. Det var Tuk som berättade att hon inte skulle äta lunch på skolan, hon skulle komma till hotellet och plocka upp mig omkring 13:15. Tuk berättade även att hon inte fått tag på Kai och Peter för att berätta att hennes kollega Richard inte var i skolan idag, Richard var den som kunde berätta för mig/oss om vad som gäller angående att äga, köpa land i Thailand.

Jag satte mig vid ett bord och beställde in kaffe och jordgubbsglass. Även jag provade att ringa till Peter och Kai… inget svar… Skickade ett sms där jag talade om att Tuk och jag ämnade oss till ”Land Office” för att få den information vi sökte, få den direkt från källan, så att säga. Mobilen deras var i alla fall påslagen… fick svar att sms’et var levererat. Jag fick in mitt kaffe och min glass… Smakade fint… Skrev mer i min dagbok medans jag väntade på att tiden skulle gå… och ev. att Peter/Kai skulle höra av sig. Beställde in ytterligare in en kopp. Klockan är nu 13:05 så nu kommer snart Tuk för att plocka upp mig.

Telefonen ringde… Jag svarade helt automatiskt: ”Hello Darling”… men det var Kai som var i andra änden, så hon fick sig ett gott skratt, pratade en stund, sedan kom Peter och vi surrade en stund. De var fortfarande i Kai’s by och fixade i ordning efter begravningen av ”Grandfather” Troligtvis hinner de inte in till i em… Får se vad de beslutar, kanske går vi till Land Office i morgon istället. Ingenting är förutbestämt eller planeringsbart, så att vara flexibel är en förutsättning för att det skall funka här i Thailand.

Tuk kom ca: 13:30, vi åkte till ”Friends”, Rob och Ducky’s ställe, och åt en snabb lunch. Tuk och Kai hade bestämt att vi går till Land Office här i Korat, de går till Land Office i hennes by/distrikt. Vi parkerade snart nog i ett kvarter där många olika myndigheter har sina kontor. Mycket varmt och stark sol den här eftermiddagen. Tuk frågade, och snart satt vi och pratade med en kvinna bakom ett stort svart skrivbord med grå stålrörsben, svalt och skönt i den lite bullrida lokalen. Tuk fick svar på alla de frågor vi hade och kände sig betydligt lugnare nu då hon vet hur det funkar med landköp/ägande i Thailand.

Ut i den heta eftermiddagen igen, nu var det dags att ta en tur till Lotus, ett varuhus med bra priser, över lag bra produkter och har allt en familj behöver. Det här Lotus ligger snett mitt emot The Mall. Vi fick vår parkeringsbiljett och fann en plats nästan omgående. Luften, som stod still, var full av avgaser i det varma parkerings huset. Skönt att komma in i ”kylan” igen. Det var tänkt att jag skulle köpa något till barnbarna… vi kollade runt. Det fick bli en radiostyrd bil igen, och kläder. Jag såg vid konditorivarorna en liten söt tårta som jag köpte till Tuk.

Födelsedagstårta… Jag hade tidigare sagt att jag var sugen på grillad kyckling igen, efter den vi ätit i Bangkok… så vi frågade om det fanns någon där… nej… Styrde ut från parkeringen och tog oss hemåt, letade efter ett ställe där de grillade kycklingar… vi åkte förbi flera som inte hade grillen igång. Mycket trafik nu… lång kö vid trafikljusen, vid den stora korsningen vid järnvägsövergången, fick vänta länge… och endast en liten bit framåt ibland. Såg att en polis skymtade längre fram, senare såg vi att det hänt en liten olycka. Även jag låg för nära en framförvarande bil… och nuddade den… eller om den rullat lite bakåt, svårt att avgöra då man inte har sten koll. Väl förbi olycksplatsen så gick det snabbt undan igen. Tuk drog sig till minnes att hon sett ett ställe där de grillade… och …ja, de hade grillen igång och nu kunde vi äntligen köpa vår grillade kyckling. Tillbaka till hotellet där vi gick till den lilla restaurangen utanför och köpte lite ris, lånade även en sked. Uppe på rummet kollade vi på en gammal film på tv och åt frukt(long kong?) Filmen var med Sean Connery, och en kvinnlig skådespelare som jag inte vet namnet på, den handlar om hur de kommer över en massa pengar i samband med millenium skiftet. Retar mig lite att jag inte kommer ihåg namnet på filmen nu… Efter frukt ätandet och filmtittande började kyckling ätandet… och födelsedagstårtan… Sade jag föresten att Tuk hade varit hemma en kort stund och hämtat snören till att förpacka tavlan med…

Kycklingen smakade bra, men inte var det som den i Bangkok inte. Vi packade in bröllopstavlan och knöt snöret så att man fick ett praktiskt handtag att hålla i. Tuk ringde och beställde upp kaffe och glass att äta ihop med tårtan. Det tog inte många minuter efter att vi ätit så blev Tuk magsjuk. Kraftiga magsmärtor och fick gå på toan åtskilliga gånger under kvällen innan vi senare somnade.

Fortsättning 8 följer…

Strålande berättelse.

Tack för att du delar med dig.

Respekt

Riktig bra berättelse. Filmen är nog Entrapment med Catherine Zeta-Jones.