Förlängt uppehållstillstånd när förhållandet består!

[thaikonsult]

Enligt 5 kap. 16 § första stycket UtlL får en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, beviljas ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består. Det innebär att myndigheterna vid förlängningstillfället gör en ny prövning av förhållandet som låg till grund för det tidigare beviljade tillståndet.

I 5 kap. 16 § andra stycket anges att en utlänning som har familjeanknytning enligt 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket och som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppehållstillstånd. Om det finns särskilda skäl, får permanent uppehållstillstånd ges före tvåårsperiodens slut. Om förhållandet upphört kan tillstånd ändå beviljas under de förutsättningar som anges i paragrafens tredje stycke (se vidare nedan). Regeringen framhöll i motiven att två år inte är en absolut tidsperiod utan ett riktmärke för hur lång tiden för den uppskjutna invandringsprövningen bör vara. Liksom tidigare ska permanent uppehållstillstånd kunna beviljas före tvåårsperiodens utgång om omständigheterna talar för det. Så kan exempelvis vara fallet när parterna har gemensamma barn. Tiden för den uppskjutna invandringsprövningen kan också sättas längre än två år. Det kan vara motiverat exempelvis när förhållandet är instabilt eller när det har upphört och ytterligare tid krävs för att sökanden ska kunna etablera umgänge med barn i Sverige. Om ett första förhållande har upphört och sökanden därefter har inlett ett nytt förhållande, kan det också vara motiverat att sätta den sammanlagda tiden för uppskjuten invandringsprövning till längre än två år (se prop. 1999/2000:43 s. 63-64).

Såsom nämnts gavs i den praxis som gällde när lagregleringen infördes oftast två tillstånd om vardera ett år, innan permanent uppehållstillstånd beviljades (se prop. 1999/2000:43 s. 51). Numera beviljas i normalfallet istället ett första tillstånd gällande i två år. Möjligheten i 5 kap. 16 § andra stycket andra meningen att i en förlängningssituation p.g.a. särskilda skäl bevilja permanent uppehållstillstånd får därmed endast en marginell betydelse, eftersom det är i ett fåtal fall det första tillståndet beviljats för en kortare tidsperiod och bestämmelsen därmed kan komma att aktualiseras. När ett medföljande barn ska beviljas förlängt uppehållstillstånd krävs normalt inte något medgivande från annan förälder som har del i vårdnaden (jfr 5 kap. 17 § andra stycket UtlL). Det medgivande som lämnats när det första tillståndet beviljades får anses omfatta även förlängningssituationen.

Tidpunkt för förlängningsansökan

En ansökan om förlängt uppehållstillstånd vid uppskjuten invandringsprövning, enligt 5 kap. 16 § UtlL, ges in innan det tidigare tillståndet upphört att gälla. När fortsatt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas ges i så fall uppehållstillstånd från dagen efter det att det tidigare tillståndet upphörde att gälla. Vid permanent uppehållstillstånd anges ingen giltighetstid. Permanent uppehållstillstånd gäller alltid från beslutsdagen. Ett beslut att bevilja permanent uppehållstillstånd bör därför inte tas förrän det tidigare tidsbegränsade uppehållstillståndet löpt ut.

I de fall en ansökan om uppehållstillstånd kommer in efter det att det tidigare tillståndet upphört att gälla, är frågan om ansökan ändå är att betrakta som en förlängning och därmed ska hanteras enligt regelverket i 5 kap. 16 § UtlL. Om ansökan endast är några dagar försenad finns normalt ingen orsak att ifrågasätta att det är fråga om en förlängning. När en längre tidsperiod förflutit sedan det tidigare tillståndet upphörde att gälla får en bedömning göras av vilka omständigheter som föranlett att ansökan försenats. Någon exakt tidsgräns för när en ansökan inte längre är att betrakta som en förlängning går inte att ange. Men ju längre tid som förflutit från att det tidigare tillståndet upphört att gälla till en ny ansökan inkommer, desto högre krav torde ställas på de omständigheter som föranlett förseningen, för att ansökan ändå ska vara att betrakta som en förlängning.

Enbart det faktum att sökanden inte känt till att han eller hon behövt ansökaom förnyat uppehållstillstånd kan, då fråga är om en längre tidsperiod, inte godtas.

När en förlängningsansökan inkommit efter det att det tidigare tillståndet gått ut, och ett nytt tidsbegränsat tillstånd beviljas, ges det från ansökningsdagen. Permanent uppehållstillstånd gäller som nämnts från beslutsdagen.

Om en ansökan inte är att betrakta som en förlängning i enlighet med 5 kap. 16 § UtlL, kan den ändå komma att bifallas med hänsyn till de grunder för att bevilja ett första tillstånd som återfinns i UtlL. Om den sökande fortfarande åberopar samma anknytning som låg till grund för det första tillståndet, men ingen rimlig förklaring lämnats till den alltför sena ansökan om förlängt tillstånd, kan ändå anknytningen ifråga komma att ligga till grund för ett nytt tillstånd. I sådana fall ges normalt, som vid andra förstagångsansökningar, tidsbegränsat uppehållstillstånd med giltighetstid från beslutsdagen (förutsatt att paret fortfarande inte stadigvarande sammanlevt utomlands). Dock får även bedömas om ansökan med hänsyn till 5 kap. 18 § UtlL kan beviljas, fastän utlänningen befinner sig i Sverige.

(En ansökan om förlängt uppehållstillstånd vid uppskjuten invandringsprövning är enligt 5 kap. 18 § andra stycket 3 UtlL undantagen från huvudregeln att ansökan ska ges in och beviljas före inresan i landet.)

När en förlängningsansökan lämnas in för sent kan det innebära att personen kommit att ha vistats illegalt i Sverige. Det framgår av huvudregeln i 20 kap. 1 § första stycket UtlL att till böter döms en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig i Sverige utan föreskrivet tillstånd och utan att utlänningen har ansökt om sådant tillstånd. I andra stycket anges att i ringa fall ska åtal för brott enligt denna paragraf inte väckas annat än om det är motiverat från allmän synpunkt. När en illegal vistelse kommer till Migrationsverkets kännedom polisanmäls vistelsen. Om det endast är fråga om en kortare tidsperiod, kan dock polisanmälan underlåtas. En ansökan om förlängt uppehållstillstånd ska som framgått lämnas in innan det tidigare tillståndet upphört att gälla. Om ansökan lämnas in alltför tidigt innan det tidigare beviljade uppehållstillståndet upphör att gälla bör en sådan ansökan dock normalt avvisas. Detta eftersom sökanden redan innehar ett uppehållstillstånd syftande till bosättning, och därmed för närvarande saknar behov av ett sådant tillstånd. Ansökan har normalt lämnats in i alltför tidigt om den inkommer mer än sex månader innan det gällande tillståndet löper ut. I undantagsfall kan en ny ansökan innebära att Migrationsverket, om det ursprungliga beslutet är oriktigt, väljer att ompröva sitt tidigare beslut i enlighet med 13 kap. 13 § första stycket UtlL.