One week millionaire

[Nerike]

Vi har väl alla stöt på dom dvs. dom som lever som miljonärer fast dom inte är det, dom lever som hundar hemma i Svedala.
Dom bor i den minsta lgh jobbar som fan unnar sig inget, allt för att spara pengar för en månads lux liv i LOS.
När dom är där ljuger dom hur dom bor i Sverige, vilken bil dom har och hur mycket pengar dom har mm.

 

Jag har en kompis som inte åker till LOS längre (har en fru nu), världens bästa kompis men en katastrof att resa med.
Han var verkligen one week millionaire, inte för att levde som en hund i Svedala och han ljög inte om sitt boende eller bil (Han har inget körkort).

 

Så när vi skulle åka ner till LOS så ville han hänga på, så av den anledningen att han inte levde som en hund i Svedala så var han inte gjord av pengar.

När vi väl var på plats i LOS framför allt i Pattis/Jomtien då brakade det loss, han hade glömt förra resan som han sa att inte skulle göra om igen.

 

Det söps och köptes lampor som värsta tuppen i en hönsgård, jag var med han några gånger men man orkade inte hålla det tempot.

Man visste när pengarna sinade då låg han på rummet med värsta fylleångesten/hangover i ett par dagar, skyllde alltid på nåt han hade ätit inte att det var alkoholen som var på väg ut ur kroppen.
(Har själv haft sådana dagar när man har supit lite för mycket, inte att pengarna var slut utan supit för mycket helt enkelt, dom dagarna undviker man nu för tiden, var mest när man var yngre)

 

Jag kommer att skriva olika episoder om min kompis liv som one week millionaire här, tar det i olika omgångar för det är många.
Och det jag kommer skriva är sanna saker, folk tror att man ljuger när man berättar dom men jag vet för jag var där.

 

Ni får gärna berätta era episoder om en one week millionaire, för jag tror dom är nog rätt lika dom min kompis gjorde.

 

  

 

[Wangthong]

Jag kan väl själv erkänna att man varit lite av en "one week millionare", på den gamla goda tiden. Så fort man kom ner till LOS kände man sig så glad och lycklig. Att känna denna glädje av att slippa ett inrutat liv i svedala gjorde att man svämmade över av känslor. De första veckorna sprack alltid budget och man fick dra ner på tempot för att inte hamna under isen både ekonomiskt och alkointagsmässigt.

 

Detta var efter några år ingen överraskning längre. För mig har det alltid varit så att jag får en massa energi av att komma till LOS. Första dagarna, veckan har jag ett väldigt litet behov av att sova. Detta hjälper naturligtvis till att hålla tempot igång. Även nu efter snart 40 år sedan första besöket i LOS har jag denna känsla, fast numera nedtonad.

 

Nu var det inte mig jag skulle berätta om utan en kille som verkligt gick in för detta, "one week millionare". Detta utspelade sig i slutet på 80-talet. En svensk kille (runt 30 år) kom varje år ned till Bangkok. Det första han gjorde efter att checkat in på hotell (oftast Crown) var att besöka soi cowboy. Gå in på en bar och ringa i klockan ett större antal gånger. Efter det rycket drog han vidare till andra ställen där spriten och pengarna fortsatte flöda. Han fick med sig några tjejer och besökte olika ställen runt stan. Efter ett antal dagar på det sättet brukade det hela avslutas med att han klappade ihop och fick tas in på sjukhus några dagar för avgiftning. 

 

Efter avgiftning var han spak och en helt annan människa. En annan sak som brukade inträffa var att alla pengar var borta. Detta spelade ingen roll då mamman tydligen var riktigt rik. På den tiden gick det inte så snabbt att föra över pengar utan det tog flera dagar. Eftersom detta tydligen inte var första gången detta inträffade visste många att pengar fanns och skulle komma. Därför kunde han låna för att klara uppehället. 

 

Jag träffade killen tre ggr om jag minns rätt. Första gången var när han nyss kom ner till Bangkok och började ringa i klockan. Pratade inte direkt med honom då annat än tackade för drinkarna. Andra gången var efter avgiftning. Vi satt då och pratade rätt länge och han berättade om sina besök i Thailand. Han åkte tydligen ner 3-4-5 ggr per år. Samma visa alla gånger. Jag träffade även andra som berättade om hans tidigare besök.

 

Tredje gången jag träffade honom var nog året efter. Då hade han gjort sin vända och varit avgiftad någon vecka. Nu var han som de flesta lugna turister. Han hade en tjej med sig och åkte ut på utflykter i landet. Tror att han lyckades hålla sig nykter efter avgiftningen och levde ett ganska normalt lugnt turistliv. Mamma fyllde på med pengar om behov uppstod så brist på pengar var det nog inte.