Blandat från Laos

[ola med b]

Kanonbra tråd med fina bilder

[smaland]

Fina bilder. Jag ser gärna mera

[Lung-Nok]

Var en sväng i Laos i vintras och har en del bilder därifrån men vet inte om man får låna tråden och slänga in lite mer bilder från Laos.

Trådtiteln finns redan så jag tänkte jag kunde spara in lite på tangentnedslagen.

Självklart är alla med Laos-bilder i bagaget välkomna här! Rubriken är ju Blandat från Laos.

[Lung-Nok]

I Laos finns gott om skolor. I varenda byhåla verkar det som, så barnen har aldrig långt att gå. Däremot saknar man ofta läromedel och det är inte alltid man ens har elektricitet i skolan. Lägg märke till boule-banan. Det är populärt här i landet.

En av lärarna berättade om deras situation. Han talade riktigt bra engelska, men så var han också skolans engelska-magister.

Utanför radade en del av ungarna upp sig för att bli fotograferade.

Jag kanske är en konstig prick, men när jag är ute och reser så tycker jag att sådana här utfärder ger mera än att följa med på diverse ordnade turistaktiviteter, även om jag gör det också ibland.

[Tallviking]

Boule-intresset är en kvarleva från den franska kolonialtiden

[Guest Fredman]

En by nära staden Luang Nam Ta hade fått besök av en kringvandrande trumslagare. Han var synskadad och försörjde sig på att gå runt och trumma och sjunga i byarna. Trumsetet var ju något primitivt, men hans popularitet var på topp för många hade samlats. Att det dessutom kom en farang och lyssnade gjorde nog att man hade en hel del att prata om i byn till middagen.

En grupp festliga hilltribe-ungar ville bli fotograferade.

Tillbaka i stan igen. Minstingen badas i en pyts på gatan...och han ville inte gå upp ur vattnet.

Bilden på hilltribe-ungar är nog den bästa som jag sett på forumet.

[keppe]

Var en sväng i Laos i vintras och har en del bilder därifrån men vet inte om man får låna tråden och slänga in lite mer bilder från Laos.

Trådtiteln finns redan så jag tänkte jag kunde spara in lite på tangentnedslagen.

snål jåp kom igen bjussa på lite bilder mvh keppson

[Gorocco]

snål jåp kom igen bjussa på lite bilder mvh keppson

Det är på gång nu men det blir en egen tråd som en liten reseberättelse istället.

[keppe]

Det är på gång nu men det blir en egen tråd som en liten reseberättelse istället.

längtar och väntar go bajen go

[glimten66]

Fyller på med ytterligare några bilder från Luang Nam Ta...

Tupparna blängde ilsket på varann och jag förväntade mig årets fight, men det blev inget alls. Efter att ha sprätt upp lite grus med benen bestämde de sig för att det fick vara för den här gången.

Hunden låg och softade i rännstenen och ovanför hade någon lagt ut majskolvar på tork. Tillsammans blev det en bild.

De här båda damerna verkade försöka lära grisen att "gå fot".

Det där e ju ett vildsvin ju vi har en me

[Lung-Nok]

Här är de sista två bilderna från Luang Nam Ta.

Den här chedin träffades av en av de oräkneliga bomber som amerikanarna fällde över Laos under Vietnamkriget. Läs mera i tråden om detta krig. Som ni kan skymta så har man byggt upp en ny chedi bakom stenhögen efter den gamla.

Ölbilen stod utanför Lai's Place och väntade på mig när jag kom tillbaka. Perfekt efter en lång dag på cykel.

I nästa inlägg så flyttar vi till Udomxai...

[glimten66]

fina bilder det får nog bli en tur över dit senare

[Lung-Nok]

Från Luang Nam Ta gick min resa vidare med buss till Udomxai (se tidigare inlagd panoramabild över stan). Busstationen ligger mitt i stan för ovanlighetens skull. Det finns dessutom gott om guesthouses och hotell runt omkring

Centralt i stan ligger en kulle med ett tempel - Wat Phuthat. Här uppifrån tog jag panoramabilden.

En söt tjej var också på plats vid templet. En bit därifrån stod hennes beundrare i form av en skara blyga tonårsgrabbar. När de såg att jag tog en bild av henne så kom de och ville titta.

Ett prov på modern arkitektur i Laos - Indochina Bank. Jag tycker, att den mera liknar en glassbar

[Lung-Nok]

Vid Wat Ban Cheng i Udomxai står ett märkligt träd. Det är av metall och konstruerat år 1990. Bakgrunden är en gammal legend om ett uråldrigt träd, över 4000 år, som växte i Hinmapan forest. Trädet var enormt och dess frukter likaså. De var så stora att de förorsakade jordbävningar när de föll till marken. Inga djur kunde äta av frukterna.

Till slut blev situationen olidlig och både folk och djur flydde trakten kring trädet. Man bad Buddha om hjälp. Buddha mediterade under trädet och sov på dess grenar. Efter detta blev frukterna mera normalstora och djur och människor kunde börja äta av dem. Dock var alla trädets grenar olika. Om ett djur åt från en gren avsedd för människor förvandlades det till en människa och tvärtom. Andra grenar bar frukt som gav styrka eller långt liv. Trädet kallas Manycost Tree eller Livets Träd.

[amja]

Fina bilder som vanligt, men det jag gillar allra mest är att du tar dig tid med att kommentera litegrann.

Behövs ju inte några uppsatser, några ord räcker så bra och utbytet blir så mycket större!

Tackar säger

Amja

[Lung-Nok]

Udomxai är en ganska sömnig stad. Myndigheterna gör dock sitt bästa för att locka hit folk. Det finns en turistbyrå och man har låtit trycka upp en broschyr över stans sevärdheter. Det är en väldigt tunn broschyr, men fotoobjekt kan man hitta ändå.

Om man lyckas kravla sig ur bingen på morgonen kanske man hinner se munkarnas frukostvandring.

Floden Nam Ko flyter genom staden, men när bilden togs (slutet av december) fanns det inte mycket vatten.

Ganska öde utanför stans "supermarket".

Likaså vid flygplatsen, som ligger mitt i stan, men eftersom det inte är många flighter per dag så upplevs den inte som störande.

Kunde inte låta bli att plåta de här kläderna som någon hängt på tork på ett stängsel.

[Lung-Nok]

Något som ofta är en brokig företeelse i asiatiska städer är marknaden. Udomxai är inget undantag och här finns dessutom flera stycken.

Den största är China Market och här finns det mesta att köpa. Hur den här tjejen kan hitta rätt i sin enorma hög av varor är väl något av en gåta, men förmodligen är det väl något slags organiserat kaos.

Här finns även modekläder för hill tribes.

En annan sak som kan vara kul att fotografera är alla dessa gamla propagandaskyltar som finns här och där i Laos och Vietnam.

[Lung-Nok]

Decembermorgonen är kall i den här delen av Laos och många börjar dagen vid en liten eld utanför huset.

Ett tämligen enkelt tempel i byn Ban Na Sao. Här lyser guldfärgen med sin frånvaro.

En liten hundvalp kom och ville bli omklappad.

Lunch vankades i Sai Nam Mao Restaurant. Den här gången blev det en variant på pad krapao moo. Som synes hade man wokat den i soyasås och det smakade riktigt bra.

[Oregistrerad]

Kul att få hänga med i dina bilder!

Hur klarar du dig språkmässigt?

[Luke the Drifter]

Toppen Lung-Nok

Du har tagit många bra foton och jag gillar texten som Du skriver till bilderna

Jag tackar och bugar !

// Luke the Drifter

[falukorven]

Underbart !!!

[B747]

Suveräna bilder och text!

[Gorocco]

Härliga bilder Lung-Nok, jag ska också försöka väcka liv i min Laostråd till helgen som jag startade förra veckan, har inte tid på vardagar.

[Lung-Nok]

Tack för alla vänliga ord! Jag fick en fråga om hur jag klarar språket. Laotiska och thai är ju ganska snarlika. Ungefär som norska och svenska. Nu är jag ingen hejare på thai heller, men lite basic klarar jag och några nya ord brukar, trots teflonminnet, fastna varje resa. Dessutom tycker jag att laoterna vågar använda sin skolengelska lite oftare än thailändarna. Kanske är de inte lika rädda för att göra bort sig...

Nu tänkte jag visa er några bilder från Tin Market i Udomxai. Det är en ganska stor marknad och här säljer man huvudsakligen mat.

Som synes en brokig och välbesökt tillställning.

Här säljer man levande fjäderfä.

Men det finns även vilt från djungeln.

En typisk "torggumma".

Det sena eftermiddagsljuset silade in och målade de här två tjejerna i en vacker, gyllene ton.

[Lung-Nok]

Den nordligaste provinsen i Laos heter Phongsali. Så sent som för 12-15 år sedan fanns ingen väg genom landet till provinshuvudstaden med samma namn. Om laoterna ville dit så fick man åka via Kina eller ta en båt på floden Nam Ou. Ännu idag är det något av ett äventyr att ta sig dit. Från Udomxai går dagligen en buss, men det tar hela dagen att åka de 236 kilometrarna. När man slutligen anländer till Phongsali har det i regel hunnit bli mörkt.

Här håller bussen på att lastas. Det mesta hamnar på taket, men en del prylar kan även slängas in i mittgången.

Det är vägsträckan över bergen mellan Pak Nam Noi och Bun Neua som är besvärligast. De ca tio milen tar 5-6 timmar att avverka och det är drulsigt och vägdammet tränger in i bussen. Under monsunperioden är förmodligen den här vägen helt livsfarlig. På bilden har vi stannat för hjulbyte. Punkteringar är mera regel än undantag.

En interiörbild från bussen. Den blir mestadels knökfull och åtminstone hilltribe-ungarna blir ofta åksjuka så det går åt många plastpåsar. I mittgången har det den här resan hamnat några buntar järntråd.